Under veckan påbörjade Region Västerbotten sin årliga satsning Västerbotten på Grand Hôtel, naturligtvis som alla andra digitalt. Tillsammans med ett trettiotal företrädare för politik och näringsliv har jag haft möjligheten att delta i det inledande evenemanget, ett samtal med Peter Larsson, regeringens samordnare för industrialisering och samhällsomvandling i Norra Sverige.
Peter Larsson betecknade utmaningen som en "dubbel disruptiv utveckling" som innebär dels en oväntad (åter)industrialisering med investeringar på sannolikt mer än 1 000 miljarder kronor, dels en omfattande samhällsomvandling med en förväntad befolkningstillväxt på mer än 100 000 personer inom det kommande decenniet, vilket motsvarar en ökning av folkmängden med 20 procent.
Dieter Müller, vicerektor
Foto: Mattias Pettersson
För min egen del minns jag den dagen 2017 då jag skickades till Skellefteå för att hjälpa kommunen i ett möte med ett nytt bolag – Northvolt - som hade planer att etablera en batterifabrik i norra Sverige. Det blev ett intressant möte där Skellefteå kommun på ett mycket kompetent sätt presenterade fördelarna med kommunen och företrädarna för universiteten i norr pratade om utbildning och forskning vid lärosätena.
Ärligt talat hade jag även efter detta möte inte i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig den boom som den norra landsändan upplever idag. Den står i kontrast med debatter om utflyttning, arbetslöshet och bidragsberoende som bara några år tidigare hade präglat samhällsdebatten om det Norrland som omger Umeå.
Den gröna samhällsomvandlingen skapar också en del utmaningar. Långsamma beslutsprocesser kring markanvändningsfrågor bromsar bostadsbyggandet och behovet att höja samhällens attraktionskraft för att kunna locka nya invånare var två av de utmaningar som påtalades under samtalet. Utmaningarna finns också för universiteten i norr som på olika sätt förväntas bidra till den pågående gröna samhällsomvandlingen såväl när det gäller utbildning som forskning.
Även om förväntningar är stora är det centralt att det som Umeå universitet levererar är av hög kvalitet. För att uppnå detta ska utbildning baseras på forskning och forskning vara granskad och aktuell. Det är därför forskning tar tid. Samtidigt har universitet naturligtvis redan idag mycket forskning och utbildning som är relevanta för en grön samhällsomvandling. I relation till dessa är det viktigt att fundera hur den kan komma till gagn och uppenbart kan det vara läge att se över samverkansinsatser på alla nivåer.
Utifrån ett akademiskt perspektiv ser jag den gröna samhällsomvandlingen i första hand som en stor möjlighet. För många samhällsvetare, humanister och medicinare erbjuder den en unik möjlighet att studera omfattande sociala, ekonomiska och kulturella förändringar på plats medan de händer. Och för vissa teknologer och naturvetare kan nya industriella processer också vara spännande incitament. Jag vill tro att många anställda på Umeå universitet delar denna åsikt och funderar på nya forskningsprojekt som tar avstamp i den omvandling som vi ser i norra Sverige. Detta ligger i linje med Umeå universitets vision och är ett sätt att ta framtidsansvar.
"Man vinner på att säga vad man vill bli", tyckte Peter Larsson på Region Västerbottens seminarium i relation till Norra Sveriges framtidsutsikter och uppmanade att sikta högt. Jag tror detta gäller också för Umeå universitet i relation till den pågående utvecklingen. Det är dags att fundera över vilken roll universitetet vill spela i den pågående utvecklingen – och personligen tycker jag att universitetet borde nog följa Peter Larssons uppmaning och sikta högt.