Aktuella frågor för utveckling av forskning och utbildning

Under det årliga rektorsmötet, det så kallade "Steningeviksmötet", träffas rektorer vid svenska lärosäten liksom utbildningsminister och statssekreterare från utbildningsdepartementet. I år var det första gången som utbildningsminister Mats Persson och statssekreterare Maria Nilsson deltog. Statsrådet höll en inledning där han presenterade sig själv och berättade om hur han och regeringen ser på den kommande utvecklingen inom högre utbildning och forskning. Utbildningsministern betonade tre nyckelord som kommer att vara prioriterade under mandatperioden; excellens, internationalisering och innovation.

När det gäller excellens så beskrev Mats Persson att svensk forskning halkar efter länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz. Vår vetenskapliga produktion och dess genomslag behöver bli bättre. Samtidigt är det en olycklig utveckling att många företag väljer att förlägga forskning och utvecklingsarbete utanför Sverige. Han betonade att vi behöver bli bättre på att locka till oss internationella talanger. Här kommer regeringen att exempelvis se över det regelverk som gäller med avseende på uppehållstillstånd för högutbildade migranter. Det här uppskattas av lärosätena eftersom rådande migrationslagstiftning påverkar möjligheterna att rekrytera och anställa gästforskare. På området innovation pratade ministern om den svenska paradoxen, det vill säga att trots att vi satsar mycket får vi ut relativt lite. Ministerns syn är att vi behöver anamma ett annat tankesätt med mer beslutsamhet och mod.

Efter presentationen svarade Mats Persson på frågor från de 35 närvarande rektorerna. Bland annat berördes frågan om resursfördelning baserat på profilområden, där ministern svarade att han tycker att förslaget är intressant, men att han ser svårigheter med att genomföra det i praktiken. Andra frågor berörde obalansen mellan basanslag och externa bidrag på forskningssidan och urholkningen av prislapparna på utbildningssidan. Ministern svarade att han är medveten om problematiken men gav samtidigt inga svar på hur de kommer att agera. På det hela taget kändes det som att ministern och statssekreteraren verkligen är nya på jobbet och att en hel del frågor behöver bearbetas innan vi får veta vilken politik som regeringen vill föra när det gäller högre utbildning och forskning.

I slutet av veckan arrangerade SUHF tillsammans med de statliga forskningsfinansiärerna VR, Formas, Forte och Vinnova, det årligen återkommande dialogseminariet om aktuella forskningsfrågor. Först ut på seminariet var forskningsfinansieringsutredningen (Fofin), som ska se över organisationen kring statlig forskningsfinansiering. De cirka 130 mötesdeltagarna hade här möjlighet att spela in sin syn på vilka frågor som är viktiga att beakta och vilken organisationsform som är att föredra. Efter lunch diskuterades inspel till den kommande forskningspolitiska propositionen som väntas komma 2024. Här lyftes många viktiga områden som behöver prioriteras för att Sverige ska fortsätta att vara en framgångsrik forskningsnation, så som öppen vetenskap, höjda basanslag, forskningsinfrastruktur, institutionell autonomi och minskad politisk klåfingrighet. Seminariet avslutades med en session om meritbedömning i ljuset av det nu pågående arbetet inom Coalition for advancing research assessment (CoARA) , vilket undertecknats av mer än 400 universitet och organisationer, däribland Umeå universitet. Slutsatsen från den delen av seminariet är att det är bra att svenska lärosäten och finansiärer deltar och är med och påverkar detta arbete så att det inte "bara" blir ett led i EU:s policyutveckling.

De senaste dagarna är ett gott exempel på det som står skrivet i Umeå universitets vision: "Universitetets medarbetare har goda nätverk och är inflytelserika i externa organ där strategiska frågor diskuteras och beslut fattas". Något som i högsta grad gäller inom forskningspolitiken. Här behöver vi vara med och påverka.