När Umeå universitet etablerades år 1965 var en målsättning att försörja norra Sverige med utbildning baserad på forskningsbaserad kunskap. En färsk kartläggning av utbildningsbakgrunden bland akademiker i Väster- och Norrbotten, genomförd av Centrum för regionalvetenskap vid Umeå Universitet (CERUM), visar att detta har åstadkommits.
Dieter Müller, vicerektor för forskning och forskarutbildning inom samhällsvetenskap och humaniora.
Foto: Mattias Pettersson
Tre av fyra högskoleutbildade på arbetsmarknaden i Västerbotten har en examen från Umeå universitet. Andelen i Norrbotten är en av fyra. Även bland högskoleutbildade i Arvidsjaur och Arjeplog är Umeå universitet det viktigaste lärosätet medan övriga norrbottenskommuner domineras av personer med examen från Luleå tekniska universitet (LTU). Andelen högskoleutbildade med examen från Umeå universitet är särskilt hög i kommuner med många anställda inom offentlig sektor eller med behov av ekonomer och samhällsvetare. Så har även mer än hälften av alla samhällsvetare i Norrbotten examen från Umeå universitet.
Kommuner med fokus inom tillverkningsindustrin har däremot större andelar av personer med examen från LTU. Detta kan till exempel ses i Skellefteå där 25 procent har examen från LTU. Cirka 60 procent av alla högskoleutbildade, alltså något lägre än länets genomsnitt, har examen från Umeå universitet. Samtidigt kan det noteras att utbyggnaden av tekniska utbildningar på Umeå universitet också speglas positivt i arbetsmarknadsstatistiken.
Umeå universitets framgångsrika bidrag till kompetensförsörjningen har åstadkommits både genom utbildningar i Umeå och olika typer av distansutbildningar. Universitet har under de senaste 20 åren även utvecklats till ett av landets mest riksrekryterande lärosäten. Majoriteten av universitetets fler än 35 000 studenter kommer idag från storstadslänen. Endast en av tio studenter är från Västerbotten, vilket kan jämföras med tiden runt millennieskiftet då en av tre studenter kom från regionen. Denna förändring var en förutsättning för att universitetet kunde växa, helt enkelt för att den demografiska utvecklingen i norra Sverige annars skulle ha satt stopp för en expansion.
I en analys av de studenter som tog examen 2018 kan man se att sju av tio flyttar från Umeå efter examen, och kommunerna i Västerbotten och Norrbotten är viktiga destinationer. De flesta studenter lämnar dock fortfarande norra Sverige efter studierna. Här kan det finnas en viktig, och hittills outnyttjad, potential för framtidens kompetensförsörjning i norr. Samtidigt kan det ändå konstateras att en majoritet av studenterna stannar i sin hemstad Umeå eller återvänder till sin hemkommun efter studierna, vilket antyder att sociala skäl eller god kännedom av platsen är viktiga när nyexaminerade väljer bostadsort.
Trots detta är det så att många studenter väljer att flytta vidare till platser där de inte har bott tidigare. För dem som har tagit examen 2018 är det för Umeås del fler än 30 procent.
För olika samhällsaktörer i norr kan det därför finnas skäl att möta studenterna redan under studietiden för att kunna rekrytera dem till de framväxande jobben. Att kunna behålla fler nyexaminerade i norr utgör tillsammans med inflyttning av människor från alla landets och världens hörn ett viktigt bidrag till att utveckla attraktiva samhällen i norra Sverige.
Delar av texten du precis läste finns med i en debattartikel som publicerades tidigare i veckan i samband med invigningen av yrkeslärarutbildningen i Skellefteå.
PS. Vill du veta mer? Spana in CERUM-rapporterna En analys av nyexaminerade studenters flyttmönster och Umeå universitets betydelse för kompetensförsörjningen i Norr- och Västerbotten: En deskriptiv nulägesbeskrivning.