Det första exemplet jag vill berätta om är evenemanget Europaforum Norra Sverige, som genomfördes under förra veckan på Folkets hus i Umeå. Europaforum är ett samarbete mellan landets fyra nordliga regioner och deras kommuner. Till det årligt återkommande evenemanget är även universiteten och näringslivet inbjudna. Syftet är att diskutera gemensamma positioner i regionala utvecklingsfrågor och enas runt strategier för att påverka EU-kommissionen och parlamentet.
Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet.
Foto: Mattias Pettersson
Det är glädjande att se att så många aktörer kan stå tillsammans för att uppnå gemensamma mål och samsynen går tvärs igenom politiska läger. Norra Sveriges intressen samordnas också med grannregionerna i Norge och Finland inom ramen för Northern Sparsely Populated Area Network (NSPA). Även här finns det stora förväntningar på universitetens roll liksom förmåga att bidra till en positiv utveckling. Samtidigt försöker Europaforum bland annat genom North Sweden Office i Bryssel också att påverka den europeiska forskningspolitiken i en för de nordliga universitetens gynnsamma riktning.
Det andra exemplet jag vill dela rör universitetets samarbete med partneruniversitetet UiT – Norges arktiska universitet i Tromsö. Under veckan besökte jag och resten av universitetsledningen Tromsö för att diskutera gemensamma utmaningar för våra nordliga lärosäten. Samarbetet som också har utvidgats till ytterligare lärosäten inom ramen för Arctic Five, syftar bland annat till att utbyta erfarenheter och det är verkligen slående hur många likheter det finns mellan universiteten. Detta gäller universitetens position i de nationella vetenskapliga systemen men även i relation till de förväntningar som finns på universitetens bidrag till att lösa allehanda samhällsutmaningar. Precis som i den svenska debatten diskuteras kompetensförsörjningsfrågor i ett besvärligt demografiskt läge, liksom frågan om hur man kan bidra till den pågående samhällsomvandlingen som även i Nordnorge kretsar runt batterifabriker och vindkraftverk.
Ett genomgående tema för båda dessa möten har varit frågan om hur dagens geopolitiska läge påverkar de olika aktörerna. Rysslands invasion i Ukraina har lett till att gamla strategier för internationella samarbeten har blivit inaktuella. Samtidigt pågår det ett febrilt sökande för nya lösningar som kan stärka den nordliga regionen i det oroliga världsläget. Detta blir särskilt tydligt för våra kollegor i Nordnorge som tidigare satsat mycket på kontakter med ryska partners. Den ryska invasionen har till exempel inneburit att de har avslutat ett stort antal utbytesavtal med ryska universitet, återtagit den ryska utrikesministerns hedersdoktorstitel och under året även avslöjat en rysk spion. Även regioner och kommuner i norra Sverige funderar över hur det finska och eventuellt så småningom svenska NATO-medlemskapet påverkar regionen. Liksom i Nordnorge räknar man med att den nya geopolitiska konstellationen kommer att leda mer uppmärksamhet till området, vilket i sin tur kan tänkas påverka även universiteten.
Ett stärkt nordiskt samarbete förespråkas dock också med hänsyn till den samlade regionens begränsade folkmängd och den låga befolkningstätheten. Det är lätt att bli bortglömd eller förbisedd samtidigt som det är svårt att göra sin röst hörd. Genom att samla våra resurser och dela på erfarenheter skapar vi bättre förutsättningar inför att exempelvis kunna påverka den europeiska sfären. På sikt leder det förhoppningsvis också till ett mer omfattande deltagande i europeiska forskningsprogram. Tillsammans ser vi möjligheten att samarbeta med näringslivet som redan nu ofta är gränsöverskridande. Som bredduniversitet ser vi dessutom möjligheter att säkerställa kompetensförsörjningen inom mindre ämnesområden.
Att gå från ord till handling är som vanligt inte alltid enkelt, men dagens stora samhällsutmaningar utgör en bra motivation. Det internationella arbetet är dessutom faktiskt både givande och trevligt även när det gäller dessa mer strategiska frågor.