- Budgeten ger goda möjligheter att fortsatt stärka universitetets forskning och utbildning. Det är nu viktigt att verksamheten använder tillgängliga resurser i syfte att utveckla universitetet, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.
Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör, anser att det har varit en bra budgetprocess inom universitetet.
Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör vid Universitetsledningen.
Foto: Mattias Pettersson
- Processen har innefattat flertalet konstruktiva dialoger, som påbörjades med ledningsrådet i december och som sedan fortsatte med dialoger efter jul. Vi har bland annat pratat om vikten av ökad långsiktighet och stabila resursfördelningsmodeller, säger han.
Vid upprättandet av budget för 2022 och ekonomisk plan 2023—2024 finns flera faktorer som innebär osäkerheter. Dels tar Umeå universitet först i september 2021 del av regeringens förslag till budgetpropositionen för 2022. Det innebär att universitetets budget baseras på resurstilldelning enligt budgetpropositionen för budgetåret 2021, vårändringsbudgeten samt 2021 års ekonomiska vårproposition.
- Den rådande situationen med en pågående pandemi innebär också en osäkerhet liksom om regeringen kommer att föreslå ytterligare satsningar inom utbildningsområdet. Det medför att vissa belopp i universitetets budget innehåller osäkerheter, förklarar Per Ragnarsson.
Umeå universitets visionsdokument Vision för Umeå universitet samt nationella mål och uppdrag ligger till grund för universitetets budgetarbete och verksamhetsplanering på alla nivåer.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Budgetramarna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå till fakulteter och Lärarhögskolan är 16,0 miljoner kronor (+1,0 procent) högre 2022 jämför med 2021. Ökningen består av fortsatt utbyggnad av samhällsviktiga utbildningar, indexreglering för 2022, samt regeringens satsning på yrkeslärarutbildning och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU).
Enligt senaste budgetpropositionen väntas anslag för behörighetsgivande utbildning (basår) minska inför 2022.
Det är fortsatt viktigt att öka universitetets utbildningsvolym, framförallt inom de utbildningar som regeringen funnit särskilt prioriterade. En ny åtgärd är därför att fakulteter och Lärarhögskolan ersätts för överproduktion av helårsstudenter och helårsprestationer 2022 inklusive för perioden 2020—2022, för att undvika att universitetet underskrider takbeloppet.
Forskning och utbildning på forskarnivå
Budgetramarna inom forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 32,2 miljoner kronor (+2,7 procent) 2022 jämfört med 2021. Ökningen består av indexreglering samt tillkommande forskningsanslag enligt den forsknings- och innovationspolitiska propositionen.
Det tillkommande forskningsanslaget beräknas uppgå till totalt 19,5 miljoner kronor 2022. Det har fördelats till fakulteter och Lärarhögskolan med 50 procent utifrån befintligt forskningsanslag enligt budget 2021 och 50 procent utifrån indikatorerna vetenskaplig produktion och externa medel.
Universitetsgemensamma funktioner
Budgetramarna inom universitetsgemensamma funktioner är 27,9 miljoner kronor (+5,2 procent) högre 2022 jämfört med 2021. I budgeten avsätts medel till kvalitetsförstärkningar inom Universitetsförvaltningen, som exempelvis IT-säkerhet och förstärkt juristfunktion. Från 2022 övergår Inhousebyrån samt tjänsten för klienthantering från köp och sälj till anslagsfinansiering.
Budgeten innehåller en markant ökning för förvärv, som rör avtal och rättigheter för exempelvis databaser, tidskrifter och böcker. Höjningen av anslaget 2022 beror huvudsakligen på att Universitetsbiblioteket övertar kostnaderna från institutionerna.
Internhyran höjs med 73 kr per kvadratmeter år 2022 vilket motsvarar 2,0 procent. Orsaken till höjningen är främst indexhöjning på hyresavtal med anledning av bedömd höjning av konsumentprisindex med 2,1 procent samt genomförda och planerade investeringar år 2020—2022. Universitetet var år 2020 bland de lärosäten som hade lägst andel lokalkostnader av totala kostnader.
Budgeten rymmer en markant höjning av lönekostnadspåslaget (LKP). Det vilket innehåller dels lagstadgade arbetsgivaravgifter, avtalspremier för pension samt andra avsättningar så som särskild löneskatt. Den kraftiga ökningen beror på finansiering av ökade pensionsavgifter. Fördelningen av gemensamma kostnader ändras från och med 2022 till fasta procentsatser. Syftet är att öka tydlighet, transparens och förutsägbarhet för institutioner och enheter.
Ekonomisk plan 2023—2024
Inriktningen för ekonomisk plan för 2023—2024 speglar universitetsstyrelsens beslut om att universitetet i så hög grad som möjligt årligen nyttja tillgängliga resurser för att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet. Här finns en tydlig koppling till universitetets beslut om strategiska insatser 2021—2025.
För mer information
Läs mer i budgetdokumentet
Kontakta Per Ragnarsson, biträdande universitetsdirektör