"Jämställdhet är självklart en fråga om rättvisa, men för universitetets verksamhet och framgång är det också en central aspekt av kvalitet. Om kvinnors upplevelser, perspektiv och förmågor ignoreras eller undervärderas kommer forskning och utbildning att drabbas och i värsta fall bli undermålig eller irrelevant."
Det är en del av det inledningstal som vicerektor Heidi Hansson höll till paneldiskussionen. Hennes budskap var tydligt: De ojämna förutsättningarna som finns i akademin är oacceptabla. (Läs hennes blogginlägg med samma tema).
Carolina Hawranek, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper och initiativtagare till eventet.
Foto:
Intresset för arrangemanget var stort. Nära 100 personer var åhörare och 25 frågor hade i förväg skickats in till panelen, som bestod av fem personer från olika nivåer inom akademin.
Carolina Hawranek, doktorand vid Umeå universitet tillika en av initiativtagarna och arrangörerna till eventet, är nöjd med uppslutningen.
– Att ett sånt här oansenlig paneldiskussion lockar 100 deltagare i maj månad, som ofta är full av deadlines, visar på ett otvetydigt behov att diskutera dessa frågor mer öppet och ofta. Både de förinsända frågor vi fick och chatten under eventet visar att många medarbetare har stor insikt i komplexiteten i problemen, men också att det finns en frustration att inte mer proaktivt arbete görs, säger hon.
Läs mer om bakgrunden till eventet här.
Många olika ämnen
Under den timmeslånga diskussionen avhandlades många ämnen, allt från orättvisa meriteringssystem, tystnadskultur, medveten och omedveten partiskhet till förmån för män, löneskillnader och det faktum att många kvinnor lämnar akademin.
Som grund både inför och under arrangemanget fanns dokumentärfilmen "Picture a scientist" och panelen förstärkte problembilden med såväl sin expertis som egna erfarenheter.
– Jag skulle kunna prata hela det här mötet om erfarenheter som jag har haft, mindre och större händelser, sade prorektor Katrine Riklund, som tycker att det är viktigt att seniora forskare pratar med yngre forskare.
Katrine Riklund, prorektor vid Umeå universitet.
Foto:
– När man har varit i de här omgivningarna i tre eller fyra årtionden förstår man att det inte beror på mig, det beror på omgivningen och hur vi behandlar unga kvinnliga forskare. Det är viktigt att vi pratar med de yngre, att öppna ögonen och tillsammans gör det synligt, säger hon.
Får frågan på bordet
En av knäckfrågorna som lyftes var just hur man väcker frågor om jämställdhet och lika villkor i akademin på bredare front, för att göra problematiken – och lösningarna – tydliga för alla. Tendensen är att det är övervägande kvinnor som engagerar och utbildar sig i jämställdhetsfrågor. Även under detta event var kvinnor i majoritet.
En av panelisterna, Katarina Hamberg, professor emerita vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har arbetat med lika villkorsfrågor i många år. Hennes erfarenhet är att diskussioner kring konkreta, verklighetsbaserade exempel skapar intresse och dessutom kan fungera som grund till workshop om hur man kan hantera olika situationer.
– Nyckeln är att hjälpa vittnen att agera, genom att träna och utbilda dem i hur man gör, säger hon och berättar att liknande workshops gjorts ett antal gånger vid Medicinska fakulteten.
– Det var oerhört lyckat.
Inte bara prata
Alla var överens om att vi behöver prata, belysa och berätta om ojämlikheter. Men det är viktigt att inte stanna där, betonade panelisten Hannah Devinney, doktorand vid Institutionen för datavetenskap och UCGS, Umeå centrum för genusstudier.
– Att ha diskussioner är ett viktigt första steg. Men vi måste också sätta konkreta mål baserade på diskussionerna och hålla oss själva ansvariga för att de följs upp och nås. Det gör ingen nytta för någon att bara prata, sade hen.
Arrangörerna av paneldiskussionen, som är fem medarbetare från Umeå universitet, hoppas att detta arrangemang är starten på ett vidare arbete för jämställdhet. De kommer bjuda in de nära 100 deltagarna till ett intresse-nätverk för att fortsätta sätta ljus på frågan.
– Förhoppningen är att det post-pandemi kan ordnas fysiska träffar för att stärka nätverk och tvärvetenskapliga forskarkontakter mellan fakulteterna, stärka gemenskapen bland kvinnliga akademiker på UmU och kanske öka möjligheterna och rörligheten för unga forskare inom UmU, säger Carolina Hawranek.
förslag på Konkreta åtgärder som lyftes under eventet
- Utbilda alla i ingripande – att kollegor vet hur en ser och säger ifrån när någon diskrimineras/utsätts.
- Prata med de yngre – seniora kvinnliga forskare bör beskriva för de yngre i akademin att det finns systematisk diskriminering av kvinnor och att det inte är individens fel.
- Börja tidigt med utbildning och göra den obligatorisk – all personal bör få kunskap om fördomar, omedveten favorisering, normer etcetera.
- Satsa extra på att utbilda Forskningsledare (PI's, principal investigators – de som leder forskningsgrupper). Handledarna har stor inflytande på unga forskares nätverk och framtid.
- Titta på resurserna och följ pengarna – anslag, forskningstid med mera – för att se hur de fördelas. Följ upp aktivt och sätt in styrmedel om det upptäcks skevheter.
- Prata om identitetskrisen i akademin, där vetenskapssamhällets självbild, som neutralt och objektivt inför fakta, inte alltid stämmer överens med verkligheten.
- Sätta upp konkreta mål och sedan följa upp, mäta och åtgärda när de inte uppnås. Endast kunskap och diskussion räcker inte.
Filmen "Picture a scientist" (från 2020, regisserad av Sharon Shattuck och Ian Cheney) är möjlig att se för alla med Umu-id under hela 2021. Du finner den här.