”Vi måste våga använda våra resurser och anställa fler”

De senaste fyra åren har universitetets ekonomi gått med ett tydligt överskott. Från 2016 och framåt har myndighetskapitalet ökat med sammanlagt 408 miljoner, och uppgick i slutet av 2020 till totalt 921 miljoner – jämnt fördelat mellan områdena utbildning och forskning. Enligt resultatet i den senaste tertialrapporten och prognosen kommer miljardstrecket att passeras till årsskiftet. Även om ett plusresultat kan verka positivt och tolkas som om det går bra för universitetet, får utvecklingen klart negativa konsekvenser.

– Universitetet ska i så hög grad som möjligt använda tillgängliga resurser för att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet. Visst har vi i likhet med andra universitet fått både ökade anslag och forskningsbidrag de senaste åren, men en viktig orsak till överskotten är att vi är alltför försiktiga med att använda våra pengar, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.

– Stora årliga överskott och ett högt myndighetskapital försvårar också universitetets möjligheter att driva frågor om ökade resurser, bland annat när det gäller ersättningsnivåer inom utbildning. Om den här utvecklingen fortsätter finns även en viss risk att en del av universitetets myndighetskapital dras in för att användas till regeringens prioriterade åtgärder, fortsätter han, och understryker att regeringen är väl medveten om situationen och också har påpekat vikten av att samtliga resurser används.

Stadigt ökande myndighetskapital
Målet för en balanserad ekonomi är att myndighetskapitalet – det vill säga universitetets samlade kapital plus årets kapitalförändring – varje år ska ligga i intervallet 9–15 procent av de totala kostnaderna, vilket idag innebär omkring 500 miljoner. I och med senaste siffran på drygt 900 miljoner hamnar Umeå universitet på runt 20 procent. Enligt budgetchef Per Ragnarsson innebär det att universitetet är på en delad 4:e plats bland landets lärosäten när det gäller störst andel myndighetskapital i relation till årets kostnader, från att år 2016 ha legat sist. Just att det ekonomiska resultatet svängt rejält under årens lopp tror han kan ha satt sina spår vid institutioner och enheter.

– Under den period som universitetet gick minus – åren 2013–2016 – uppmanades alla att hålla igen litegrann, något som ledde till en alltför kraftig inbromsning. Nu, när universitetet istället tillhör den skara lärosäten som ökar mest, är det hög tid att ändra på den inställningen, säger Per Ragnarsson, budgetchef och biträdande universitetsdirektör.

Behöver öka antalet anställda
Men orsakerna till utvecklingen är flera. Under det senaste året syns en tydlig pandemieffekt, i form av bland annat minskade rese- och lokalkostnader. Dessutom fördelas en större andel av anslaget idag till fakulteterna, det vill säga en mindre andel sparas på universitetsgemensam nivå, och det kan finnas en tröghet i att ställa om och anpassa ekonomin till ett nytt system. Bland de största utmaningar som lyfts för att använda mer pengar, är svårigheterna att hitta och rekrytera kompetent personal i en relativt snabb takt.

– Fler anställda kan minska arbetsbelastningen och öka kvaliteten på utbildning och forskning, men också få universitetet att utvecklas och växa. Det senaste året har antalet anställda ökat med omkring hundra personer, men det finns en viss försiktighet i organisationen. Vi måste bland annat våga anställa ännu fler lärare och doktorander och även tidigarelägga nyanställningar, säger universitetsdirektör Hans Wiklund.

Stimulerar med indragna medel och satsningar
För att stimulera institutioner och enheter att använda tilldelade medel beslutades år 2018 om att 10 procent av det årliga överskottet, när myndighetskapitalet överskrider en viss nivå per verksamhetsgren, skulle dras tillbaka och användas för universitetsgemensamma strategiska satsningar. Åtgärden, som genomfördes 2019 men pausades under 2020, bidrog till att överskottet för universitetet endast blev 35 miljoner år 2019. För år 2021 och framåt kommer detta beslut att fortsätta att tillämpas.

– Målet är inte att dra in mycket medel till strategiska satsningar, utan att stimulera institutioner och enheter till att använda alla tillgängliga resurser, säger Hans Wiklund.

Under 2020 beslutade rektor om en forskningssatsning till fakulteterna på 135 miljoner år 2020–2024, som nu genomförs. I år beslutade universitetsstyrelsen om en satsning på 315 miljoner kronor under perioden 2021–2025 i syfte att ytterligare stärka forskning och utbildning inom åtta övergripande områden.

– Jag tror att både indragen och satsningarna var en ögonöppnare, och förhoppningsvis vågar nu fler prefekter och enhetschefer se mer långsiktigt och använda pengarna till bland annat nyanställningar. Jag hoppas nu att vi tillsammans kan hjälpas åt att utveckla universitetet framåt – både genom att bli bättre på att nyttja våra resurser och genom att genomföra olika satsningar, säger Hans Adolfsson.