Handlingsplanen för klimat och hållbarhet 2021–2023 innehåller inriktningsmål och övergripande aktiviteter för universitetets miljö- och hållbarhetsarbete under perioden 2021–2023 och med sikte mot 2030.
Följande inriktningsmål är särskilt lämpliga att arbeta med på institutioner och enheter:
- Hållbar utveckling är integrerat i utbildning på alla nivåer.
- Universitetets forskning om hållbar utveckling ska öka.
- Kunskapen hos forskare och medarbetare nyttiggörs i samverkan med det omgivande samhället och i universitetets miljö- och hållbarhetsarbete.
- Andelen upphandlingar med miljö- och hållbarhetskrav ska årligen öka.
- Universitetets lokaler ska användas mer effektivt.
- Klimatpåverkan från resor ska minska.
- Användningen av digitala mötestekniker ska öka.
- Mängden brännbart avfall respektive farligt avfall ska minska.
Miljöbalkens huvudprinciper
Bevisbörderegeln innebär att den som ska bedriva eller bedriver en verksamhet ska kunna bevisa att hänsynsreglerna uppfylls.
Kunskapskravet innebär att alla som bedriver en verksamhet måste skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Man ska också i förväg utreda konsekvenserna för miljön av ett visst handlande.
Försiktighetsprinciperna innehåller tre olika principer:
- Miljöbalkens försiktighetsprincip som innebär att risker för negativ miljöpåverkan ska förebyggas.
- Princip om att förorenaren betalar (PPP) som innebär att en verksamhet ska bekosta nödvändiga miljöåtgärder.
- Principen om bästa teknik (BAT) som innebär att bästa möjliga teknik och konstruktion ur miljösynpunkt ska användas om möjligt och rimligt.
- Produktvalsprincipen innebär att kemiska produkter och biotekniska organismer som kan innebära risk för miljön eller människors hälsa ska ersättas av andra, mindre farliga produkter, om möjligt.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna innebär att alla som bedriver en verksamhet ska:
Hushålla med råvaror och energi.
Utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning.
Använda förnybara energikällor i första hand.
Lokaliseringsprincipen innebär att platsen för verksamheten ska väljas så att påverkan på miljön och människors hälsa minimeras.
Skälighetsregeln innebär att det ska göras en avvägning mellan miljönytta och kostnader. Miljökrav som ställs på en verksamhet ska inte vara ekonomiskt orimliga. Den så kallade stoppregeln träder i kraft om kostnaderna för en miljömässigt motiverad åtgärd är för höga.
Regeln om att verksamhetsutövaren är ansvarig för att avhjälpa en skada innebär att den som orsakat skada eller olägenhet är skyldig att avhjälpa denna.
Organisation och roller
Universitetsstyrelsen fattar de övergripande miljöbesluten medan rektor är ytterst ansvarig för miljöarbetet. Dekan ansvarar för miljöarbetet inom sina respektive fakulteter och Prefekt, chef och föreståndare svarar för miljöledning och övrigt miljöarbete på sina respektive institutioner, enheter eller motsvarande. Dessa är också ansvariga för att verksamheten arbetar efter gällande lagstiftning och föreskrifter samt se till att nödvändiga tillstånd finns.
Miljö- och hållbarhetsstrategens uppgift är att samordna och utveckla universitetets övergripande hållbarhets- och Agenda 2030-arbete. Miljö- och hållbarhetsstrategen är också kontaktperson gentemot andra myndigheter i övergripande miljö- och hållbarhetsfrågor och deltar i t ex. flera olika hållbarhetsnätverk.
Områden du kan påverka
Inom vissa områden kan enheter och institutioner ta ett extra ansvar för att påverka och driva omställningen och bidra till universitetets uppsatta mål.
Att utbilda för hållbar utveckling
Högre utbildning har en betydelsefull roll när det gäller att ge studenter kunskaper och färdigheter för att i sina framtida yrkesliv kunna hantera i frågor gällande en hållbar utveckling. För att kunna utbilda för och om hållbar utveckling behöver även lärare ha förmåga att sätta in sitt ämne i ett vidare perspektiv.
På sidan Lärande för Hållbar utveckling hittar du kunskap och inspiration.
Forskning och samverkan för hållbar utveckling
UTRI, Umeå Transformation Research Initiative, är resultatet av ett gräsrotsinitiativ som involverar ett stort antal lärare och forskare för att stödja tvärvetenskapligt forskningssamarbete i omvandlingen mot hållbar utveckling.
Hos UTRI kan du söka stöd för att utveckla idéer och för att anordna olika event på temat hållbarhet. Det kan till exempel innebära att ordna en workshop, hjälpa till med en pilotstudie eller ordna en skrivarlya. Alla som är verksamma vid Umeå universitet kan söka stöd för att utveckla samarbeten rörande hållbar omställning.
För unga forskare finns UTRI Young Researcher Network.
I universitetets fem strategiska partnerskap är hållbarhet ett återkommande fokusområde. Genom de strategiska partnerskapen kan forskare och lärare få en tydligare ingång för samverkan, genom till exempel:
- etablerade kontakter som kan underlätta för dig om du vill ha hjälp att hitta rätt enhet, funktion eller person inom respektive organisation.
- stöd för relations- och nätverksbyggande över tid.
- olika gemensamma aktiviteter. Ta gärna chansen att delta i allt från partnerskapsdagar till seminarier för att utbyta kunskap, knyta nya kontakter och/eller få uppslag till din forskning.
Umeå universitet deltar i kunskapsplattformen Mötesplats Social Innovation, MSI, tillsammans med Jönköping University, Luleå tekniska universitet, Malmö universitet och Örebro universitet. Målet är att öka kunskapen om social innovation och skapa en god grogrund för lösningar som kan möta de utmaningar samhället står inför.
Under paraplyet SEE, Västerbottens hållbarhetsvecka, samlas hela Västerbottens läns aktörer årligen under vecka 38 för att inspirera, engagera och dela kunskap med varandra. Alla institutioner, enheter, centrum eller andra samverkanskonstellationer kan delta genom att anordna egna event. På SEE:s webbplats hittar du mer information.
Hållbar lokalanvändning
Universitetets verksamhet kräver ändamålsenliga lokaler. Tillsammans med fastighetsägare arbetar universitetet ständigt för att utveckla lokalerna och för att effektivisera energianvändningen och öka nyttjandet.
Fyrstegsprincip för hållbar lokalanvändning
- Minska ytbehovet, till exempel genom att ersätta fysiska kontor med digitala tjänster.
- Intensifiera ytanvändningen, exempelvis genom att använda ytor och funktioner samtidigt eller vid olika tillfällen (även spritt under dagen).
- Anpassa, komplettera eller bygg om lokalen eller de ytor och funktioner i närområdet som underlättar delning.
- Bygg nytt på ett klimatsmart och hållbart sätt som underlättar en hög nyttjandegrad och som också bidrar till minskade växthusgaser.
Nyttjandet av lokaler följs upp i en flera av huvudcampus byggnader. Här kan du under Inriktningsmål 9 läsa om hur den genomsnittliga nyttjandegraden har varit mellan åren 2019 och 2022. Datat gäller flertalet byggnader på huvudcampus.
Läs mer om lokalplanering och verksamhetsutveckling.
Hållbara inköp och upphandlingar
Visste du att du både får och det går att ställa miljö- och andra hållbarhetskrav vid inköp och upphandling? Idag ställer vi miljökrav i ungefär hälften av alla upphandlingar (se inriktningsmål 5) så här finns en stor potential för oss alla att agera mera hållbart.
Ett enkelt sätt är att både på Marknadsplatsen i Raindance och vid köp i Wisum välja att endast söka fram miljömärkta/gröna alternativ.
Universitetet har även listat ett antal miljö- och hållbarhetskrav som kan ställas i de flesta upphandlingar, det gäller både varor och tjänster.
Under 2023 håller också ett antal generella hållbarhetskrav på att tas fram, håll utkik efter dem.
Hållbara möten, resor och event
När du ska anorda eller delta i ett möte - fundera på om du måste resa?
Idag kommer mer en än fjärdedel av universitetets klimatpåverkande utsläpp just från tjänsteresor (se inriktningsmål 11). Om vi ska leva upp till de klimatåtaganden universitetet har gjort så behöver alla tillsammans mötas och resa mer klimatsmart.
Universitetet har listat ett antal övergripande miljö- och hållbarhetskrav som kan ställas i de flesta upphandlingarna, gällande både varor och tjänster.
Av universitetets miljöpolicy och regeln för tjänsteresor framgår att vi som arbetar på universitetet alltid ska arbeta för möjligheten till resfria möten och att att om vi reser, ska vi i första hand välja kollektiva färdmedel och då resa på ett så säkert, kostnadseffektivt och miljövänligt sätt som möjligt.
Läs mer om hur du anordnar digitala eller hybrida möten. REMM, Trafikverkets arbete kring resfria möten i statliga myndigheter har gjort en så kallad Mötesväljare där ni kan få tips på beslutsunderlag som kan hjälpa er att bestämma när ni ska mötas digitalt, fysiskt eller i hybridformat.
Läs mer om vilka regler som gäller för tjänsteresor och hur du kan boka en miljövänlig resa.
Planerar du ett event eller arrangemang av något slag? I universitetets Kommunikationsguide finns tips på vägen och som dessutom gör ditt event mer hållbart. Läs mer om hållbara event.
Hållbar avfallshantering
Att undvika användningen, och begränsa spridningen, av farliga ämnen och att hushålla med resurser, är viktiga delar i en hållbar samhällsutveckling. Inom universitetets verksamheter genereras årligen mellan 350 000 och 400 000 kilo avfall. Målet är att sortera ut så stor andel återanvändningsbart eller återvinningsbart avfall som möjligt istället för att skicka det till förbränning. Vill du veta hur stor andel som sorteras ut idag, läs mer under inriktningsmål 13. Under 2023 pågår ett källsorteringsprojekt där målsättningen är alla på universitetet ska kunna erbjudas fullständig möjlighet till källsortering i fikarum, pentryn och verksamhetslokaler.
Som anställd vid universitetet har du ansvar för att sortera ditt avfall på rätt sätt. Läs mer om hur avfall ska sorteras.
I universitetets möbelförråd hittar du begagnade möbler som du kostnadsfritt kan nyttja till kontor eller andra verksamhetslokaler.