Umeå universitets arbete med profilområden

Umeå universitet har initierat en process för att identifiera profilområden inom forskningen. Syftet är att förbereda inför en kommande utlysning från regeringen, och samtidigt utveckla universitetets långsiktiga forskningsstrategiska arbete för att stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft.

Händelser

Tre prioriterade forskningsområden utsedda (nyhet 7 juni 2023)

Vad händer med profilområdena? (umu.se) (ledningsbloggen 17 februari,2023)

Kan arbetet med profilområden stärka forskning och utbildning? (ledningsbloggen 9 september, 2022)

Fyra temadiskussioner har genomförts inom arbetet för profilområden (nyhet 20 juni, 2022)

Kvalitetsbaserad resursfördelning – vidareutvecklat förslag till ny modell (Vetenskapsrådets rapport, 31 maj, 2022)

Arbetet med att identifiera profilområden inom forskning tar nästa steg (nyhet 14 mars, 2022)

Umeå universitets mål med arbetet

Utarbeta former och inriktning för det strategiska arbetet med Umeå universitets forskningsprofil
Utarbeta strategier och arbetsformer i förhållande till den av regeringen aviserade resurstilldelningsmodellen baserad på profilområden
Välja ut starka kandidater till den första utlysningsomgången i den nya resurstilldelningsmodellen, samt ge stöd till utformning av ansökan

Kort om uppdraget

Umeå universitets arbete med profilområden inom forskningen handlar både om att förbereda inför en ny nationell resursfördelningsmodell, och om att utveckla universitetets strategiska arbete för att långsiktigt stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft.

Som samordnare för arbetet har rektor utsett seniorprofessor Marianne Sommarin, tidigare vicerektor vid Umeå universitet. Det Strategiska rådet för forskning och utbildning på forskarnivå (FOSTRA) har utsett en arbetsgrupp under samordnaren med två representanter från varje fakultet samt från lärarhögskolan. Även studenterna är representerade.

Uppdatering februari 2023
Samordnare Marianne Sommarin och den arbetsgrupp som forskningsstrategiska rådet utsåg för arbetet har överlämnat ett förslag till universitetsledningen. Samordnaren har därefter avslutat sina uppdrag. Diskussioner pågår i universitetsledningen samt med fakultetsledningarna om vad nästa steg blir. Några besked från den nya regeringen har inte kommit, så eventuell implementering på nationell nivå ser ut att dröja.

Handläggare är Johanna Blomström och Anders Sturk Steinwall, Planeringsenheten.

Uppdatering juni 2023

Ett rektorsbeslut har fattats om tre prioriterade forskningsområden:

Learning and brain plasticity throughout the life span
Mastering microbial infections
Plant science for a sustainable green transformation of the Subarctic

Rektorsbeslutet omfattar även en satsning på nya områden, utöver dessa tre.
Se vidare länk till rektorsbeslutet i högerspalten.

Representanter i arbetsgruppen

Gregory Neely
Jörgen Johansson
Maria Fällman
Maria Lindgren Leavenworth
Marie Wiberg
Ola Lindberg
Per Axelsson
Thomas Olofsson
Åsa Strand
Erik Steinvall (doktorand)
Vakant (student)
Vakant (Lärarhögskolan)

Bakgrund till arbetet

Regeringen aviserade i forskningspropositionen (Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige, prop. 2020/21:60) en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning. Modellen ska ersätta dagens indikatorbaserade resursfördelningsmodell vid fördelning av de direkta forskningsanslagen (basanslagen) till universitet och högskolor. Modellen bygger på att lärosätena själva definierar profilområden som bedöms av sakkunniga inför regeringens förslag till resursfördelning. Profilområdena ska vara strategiska forskningssatsningar av hög kvalitet. Både etablerade profilområden och profilområden under uppbyggnad ska kunna komma ifråga.

Fyra forskningsfinansiärer har i uppdrag att vidareutveckla modellen

Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova presenterade den 1 juni 2021 på regeringens uppdrag förslag på utformning av modellen i rapporten Kvalitetsbaserad resursfördelning. (VR Dnr 1.1.1-2021-00800). Enligt förslaget ska ett lärosäte kunna ansöka om upp till fem profilområden, beroende på lärosätets storlek, med en tilldelning på 5–20 miljoner kronor per år och profilområde.

I januari 2022 fick forskningsfinansiärerna ett nytt uppdrag att tillsammans vidareutveckla modellen, med inriktning på att möjliggöra ett införande från 2024. Uppdraget omfattar särskilt hur ansökan och bedömningar av profilområden ska utformas och genomföras. I uppdraget ingår inte att lämna förslag om fördelning av resurser eller villkor för medlen, eller om uppföljning och utvärdering av respektive lärosätes profilområden. När det gäller hur mycket medel som ska fördelas genom modellen på sikt, och med vilken periodicitet, hänvisar regeringen till nästa forskningspolitiska proposition som förväntas beslutas hösten 2024.

Uppdraget rapporterades den 1 juni 2022.

I rapporten föreslås att profilområden införs tidigast inför budgetåret 2025. Detta innebär att införandet skjutits fram jämfört med tidigare besked, men det är fortfarande en pressad tidplan. Inriktningarna på profilområden ska vara klara i januari 2023, eftersom en expertpanel ska utses. Senare under våren 2023 ska ansökningarna skickas in.

Vissa osäkerheter kvarstår kring modellen och dess införande, inte minst genom riksdagsvalet i höst, men Umeå universitet fortsätter förberedelserna för att kunna följa forskningsfinansiärernas föreslagna tidsplan. Samtidigt behålls fokus på universitetets långsiktiga strategiska utveckling.

Tre föreslagna bedömningsgrunder i modellen

I forskningsfinansiärernas förslag från juni 2021 finns ett förslag till tre bedömningsgrunder, som också används som vägledning i Umeå universitets förberedande arbete. Exakt hur bedömningsgrunderna slutligt kommer att formuleras och viktas mot varandra i den nationella modellen är dock ännu inte känt.

1. Strategisk profil och förutsättningar för kvalitetsutveckling

Lärosätets strategiska arbete med profilering, förnyelse och kvalitetsutveckling
Mervärdet av profilområdet/ena för lärosätets forskningsprofil och forskningskvalitet, utbud av utbildningar och samverkan med det omgivande samhället
Lärosätets förutsättningar att utveckla profilområdet/ena, t.ex. i termer av finansiering, personal, jämställdhet och tillgång till relevant forskningsinfrastruktur
Profilområdets/enas bidrag till att skapa kunskapsmiljö/er av hög kvalitet som inkluderar forskning, utbildning och samverkan

2. Vetenskaplig kvalitet

Lärosätets arbete med att upprätthålla, förnya och utveckla den vetenskapliga kvaliteten inom profilområdet i ett internationellt perspektiv
Befintlig nivå och potential för att forskning inom profilområdet för forskningsfronten framåt

3. Kvalitet i samverkan

Lärosätets arbete med att inom profilområdet upprätthålla och utveckla kvaliteten i samverkan med omgivande samhälle relativt områdets art och förutsättningar.
Befintlig nivå och potential för att forskning inom profilområdet bidrar till att skapa bättre förståelse för eller lösningar av samhällsutmaningar.