Foto: Kommunikationsenheten
Sverige har en lag som skyddar dig som rapporterar om missförhållanden, allmänt känd som visselblåsarlagen. Den gäller från den 17 december 2021. Lagen innebär kortfattat:
- att du inte får bli hindrad eller bestraffas för att du visselblåser,
- att du ibland får kringgå din tystnadsplikt,
- att fler personer än tidigare kan visselblåsa.
Visselblåsarlagen ställer också krav på att myndigheter, som till exempel Umeå universitet, måste se till att du som medarbetare kan visselblåsa och att din identitet skyddas av sekretess. För att din visselblåsning ska omfattas av lagen ställs det krav på att du ingår i kretsen av vilka som kan rapportera, vad missförhållandet avser samt att du rapporterar om missförhållandet på de sätt som universitetet anvisar.
Läs mer om lagen på riksdagens hemsida
Så här gör du för att rapportera ett missförhållande
Du har två olika möjligheter att rapportera:
1. Via brev
Du skickar brevet till:
Umeå universitet
Visselblåsarfunktionen
901 87 Umeå
Märk kuvertet med "Visselblåsning". Det gör att ditt brev blir rätt hanterat och diariefört.
Du kommer att få en bekräftelse på att universitetet fått ditt brev och en återkoppling på vad utredningen av din rapportering leder till. Du kan ange om du inte vill ha bekräftelse eller återkoppling. Skriv gärna ditt telefonnummer eller din bostadsadress i ditt brev.
Om du vill ha en bekräftelse på att universitetet har fått ditt brev ska du få den inom sju arbetsdagar. Återkoppling ske ges inom tre månader.
2. Via telefon eller ett personligt möte
Kontakta oss via brev. I brevet skriver du vilket typ av kontakt du vill ha och vilket telefonnummer eller postadress vi kan nå dig på. Du kommer bli kontaktad med förslag på tid för telefonsamtalet eller mötet.
Du skickar brevet till:
Umeå universitet
Visselblåsarfunktionen
901 87 Umeå
Märk kuvertet med "Visselblåsning". Det gör att ditt brev blir rätt hanterat och diariefört.
Din identitet skyddas av sekretess. Vid Umeå universitet får inte e-post användas för att hantera information som är skyddad av sekretess. Det gör att vi inte kan kommunicera visselblåsarärenden via e-post.
Vad behöver jag ta med i min rapport?
- Gör en så tydlig beskrivning av vad dina misstankar eller din information handlar om.
- Berätta vem eller vilka personer det gäller.
- Om du har dokument, bilder, e-post eller annat så ta med det i rapporten
- Är det någon annan som också kan bidra med information så bifoga deras kontaktuppgifter
Kan jag vara anonym?
Om du inte berättar vem du är, räknas inte din rapportering som en visselblåsning enligt lagen. Kom ihåg att när du rapporterar med ditt namn så skyddas din identitet med sekretess. Det är bara behöriga handläggare med tystnadsplikt som vet vem du är.
Dina uppgifter skyddas av sekretess
De bestämmelser som finns i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tillämpas vid rapportering enligt visselblåsarlagen. Bestämmelserna innebär att sekretess gäller för uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som rapporterar om missförhållanden. I vissa fall gäller sekretess även för uppgifter som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den som rapporterar.
Vad händer efter att jag har rapporterat?
En behörig handläggare kommer ta emot din rapport och påbörja utredningen. Om det behövs, kan handläggaren behöva kontakta dig under tiden utredningen pågår.
Utredningen kan leda till slutsatsen att det inte behövs några vidare åtgärder. Då avslutas ärendet. Utredningen kan också behöva överlämnas till en annan funktion på universitetet eller myndighet för vidare utredning eller för att vidta åtgärder.
Har du valt att få återkoppling på din rapportering får du information om utredningen inom tre månader. Informationen beskriver utredningen och vilka slutsatser som man kommit fram till, i en rimlig omfattning. Du kan välja att avstå från återkoppling.
Om informationen visar sig vara felaktig
Om det blivit ett misstag, och du hade vad lagen säger "skälig anledning" att anta att informationen du rapporterade var sann, så finns det möjlighet att ändå omfattas av det lagliga skyddet.
En person som avsiktligt och medvetet rapporterat information som visar sig vara felaktig eller vilseledande skyddas däremot inte av visselblåsarlagen. Den person som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig information kan också omfattas av sanktionsbestämmelse inom olika områden.
Visselblåsarlagen är aktuell vid två tillfällen
- När du har information om missförhållanden vid Umeå universitet som påverkar allmänheten negativt, ett så kallat allmänintresse,
- När du misstänker att Umeå universitet bryter mot vissa lagar och regler.
Missförhållande med allmänintresse
Ju oftare ett missförhållande sker, eller att missförhållandet sker systematiskt, desto större är allmänintresset. Visselblåsarlagen är inte aktuell om informationen gäller ditt eget arbete eller din egen anställning.
Misstanke om att Umeå universitet bryter mot vissa lagar och regler
Visselblåsarlagen är aktuell om du misstänker att universitetet bryter mot EU-regler inom; offentlig upphandling, finansiella tjänster, produkter och marknader och förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, produktsäkerhet och produktöverensstämmelse, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet, livsmedels- och fodersäkerhet samt djurs hälsa och välbefinnande, folkhälsa, konsumentskydd, skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks- och informationssystem.
Vem omfattas av visselblåsarlagen?
För att skyddas av visselblåsarlagen är du
- anställd,
- söker arbete,
- söker eller utför praktik eller volontärarbetare,
- egenföretagare som söker eller utför uppdrag,
- inhyrd arbetstagare,
- en person som ingår i universitetets förvaltnings-, lednings-, eller tillsynsorgan.
Skyddet gäller även när du lämnat Umeå universitet.
Ibland gäller inte visselblåsarlagen
I ett par olika fall gäller inte visselblåsarlagen. Till exempel:
- när du som rapporterar gör det i egenskap av student, patient eller medborgare i samhället.
- om det du rapporterar om inte är av allmänintresse eller inte utgör ett brott mot angivna lagar
- om det du rapporterar bara rör dina egna arbets- eller anställningsförhållanden och det inte rör sig om korrupta handlingar
- om du medvetet rapporterar falsk information eller gör dig skyldig till brott genom rapporteringen
- om det du rapporterar om gäller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen eller information som rör nationens säkerhet
- om du rapporterar anonymt
Så skyddas du som visselblåsare
Lagen innebär att du inte får bli hindrad eller bestraffas för att du visselblåser, att du ibland får kringgå din tystnadsplikt, att du inte får bestraffas för att tagit fram information om personer som rör din visselblåsning samt att du inte har rätt att lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.
Om dina kollegor utsätter dig för kränkande särbehandling är det ett ärende som hanteras enligt de regler som finns på universitetet, till exempel arbetsmiljöregler. Om något händer
Tystnadsplikten och vissa undantag
Om du har anledning att visselblåsa får du inte straffas eller göras ansvarig för att ha brutit en tystnadsplikt. Undantag gäller för kvalificerad tystnadsplikt och tystnadsplikt enligt lag om försvarsuppfinningar.
Skydd för dig som visselblåsare med stöd från andra lagar
Meddelarfrihet
Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering utan risk för påföljder. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Om sekretessen till exempel gäller till skydd för rikets säkerhet finns det undantag från meddelarfriheten. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.
Meddelarfriheten innebär inte någon rätt att lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.
Anskaffarfrihet
Med anskaffarfrihet får du rätt enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen att skaffa uppgifter med syftet att låta uppgifterna publiceras. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.
Efterforskningsförbud
Efterforskningsförbud betyder att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfriheten. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering har tystnadsplikt om meddelarens identitet.