Den som äger en immateriell rättighet har rätt att bestämma över hur uppfinningen eller verket används. De immateriella rättigheterna har avgörande betydelse för hur ett forskningsresultat kan användas kommersiellt eller bidra till samhällsutvecklingen. I forskningsprojekt och andra samarbeten är det vanligt att samarbetspartners och uppdragsgivare önskar förvärva äganderätt eller erhålla nyttjanderätt till resultat. Detta måste regleras genom avtal. Vänd dig till universitetsjurist om du har frågor om hur immaterialrätter ska regleras i sådana avtal.
Skydd genom patent, varumärke och design
Den eller de som har gjort en uppfinning äger rätten till denna. För att skydda din uppfinning måste du typiskt sett registrera ett patent för uppfinningen. Patentet sätter ramarna för det som skyddas, vilket i vissa fall kan vara en del av uppfinningen.
För att en uppfinning ska kunna patenteras krävs att uppfinningen:
- är en teknisk lösning som löser ett problem på ett nytt sätt,
- inte är känd någonstans i världen när patentansökan lämnas in och,
- skiljer sig väsentligt mot tidigare känd teknik, den får inte vara en uppenbar modifikation av en befintlig lösning.
Detta innebär bland annat att om du vill söka patent för en uppfinning kan du inte publicera denna i en vetenskaplig artikel eller på annat sätt göra den känd innan patentansökan lämnats in. I Sverige görs patentansökan hos Patent- och registreringsverket, PRV.
Ett patent innebär en ensamrätt till en uppfinning. Du får inte tillverka, sälja eller importera någon annans patenterade uppfinning utan tillstånd från den som äger patentet.
Även varumärken som är ett unikt kännetecken för en vara eller en tjänst eller en design kan skyddas genom registrering hos PRV. Läs mer om registrering av patent, varumärke och design på PRV:s webbplats.
Om du vill ha rådgivning kring hur du skyddar din uppfinning kan du kontakta innovationskontoret.
Skydd genom upphovsrätt
Upphovsrätt, som ibland kallas för copyright, omfattar såväl faktatexter som skönlitterära texter, konstnärliga verk, bilder m.m. Upphovsrätt uppstår automatiskt. Du behöver alltså inte anmäla eller registrera att du vill ha upphovsrätt för ditt verk om verket är tillräckligt unikt.
Upphovsrätten är ett formskydd som skyddar formen som ger uttryck för idén men ger inte skydd till de fakta eller idéer som verket innehåller.
För att få använda annans upphovsrättsligt skyddade material måste du ha tillstånd av den som innehar upphovsrätten. Det är ofta den eller de som skapat materialet men det kan också vara någon annan, till exempel ett förlag som förvärvat den ekonomiska upphovsrätten när du publicerar en artikel. Upphovsrätten innebär att den som nyttjar ett verk har en skyldighet att ange såväl upphovsmannen som en eventuell innehavare av de ekonomiska rättigheterna, till exempel ett förlag där en artikel publicerats.
Universitetet har tecknat ett licensavtal som ger viss rätt till kopiering och delning av upphovsrättsskyddat material som används i undervisningen. Läs mer om avtal om kopiering och delning.
Lärarundantaget och tumregeln
Rätten till en uppfinning eller ett verk tillkommer den eller de som gjort uppfinningen eller skapat verket. Lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar innehåller regler om patenterbara uppfinningar som en anställd gör i tjänsten. Om en uppfinning, tillkommit som ett resultat av att en anställd fullgör sina arbetsuppgifter eller särskilda åtaganden ger lagen arbetsgivaren typiskt sett rätt att ta över arbetstagarens uppfinning.
Genom det s.k. lärarundantaget undantas lärare som är anställda vid svenska lärosäten från denna lag. Det innebär att sådana patenterbara uppfinningar som lärare gjort i tjänsten inte omfattas av arbetsgivarens rätt att överta en sådan uppfinning.
Genom den så kallade tumregeln ges universitetet inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet en rätt att nyttja arbetstagares prestationer som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden mot arbetsgivaren.
När universitetet ingår samarbets- eller uppdragsavtal förbehåller sig universitetet, i enlighet med SUHF:s principer för immaterialrättslig hantering i forskningsavtal, REK 2016:3, sig och dess forskare en fortsatt kostnadsfri rätt att använda forskningsresultat i utbildning och akademisk forskningsverksamhet.
AI-tjänster och upphovsrätt
Umeå universitet erbjuder vissa generativa AI-tjänster för användning av dig som anställd. De kommersiella AI-tjänster som finns att tillgå därutöver ligger utanför universitetets kontroll. Detta innebär att dessa tjänsters data- och IT-säkerhet inte är granskade. En försiktighetsprincip bör därför råda avseende vad du nyttjar och vilken data som du som användare lämnar i AI-tjänsten. Att dela sekretessbelagda uppgifter i en AI-tjänst innebär att uppgifterna röjs i strid med din tystnadsplikt. Du bör även vara medveten om att material som skickas in i de flesta fall tillfaller företaget bakom tjänsten. Du måste därför ha rätt att lämna ifrån dig materialet som du lägger in i tjänsten. Kopieringsavtalet ger till exempel inte rätt att använda upphovsrättsskyddat material i AI-tjänster.
Oavsett om du använder en av Umeå universitet rekommenderad tjänst eller en tjänst som inte tillhandahålls av universitet behöver du kontrollera om tjänstens licensvillkor tillåter nyttjande av det resultat tjänsten ger dig på det sätt du tänkt, eller om det finns begränsningar i hur du får använda av resultatet. Om du exempelvis tänkt nyttja en bild som framställts av tjänsten i en artikel som ska publiceras så kan både tjänstens licensvillkor och tidskriften du vill publicera i förhindra att du nyttjar resultatet på det sätt du tänkt.
Sammanfattningsvis
Använd AI-tjänster med förnuft men lägg aldrig in:
- Sekretessbelagda uppgifter.
- Andras personuppgifter.
- Material du inte har rätt att fritt förfoga över, tänk upphovsrätt, kopieringsavtal, annan IPR.
- Och se upp med: Forskningsdata och annat material som inte bör spridas, till exempel tentamensuppgifter.
- Kontrollera alltid licensvillkor för tjänsten och hur du får använda resulatatet.
- Använd bara IT-system och –tjänster som rekommenderas och tillhandahålls av ITS. Och använd dem endast för den sorts information som systemets eller -tjänstens fastställda skyddsvärde anger.
- Om du har behov av IT-system- eller tjänst för ditt arbete som inte rekommenderas; kontakta licensansvarig.
- Användning av gratistjänster och gratisverktyg bör undvikas.
- Om det är nödvändigt att använda gratistjänster eller gratisverktyg, bör en noggrann bedömning göras av tjänstens säkerhet och integritet. Det är viktigt att säkerställa att sådana tjänster uppfyller kraven i GDPR och Offentlighets- och sekretesslagen.