Universitets spamfilter filtrerar all e-post
Varje dag kommer cirka 0,5-1 miljon e-postmeddelanden till mottagare vid universitetet och cirka 95 % av dessa meddelanden är skräppost. För att inte alla dessa meddelanden ska hamna i din e-postlåda använder universitetets centrala e-posttjänst ett spamfilter som filtrerar e-postmeddelanden.
Spamfiltret använder flera olika tekniker för att filtrera e-postmeddelanden så att skräppost inte ska nå dig. Bland annat kontrollerar filtret om den sändande servern är pålitlig, om avsändaren hör till servern, om meddelandet matchar känd skräppost och gör också en virussökning om e-postmeddelandet innehåller en bifogad fil.
Släpp eller blockera e-post som hamnat i spamfiltret
Spamfiltret raderar meddelanden som innehåller virus och behåller bekräftad skräppost i karantän i 30 dagar. Du får ett notifieringsmeddelande när ett e-postmeddelande fastnat i spamfiltret och kan då granska mejlet och välja att släppa igenom det eller att blockera avsändaren.
Instruktion som visar hur du blockerar eller släpper mejl som fastnat i spamfiltret, Manual
Begränsningar i e-postutskick
Det finns begränsningar på hur många e-postmeddelanden du kan skicka per dag från din e-postadress. Detta är säkerhetsfunktion för att ditt e-postkonto inte ska skicka skräppost om du exempelvis har fått virus eller blivit hackad.
Om du upplever problem med att dina e-postutskick blir begränsade - skicka ett ärende till Servicedesk.
Vill du göra ett e-postutskick till många mottagare kan du använda dig av en e-postlista.
Mer om e-postlistor (Sympa)
Detta är skräppost
Skräppost (oönskad e-post, spam, junk mail) är den digitala motsvarigheten till oönskad reklam som kommer till din brevlåda. Skräppost skapar stora kostnader för universitetet men är också en säkerhetsrisk – exempelvis om den är en del av ett nätfiskebedrägeri (så kallad phishing). Målet med skräppostmeddelandena är oftast att:
- Tjäna pengar på de mottagare som svarar på meddelandet.
- Utföra nätfiskebedrägerier för att få tag i lösenord, kreditkortsnummer, bankkontouppgifter med mera.
- Sprida skadlig kod till mottagarens datorer med syfte att ta kontroll över datorn för att ofta sprida sig vidare till andra servrar och system, eller kryptera din data och begära lösensumma.
Detta är nätfiske
Nätfiske (phishing) är en typ av skräppost som försöker få mottagaren att fylla i personlig information som exempelvis inloggningsuppgifter. E-postmeddelandena är ofta skrivna på svenska och ser ut att komma från universitetet eller företag. Om du vill ha några tips på hur du ska avgöra om ett e-postmeddelande är äkta eller inte, se FAQ:en nedan.
Detta är virus
Ett virus är ett oönskat program som kopierar sig själv och på så sätt smittar andra datorer. Ett virus kan finnas lokalt på din dator men kan sedan snabbt sprida sig till andra datorer och universitetets system vilken kan ställa till med stor skada. Universitetet har olika säkerhetsåtgärder för att undvika virus - exempelvis filtrering av skräppost.
Det du själv kan göra är att se till att alltid uppdatera till de senaste versionerna av ditt operativsystem och dina program kontinuerligt för att täppa igen eventuella säkerhetsproblem.
Detta är spoofing
Spoofing är en typ av attack mot en datorenhet där angriparen försöker stjäla en användares identitet och agera som som någon annan. Denna typ av attack görs för att bryta mot systemets säkerhet eller för att stjäla användarnas information.
Vanliga frågor om skräppost, nätfiske och virus
Hur avgör jag om ett e-postmeddelande är äkta eller inte?
Det kan ibland vara svårt att veta om ett e-postmeddelande är äkta eller inte men här kommer en lista med några saker att undersöka:
- Kolla avsändarens e-postadress. Om meddelandet ser ut att komma från ett e-postkonto som inte ser ut att komma från ett officiell e-postadress så kan det vara phishing.
- Kolla länkar i e-postmeddelandet. Om du för musen över länken (men utan att klicka) så kan du se vart länken leder. Om adressen går till en annan webbsida än den officiella, klicka inte.
- Kolla språket. E-postmeddelanden med phishing är ofta översatta med ett översättningsprogram vilket gör att det språkliga inte är helt korrekt.
- Besök avsändarens officiella hemsida. Där hittar du ibland phishing-varningar. Om du vill veta mer om phishing-varningar för Umeå universitet - besök IRT-bloggen.
- Efterfrågar e-postmeddelandet uppgifter från dig? Det kan handla om inloggningsuppgifter, kontouppgifter eller annat. Då kan det vara phishing. Umeå universitet skickar aldrig ut e-postmeddelanden som ber dig fylla i ditt lösenord.
Jag har blivit skickad ett e-postmeddelande som inte kommit fram, vad beror detta på?
Detta kan bero på ett antal olika saker – meddelandet kan ha fastnat i ett spamfilter eller någonting annat. På universitetets webbplats Manual hittar du en lista på olika saker du kan prova för att hitta ditt e-postmeddelande.
Jag upplever att jag får mycket skräppost, vad kan jag göra åt det?
Om du har problem med att du får mycket skräppost, kontakt Servicedesk för hjälp.
Jag får fortfarande e-postmeddelanden från en avsändare som jag har markerat som skräppost – vad gör jag?
När du markerar ett e-postmeddelande som skräppost i ditt e-postprogram så är den regeln lokal – det vill säga den gäller bara lokalt på din dator. Om du har fått ett e-postmeddelande som du misstänker är skräppost – anmäl då till abuse@umu.se. Om ditt meddelande är skräppost kan ITS göra en justering av e-postfiltren.