God sed i forskning
Ett etiskt förhållningssätt i forskningsprocessen innebär att du som forskare värnar både de människor som deltar i forskningen och den kunskap som söks.
God forskning och ett etiskt förhållningssätt går alltid hand i hand. Ambitionen att nå vetenskapliga framsteg får dock aldrig gå före principen om forskningspersoners värdighet – det är alltid viktigast att värna människovärdet.
Etiska frågor i forskning har diskuterats länge inom olika forskningsområden. Resultaten av diskussionerna finns bland annat sammanfattade i regelsamlingar – kodexar – som försöker klargöra hur forskare bör agera etiskt riktigt. Kodexarna inom olika forskningsområden har bidragit till att öka medvetenheten om etiska utmaningar i forskning.
Den viktigaste kodexen är den medicinska Helsingforsdeklarationen, en central forskningsetisk riktlinje som antogs av World Medical Association (WMA) 1964. Både regler och begrepp i Helsingforsdeklarationen är användbara inom andra forskningsområden, vilket har gjort att den fått en särställning som riktlinje för etik i forskning generellt.
Kodexarna är samlingar av etiska regler, men de är inte juridiskt bindande dokument. I Sverige har vi även lagstiftning på det forskningsetiska området, exempelvis etikprövningslagen och djurskyddslagen.
Etikprövning
Vissa typer av forskning måste enligt lag genomgå etisk prövning. En godkänd ansökan om etiskt tillstånd behövs om du planerar att bedriva forskning som avser människor eller behandling av personuppgifter.
Etikprövningslagen, Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, syftar till att skydda den enskilda människan och människovärdet vid forskning. Lagen innehåller också bestämmelser om samtycke vid deltagande i forskning.
Den som deltar i forskning (forskningsperson) ska skyddas mot risken att skadas fysiskt, psykiskt eller integritetsmässigt. Allmänheten ska ges insyn i och inflytande över den forskningsetiska prövningen. Såväl forskningspersonernas som forskarnas rättssäkerhet ska värnas.
Forskning – definition
I etikprövningslagen definieras forskning som:
"vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete eller vetenskapliga studier genom observation, om arbetet eller studierna görs för att hämta in ny kunskap, och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund".
Studier som utförs endast inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå, räknas i de flesta fall inte som forskning.
Forskningshuvudman – definition
En statlig myndighet eller fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs.
Forskningsperson – definition
En levande människa som forskningen avser.
Forskning som omfattas av lagen om etikprövning
Etikprövningslagen ska tillämpas på forskning som utförs i Sverige om forskningen:
- innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller uppgifter om lagöverträdelser.
- innebär ett fysiskt ingrepp, på en levande såväl som en avliden människa.
- utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt.
- avser studier på biologiskt material som tagits från en levande människa och kan härledas till denna människa.
Känsliga personuppgifter
Forskning som behandlar någon av följande känsliga personuppgifter omfattas av etikprövningslagen:
- ras eller etniskt ursprung
- politiska åsikter
- religiös eller filosofisk övertygelse
- medlemskap i fackförening
- hälsa
- en persons sexualliv eller sexuella läggning
- genetiska uppgifter
- biometriska uppgifter som entydigt identifierar en person
Information om och samtycke till att medverka i forskning
Vid forskning som avser människor är du som forskare skyldig att informera om forskningen och att inhämta samtycke från varje forskningsperson. Om forskningspersonen inte har fyllt 18 år finns särskilda bestämmelser i etikprövningslagen.
Forskning får bara utföras om forskningspersonen har samtyckt till den forskning som avser henne eller honom. Ett samtycke gäller bara om forskningspersonen dessförinnan har fått följande information om forskningen:
- den övergripande planen för forskningen
- syftet med forskningen
- de metoder som kommer att användas
- de följder och risker som forskningen kan medföra
- vem som är forskningshuvudman
- att deltagande är frivilligt
- att forskningspersonen har rätt att när som helst avbryta sin medverkan
På Etikprövningsmyndighetens webbplats kan du ladda ner en mall som utgångspunkt för hur du kan formulera information till forskningspersonerna i ditt projekt:
https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/sa-gar-det-till
Etikprövning – ansökan
Om du planerar forskning på människor, mänsklig vävnad eller känsliga personuppgifter behöver du skicka in en ansökan om etikprövning. Detta gör du hos Etikprövningsmyndigheten:
https://etikprovningsmyndigheten.se
Nagoyaprotokollet – hur du får använda genetiska resurser
Du som använder genetiska resurser likt växter, djur eller mikroorganismer från andra länder i din forskning är skyldig att följa Nagoyaprotokollet. Det är ett internationellt avtal som slår fast att alla länder som tillhandahåller genetiska resurser och/eller traditionell kunskap om dem också ska få rättvis del av nyttan och vinsterna.
Inom Europa verkställs avtalet genom den så kallade EU ABS-förordningen (Access and Benefit Sharing). Tillsynsmyndighet i Sverige är Naturvårdsverket. De kontrollerar att gällande regler efterlevs och det är också för dem som du ska kunna visa upp nödvändiga tillstånd och dokument.
Vill du veta mer?
Du hittar vanliga frågor och svar på Naturvårdsverkets webb:
https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/arter-och-artskydd/genetiska-resurser-nagoyaprotokollet
Information finns också hos Centrum för biologisk mångfald (CBM):
https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-biologisk-mangfald-cbm/forskning/forskningsprojekt/forskning-arkiv/sikta-abs/lankar-info/
Har du frågor vad gäller genetiska resurser?
Kontakta Mikael Wikström, biosäkerhetsexpert vid Umeå universitet:
mikael.wikstrom@umu.se
Har du frågor rörande upprättande av avtal?
Kontakta universitetsjuristerna:
universitetsjurist@umu.se
Ansökan om etiskt godkännande av djurförsök
Om du planerar försök med levande däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur, fiskar, rundmunnar och i många fall även med embryon, behöver du ansöka om etiskt godkännande. Detta är obligatoriskt.
Ansökan gör du via en e-tjänst hos Jordbruksverket:
https://jordbruksverket.se/e-tjanster-databaser-och-appar/e-tjanster-och-databaser-djur/etiskt-godkannande-av-djurforsok
Registerforskning – lagar och regler
Vid registerbaserad forskning finns lagstiftning som avser hur personuppgifter får behandlas, hur uppgifter ska skyddas och säkerhet vid hantering och användande av uppgifter hämtade ur register.
Registerforskning aktualiserar etiska aspekter som har att göra med skyddande av individers integritet, vilket kan innebära att registerbaserad forskning måste etikprövas.
Läs mer på Vetenskapsrådets tjänst registerforskning.se:
https://www.registerforskning.se/sv/sa-gor-du/lagar-och-regler
Oredlighet i forskning
Lag om oredlighet i forskning
Den 1 januari 2020 infördes en ny lag som hanterar oredlighet i forskning, det vill säga forskningsfusk.
Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, innehåller bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed. Lagen innehåller också bestämmelser om förfarandet vid prövning av frågor om oredlighet i forskning.
Oredlighet i forskning – definition
Lagen definierar oredlighet i forskning som:
"en allvarlig avvikelse från god forsningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning".
Prövning av oredlighet i forskning
Frågor om oredlighet i forskning prövas av en särskild nämnd, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Nämnden ska utreda och besluta i ärenden där det finns misstankar om oredlighet.
https://oredlighetsprovning.se
Prövning av andra avvikelser från god forskningssed
Ärenden som inte rör oredlighet enligt lag (2019:504), men gäller andra avvikelser från god forskningssed ska hanteras av lärosätena. Vid Umeå universitet har universitetsjuristerna ansvar för att hantera sådana ärenden. Universitetsjuristerna kan också ge mer information i dessa frågor:
universitetsjurist@umu.se
Anmälan
Anmälan om misstanke om avvikelse från god forskningssed görs till:
registrator@umu.se
Ärenden som rör oredlighet i forskning kan också anmälas direkt till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).
Handläggningsordning
Umeå universitet har en handläggningsordning för främjande av god forskningssed och hantering av ärenden avseende misstanke om avvikelse från densamma.
https://www.umu.se/regelverk/forskning/handlaggningsordning-framjande-av-god-forskningssed-och-hantering-av-arenden-avseende-misstanke-om-avvikelse-fran-god-forskningssed/
Forskningsdata vid Umeå universitet – datahanteringsplan, lagring, publicering, bevarande
Skapa en datahanteringsplan
Flera nationella forskningsfinansiärer kräver att en datahanteringsplan ska upprättas för projekt som beviljats forskningsmedel. Detta gäller även projekt inom nya ramprogrammet Horisont Europa och tidigare Horisont 2020.
Du kan med fördel använda en av de mallar som Universitetsbiblioteket (UB) har skapat i DMPonline för att själv fylla i en datahanteringsplan. Mallarna bygger på samma grund som den VR har skapat och de krav som EU-kommissionen ställer.
Gör så här:
- Logga in på sidan med ditt Umu-id.
- Klicka på "Create plan".
- Klicka sedan i rutan nere till höger, "No funder associated with this plan", för att fritt välja bland de mallar som finns.
Stöd rörande forskningsdatahantering vid Umeå universitet
Universitetsbiblioteket kan ge dig praktisk vägledning kring forskningsdatahantering före, under och efter ett forskningsprojekt. Du kan också läsa mer om datahantering under ett forskningsprojekts olika faser på UB:s webbplats.
Datahantering i inledningen av ett forskningsprojekt:
https://www.umu.se/bibliotek/forskningsdata/inledning-forskningsprojekt/
Datahantering under forskningsprojektets gång:
https://www.umu.se/bibliotek/forskningsdata/under-forskningsprojektet/
Datahantering när forskningsprojektet avslutas:
https://www.umu.se/bibliotek/forskningsdata/efter-forskningsprojektet/
Som forskare vid Umeå universitet har du tillgång till en mängd olika resurser som arbetar för att underlätta arbetet med forskningsdatahantering, även på nationell nivå. Läs mer på UB:s webbplats:
https://www.umu.se/bibliotek/forskningsdata/organisation-och-kontakter/
Umeå universitets policy för hantering av forskningsdata
Denna policy anger ansvar och ger vägledning kring hur Umeå universitet ska hantera och bevara forskningsdata från planeringsstadiet för ett forskningsprojekt, under projektets gång och vidare efter projektets slut.
https://www.umu.se/regelverk/forskning/policy-for-hantering-av-forskningsdata/
Forskningsfinansiärers krav på etisk forskning – EU
Alla forskningsfinansiärer ställer krav på att forskning utförs i enlighet med gällande lagar och regelverk. En del forskningsfinansiärer, exempelvis EU, ställer särskilda krav.
Forskningsfinansiering inom Europeiska unionen – etikkrav
För alla forskningsaktiviteter som finansieras av Europeiska unionen är etik en integrerad del, från ansökningsförfarandet till slutförandet av en forskningsprocess. Etisk efterlevnad ses som avgörande för att uppnå excellent forskning. Därför görs en grundlig etisk utvärdering redan från ansökningsfasen, inte bara för att följa de rättsliga regelverken utan också för att förbättra kvaliteten på forskningen.
Ett etiskt förhållningssätt i forskningen innebär att grundläggande etiska principer och lagstiftning tillämpas på vetenskaplig forskning inom alla forskningsområden.
Etisk granskning
För att undvika finansiering av etiskt problematisk forskning kräver vissa finansieringsformer ett etiskt granskningsförfarande (t.ex. Horisont Europa).
Detaljerna och omfattningen av den etiska granskningen varierar mellan olika program. De flesta program kontrollerar helt enkelt om projekt aktualiserar etiska frågor och i så fall om dessa hanteras korrekt. Vissa program, till exempel Horisont Europa, har ett mer detaljerat granskningsförfarande som innehåller flera steg beroende på frågornas komplexitet.
Läs mer i onlinehandboken:
https://webgate.ec.europa.eu/funding-tenders-opportunities/display/OM/Special+procedures%3A+Ethics+review%2C+security+scrutiny%2C+Ownership+control+check
EU-grants: How to complete your ethics self-assessment
https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/common/guidance/how-to-complete-your-ethics-self-assessment_en.pdf
Forskningsrådens etikkrav och riktlinjer – Sverige
Alla forskningsfinansiärer ställer krav på att forskning utförs i enlighet med gällande lagar och regelverk. Här kan du läsa mer om kraven från våra statliga forskningsfinansiärer:
Vetenskapsrådet (VR)
https://www.vr.se/soka-finansiering/krav-och-villkor/forska-etiskt.html
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte)
Se specifikt avsnitt 3.3 Projektledarens åtaganden
https://forte.se/sok-finansiering/att-soka-bidrag/generella-bidragsvillkor
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas)
Se specifikt avsnitt 2.3 Ansvar för att Projekt bedrivs i enlighet med god forskningssed, svensk lag och internationella regelverk.
https://www.formas.se/soka-finansiering/villkor-for-beviljade-medel.html
Viktiga länkar – expertmyndigheter och råd
Etikprövningsmyndigheten
https://etikprovningsmyndigheten.se
Ansökan om etiskt godkännande av djurförsök – Jordbruksverket
https://jordbruksverket.se/e-tjanster-databaser-och-appar/e-tjanster-och-databaser-djur/etiskt-godkannande-av-djurforsok
Statens medicinsk-etiska råd
http://www.smer.se
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
https://oredlighetsprovning.se
Viktiga länkar – lagar och förordningar
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2019504-om-ansvar-for-god-forskningssed_sfs-2019-504
Dataskyddsförordningen
https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/det-har-galler-enligt-gdpr/
Viktiga länkar – kodexar
Helsingforsdeklarationen
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects
ALLEA – All European Academics:
The European Code of Conduct for Research Integrity/Den europeiska kodexen för forskningens integritet
https://allea.org/code-of-conduct
CODEX – regler och riktlinjer för forskning
https://codex.uu.se
Etik i forskningen – Vetenskapsrådets sammanställning av principer för god forskningssed
https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
God forskningssed – Rapport från Vetenskapsrådet, utgiven 2017
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Belmontrapporten
https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/index.html