Metoder för samverkan i utbildning

När satsar man på vad – och varför?

Tajming är allt brukar det heta. Det gäller även samverkansinslag, som bör följa progressionen i utbildningen. Alltså anpassas till och bygga vidare på studenternas kunskaper och färdigheter. Som exempel kan studiebesök och gästföreläsare fungera inspirerande tidigt i utbildningen, medan ett externt projektarbete kräver lite mer på fötterna. 

Inslagen kan också tjäna olika syften. Till exempel underlätta studenternas övergång till arbetslivet, fungera som stöd i undervisningen eller bidra till att utveckla själva utbildningen över tid.

Se till att alla involverade – programansvariga, de externa parterna och studenterna – har samma tydliga bild av vilket syftet är och vilka mål som ska uppnås.

Få inspiration och råd

Här nedanför kan du läsa mer om olika samverkansinslag möjliga att införa i en generell examen på kandidatnivå.

Beskrivningarna visar

• när i utbildningen ni kan eller bör förlägga inslagen (progression),
• hur ni kan involvera studenterna,
• om och hur de bör examineras,
• vilka generiska färdigheter som studenterna får tillfälle att öva upp (exempelvis kritiskt tänkande, tidsplanering och självständighet),
• annat som kan vara bra att tänka på.
  
  

Stöd i undervisning och lärprocesser

Projektarbete med extern part

I ett externt projektarbete samarbetar studenter med företag, organisationer eller andra samhällsaktörer för att utforska och lösa problem kopplade till utbildningens innehåll. Meningen är dels att ge studenterna möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter, dels att bredda deras perspektiv på utbildningens plats i samhället. Dessutom får de träna på att använda projektmetoder i praktiken.

Progression
Termin 4–6

Tänk på att lägga inslaget under den senare delen av utbildningen. Då har studenterna hunnit lära sig tillräckligt mycket för att kunna tillämpa sina kunskaper på ett meningsfullt sätt.

Studentdelaktighet i planeringen
Involvera gärna studenterna i arbetet med att leta uppdragsgivare. Det ger dem tillfälle att också träna på informationssökning och kommunikation.

Examination
Projektarbetet bör mynna ut i en konkret produkt. Inslaget examineras genom en muntlig och/eller skriftlig rapport. Det kan också ingå en muntlig redovisning för den externa samarbetsparten.

Generiska färdigheter 

• Informationssökning
• Samarbetsförmåga
• Analytisk förmåga
• Problemlösning
• Muntlig kommunikation
• Skriftlig kommunikation

Beroenden och förutsättningar
Det är viktigt att formulera syftet med projektkursen tydligt. Både studenter och uppdragsgivare behöver vara på det klara med projektets leveranskrav och omfattning. Kort sagt, vad som är rimligt att utföra under den avsatta tiden. Utforma målen och kursbeskrivningen så att det inte uppstår konflikt däremellan. Se också till att följa upp och stämma av under arbetets gång.

Praktik

Praktik innebär att studenterna tillbringar tid i en verksamhet utanför universitetet för att få chans att omsätta sina teoretiska kunskaper i konkreta arbetsuppgifter. Praktiken ska ha en tydlig koppling till studenternas huvudämne och ske under handledning av en yrkesverksam inom fältet. Syftet kan variera. Medan en kortare praktik kan ge yrkes- eller arbetslivsorientering kan en längre eller avslutande praktik exempelvis vara ett sätt att inhämta empiri till examensarbetet.

Progression
Termin 2–6

Kortare praktikperioder (ca 3 veckor) går att införa relativt tidigt.
Längre praktik (ca 5–10 veckor) bör ligga under senare delen av utbildningen.

Studentdelaktighet i planeringen
Involvera gärna studenterna i arbetet med att söka uppdragsgivare. Det ger dem möjlighet att också träna på informationssökning och kommunikation.

Examination

• Kortare praktik
  Studenterna skriver en rapport som summerar perioden, inklusive egna lärdomar och erfarenheter. Eventuellt kan de komplettera med en sammanställning över vilka uppgifter de har fått utföra.
• Längre praktik
  Studenterna skriver en rapport som summerar perioden, inklusive egna lärdomar och erfarenheter. Rapporten bör innehålla en sammanställning över vilka uppgifter de har fått utföra och kan kompletteras med en muntlig presentation.

Generiska färdigheter

• Självständigt arbete
• Samarbetsförmåga
• Analytisk förmåga
• Problemlösning
• Muntlig kommunikation
• Informationssökning

Beroende och förutsättningar

Inslaget kräver lång framförhållning och noggrann planering. Beroende på hur arbetsmarknaden ser ut kan det vara svårt att hitta praktikplatser lokalt. Dessutom måste programmet se till att praktikplatserna håller hög kvalitet.

Det är också viktigt att ha klara krav på vad studenterna förväntas lära sig och bidra med. Se till att stämma av med såväl studenterna som deras handledare före, under och efter praktikperioden.

Vill du läsa mer om praktik och få tips?
Gå till sidan Praktik

Entreprenörskap i utbildningsprogram

Entreprenörskap handlar i korthet om att kunna identifiera möjligheter och göra något av dem. När ni vill främja ett entreprenöriellt förhållningssätt i utbildningen bör ni samarbeta med aktiva entreprenörer. Inslaget ska ge studenterna kunskap om kommersialiseringsprocesser och stärka deras förmåga att utveckla idéer till praktiska, målinriktade aktiviteter. De bör också uppmuntras att problematisera och reflektera kring begreppen entreprenörskap och entreprenöriell verksamhet.

Progression
Termin 1–6

Progressionen beror på hur inslaget är utformat. Är det som entreprenöriell orientering i programmet bör inslaget införas tidigt, samt varva både teori och praktik. En separat kurs kan däremot gärna ligga senare i utbildningen, eftersom inslaget då bygger på kunskaper som studenterna har skaffat sig och kan knytas till eventuella planer på att starta företag eller någon annan entreprenöriell verksamhet.

Studentdelaktighet i planeringen
Involvera gärna studenterna i planeringen av entreprenöriella inslag. Om inslaget knyter an till deras egna intressen ökar både relevansen och motivationen. Medan ni får hjälp att identifiera lämpliga företag eller verksamheter som studenterna själva vill samarbeta med får de träna på att ta kontakt och utveckla sina nätverk – något som dessutom kan ge uppslag till framtida praktikplatser och examensarbeten.

Examination
Arbetet bör mynna ut i en konkret produkt, exempelvis en affärs- eller karriärplan. Inslaget kan examineras skriftligt, muntligt och digitalt. Studenterna får gärna redovisa inför de externa aktörerna.

Generiska färdigheter

• Problemlösning
• Samarbetsförmåga
• Muntlig kommunikation
• Analytisk förmåga
• Kritiskt tänkande
• Självständigt arbete

Beroenden och förutsättningar

Inslaget kräver ett öppet och nyfiket förhållningssätt gentemot omvärlden, gärna underbyggt av trendspaningar och omvärldsanalyser. Tänk på att värdera arbetet med idéer och kreativa metoder högt i undervisningen. Det är särskilt viktigt att hjälpa studenterna att utveckla sina förmågor inom ledarskap och entreprenörskap. Ni bör även problematisera och lyfta fram frågor om karriär- och livsval som viktiga delar av entreprenörskapet.

Externa examensarbeten

Externa examensarbeten sker i samverkan med företag eller organisationer utanför universitetet och innebär att studenten får ett reellt problem att använda som underlag i sin uppsats. Den aktuella verksamheten ska ha en utsedd kontaktperson som studenten kan vända sig till. 

Progression
Termin 5–6

Studentdelaktighet i planeringen
Involvera gärna studenterna i arbetet med att söka uppdragsgivare. Det ger dem möjlighet att träna på informationssökning och kommunikation. Dessutom kommer det att vara studenternas ansvar att hålla kontakten med den externa parten under arbetets gång, samt att informera om universitetets förväntningar på ett externt examensarbete.

Examination
Att ha en extern part som beställare kan ofta öka studentens motivation att slutföra sitt examensarbete. Ifall det finns en uttalad önskan från programmet om att arbetet utförs i samarbete med en extern part bör det framgå av kursmålen. Exempel på hur ett förväntat studieresultat kan formuleras: "Efter genomgången kurs ska studenten kunna samarbeta med extern partner, samt andra externa yrkesgrupper."

Generiska färdigheter

• Kritiskt tänkande
• Analytisk förmåga
• Problemlösning
• Skriftlig kommunikation
• Muntlig kommunikation
• Tidsplanering
• Självständigt arbete
• Informationssökning

Beroenden och förutsättningar
Se till att göra leveranskraven och avgränsningarna tydliga, både för studenten och för den externa parten. Mål och förväntningar bör utformas för att undvika konflikt där emellan. Det är alltid lärosätet som avgör om uppdraget är förenligt med kursens mål.

Den externa parten vill ofta ha en rapport med fokus på slutsatser som exkluderar teori och metod. Studenten kan i dessa fall leverera en anpassad produkt till den externa parten.

Vill du veta mer?
Gå till Handläggningsordning för examensarbeten

Gå till sidan Externa examensarbeten

Gästföreläsning med koppling till kursinnehåll

Ibland kan en person som är, eller har varit, verksam i arbetslivet hålla i en eller flera föreläsningar för studenterna i syfte att sätta den aktuella kursen i ett större sammanhang.

Progression
Termin 1–6

Studentdelaktighet i planeringen
Studenterna behöver inte bidra till själva inbjudan. Däremot kan de gärna förbereda särskilda frågor som de vill ha svar på och/eller en uppföljande diskussion om innehållet.

Examination
Innehållet i föreläsningarna bör integreras i kursens ordinarie examinationsformer.

Generiska färdigheter

• Muntlig kommunikation
• Analytisk förmåga

Beroenden och förutsättningar
Det är viktigt med en tydlig kravspecifikation från programmet för att säkerställa kvaliteten i föreläsningen och för att studenterna ska uppleva innehållet som relevant. I vissa fall kan studenterna anse att gästföreläsningar inte har någon bäring på kursmålen och därför välja att inte närvara. Om kursansvarig tidigt förklarar hur innehållet möter de förväntade studieresultaten ökar sannolikheten att studenterna ska se föreläsningen som meningsfull och närvara i högre utsträckning.

Underlätta övergången mellan studier och arbetsliv

Studiebesök

Ett studiebesök är ett organiserat besök på ett företag, en organisation eller en annan arbetsplats där studenter och lärare träffar företrädare för arbetsplatsen. Dessa berättar om och visar den egna verksamheten och studenterna får möjlighet att ställa frågor kring verksamheten.

Inslaget kan tydliggöra yrkesområden och visa på möjligheter efter studierna. Det kan därmed också öka studenternas motivation och bidra till ökad genomströmning. Ett studiebesök kan också knyta an till pågående kurs för att exempelvis visa på en särskild process eller arbetsmetod.

Progression
Termin 1–3

Studiebesök som förläggs tidigt i utbildningen kan ha som syfte att stärka studenternas yrkesidentitet.

Studentdelaktighet i planeringen
Ni kan göra studenterna delaktiga genom att uppmana dem att komma med egna önskemål om val av aktörer eller branscher. I samband med det kan de tränas i omvärldsbevakning.

Ni kan eventuellt ge studenterna i uppgift att arrangera besöken på egen hand. Studenterna kan också tilldelas specifika uppgifter innan besöket, såsom att planera en presentation av programmet eller förbereda en viss typ av frågor.

Examination
En reflektion om eller redovisning av studiebesöket kan integreras i kursens ordinarie examinationsformer. Studiebesöket kan även examineras i form av en kortare rapport.

Generiska färdigheter

• Muntlig kommunikation
• Tidsplanering

Beroenden och förutsättningar
Det kan vara tidskrävande att komma i kontakt med relevanta arbetsgivare om inslaget inte har genomförts tidigare. Storleken på studentgruppen påverkar i vilken utsträckning och på vilket sätt studiebesöken kan genomföras.

Gästföreläsare

En person som är, eller har varit, verksam i yrkeslivet kan hålla en gästföreläsning för studenterna i syfte att visa på möjligheter efter studierna. En gästföreläsare kan bidra till ett mervärde för såväl lärare som studenter, som alla får öka sin kunskap om arbetsmarknadens behov.

Progression
Termin 1–6

Om ni förlägger inslaget till första terminen kan ni förankra vad studierna kan tänkas leda till.

Studentdelaktighet i planeringen
Ni kan med fördel involvera studenterna i planeringen och uppmana dem att komma med önskemål på föreläsare. Det är också möjligt att överlåta ansvaret helt till studenterna, vilket gör att de får ökad träning i att ta kontakt och utveckla sina egna nätverk.

Examination
Denna typ av inslag examineras vanligtvis inte men kan ingå som del av kurs som har arbetslivsförberedande karaktär, exempelvis Ingenjörens roll i arbetslivet.

Generiska färdigheter

• Muntlig kommunikation
• Informationssökning

Beroenden och förutsättningar
Om inslaget förläggs utanför ordinarie studier är det viktigt att i hög grad involvera studenterna i förberedelserna för att öka närvaron. Att använda sig av alumner som gästföreläsare kan öka attraktiviteten och således också närvaron.

Mentorföretag

Ett mentorföretag (eller fadderföretag) är ett företag eller en organisation som en eller flera studenter är knutna till under utbildningstiden. Studenten och mentorn träffas eller har kontinuerlig organiserad kontakt under studietiden. Syftet är att studenten ska få en större inblick i arbetslivet samt en ökad förståelse för sina teoretiska kunskaper.

Progression
Termin 4–6

Studentdelaktighet i planeringen
Studenterna bör delta aktivt i valet av företag/organisation, särskilt om förbindelsen är knuten till en enskild student.

Examination
Examination är relevant i kursinslag där mentorföretagen är delaktiga som studieobjekt. En muntlig och/eller skriftlig presentation av resultat för den externa parten kan ingå.

Generiska färdigheter

• Muntlig kommunikation

Beroenden och förutsättningar
Det behövs tillräckligt många relevanta arbetsgivare i regionen. Studentgruppen måste också ha en attraktionskraft i regionen, det vill säga att det måste finnas en efterfrågan från företag och organisationer. Självklart kan digitala lösningar fungera, men det personliga mötet är viktigt för att skapa kvalitet i mentorskapet.

Det krävs ofta mycket administrativt arbete för att hålla igång ett mentorskapsprogram. 

Arbetsmarknadsdag

Under en arbetsmarknadsdag får studenter, företag och organisationer tillfälle att träffa varandra. Företagen och organisationerna berättar om sina verksamheter och sitt rekryteringsbehov och studenterna får chans att ställa frågor till företagen och berätta om sin utbildning och sig själva.

Progression
Termin 1–6

• Tidigt i utbildningen
  Förläggs inslaget under tidigare del av utbildningen bör innehållet bidra till ökad förståelse för arbetsmarknadens förutsättningar, behov och olika aktörer.
• Senare i utbildningen
  Förläggs inslaget under senare delen av utbildningen kan tyngdpunkten ligga på marknadsföring av programmet och studenternas kompetens, exempelvis som en kickoff inför examensarbetet.

Studentdelaktighet i planeringen
Studenterna bör i hög grad involveras i att planera och genomföra arbetet. Studenterna kan även få ansvaret för att ordna dagen helt på egen hand, med viss vägledning från programansvarig eller studieadministratör.

Examination
Ett sätt att integrera en arbetsmarknadsdag i ordinarie kurser är att ordna den inom ramen för en projektkurs eller liknande. Den kan då även fungera som ett examinerande inslag i utbildningen.

Generiska färdigheter

• Skriftlig kommunikation
• Muntlig kommunikation
• Tidsplanering
• Samarbetsförmåga
• Informationssökning

Beroenden och förutsättningar

Inslaget kräver ofta en avsatt budget.

En arbetsmarknadsdag bör till stora delar drivas av studenternas egna initiativ för att uppnå delaktighet och närvaro, särskilt om inslaget läggs utanför ordinarie schema.

Det gäller att ha framförhållning för att undvika krockar med andra studentaktiviteter av liknande karaktär.

Temadag

En temadag är en dag på ett utbildningsprogram med inbjudna externa gäster där innehållet kretsar kring ett visst tema. Exempel på inslag i en temadag är föreläsningar, utställningar och workshops. Man kan också anordna debatter och så kallade "hearings" (utfrågningar inför publik). Temadagen kan ha som underliggande syfte att synliggöra studenternas kompetens genom att de aktivt bidrar till aktuella frågeställningar kopplade till specifikt tema, ämne eller område.

Progression
Termin 4–6

Studentdelaktighet i planeringen
Studenterna bör i hög grad involveras i att planera och genomföra temadagen. Studenterna kan även få ansvar för att ordna dagen helt på egen hand.

Examination
Ett sätt att integrera en temadag i ordinarie kurser är att ordna den inom ramen för en projektkurs eller liknande. Den kan då även fungera som ett examinerande inslag i utbildningen.

Generiska färdigheter

• Skriftlig kommunikation
• Muntlig kommunikation
• Tidsplanering
• Samarbetsförmåga
• Kritisk granskning
• Informationssökning

Beroenden och förutsättningar
För att kunna formulera aktuella och intresseväckande frågeställningar som lockar företag och organisationer att delta, krävs viss bransch- och arbetsmarknadskunskap. Inslaget kräver ofta en avsatt budget, samt förmåga till samordning och koordinering.

Utveckla ert utbildningsprogram 

Det finns flera sätt att arbeta strategiskt för att utveckla ett utbildningsprogram över tid. Till exempel genom fokusgrupper, branschråd och avnämarundersökningar. 

Läs mer på sidan Verktygslåda för bedömning av utbildningars relevans