Om en student mår dåligt

Möter du studenter med psykisk ohälsa?

Att studenter uppvisar tecken på stress och oro behöver inte betyda att hen lider av psykisk ohälsa. Många reaktioner är normala och övergående men ibland kan studenterna behöva guidning i att hitta rätt stöd att hantera situationen. Det är vanligt att studenter har höga krav på sig själva och kan därför tänka att man borde "stå ut" med sina problem eller kunna vända sitt mående själv. Att möta studenterna i ett tidigt skede minskar risken för ett försämrat mående och möjliggör att de kan genomföra studierna med bibehållen hälsa.

Tänk om jag gör det värre?

Att ta kontakt med någon som man misstänker lider av psykisk ohälsa kan kännas jobbigt. Man kan vara rädd för att trigga igång något, verka okänslig, feltolka situationen eller inte kunna hjälpa till på rätt sätt. Det har funnits förutfattade meningar om att man kan förvärra psykisk ohälsa genom att prata om den. Det stämmer inte. Att prata öppet om psykisk ohälsa minskar stigmat och kan skapa en tillåtande och stöttande miljö där det är ok att söka hjälp. Att någon med uppriktig omsorg frågar hur det är, kan vara ett avgörande steg för att våga ta tag i problem som är kopplade till psykisk ohälsa. Även om du skulle feltolka situationen, eller att studenten avböjer din hjälp, har du väckt en tanke hos studenten som gör att det kan bli enklare i ett senare skede för hen att söka hjälp. Kanske blir det också lättare för dig att ta kontakt och fråga om mående nästa gång.

Om studenten regerar negativt på ditt försök till kontakt och hjälp, behöver det inte handla om din prestation. Det kan till exempel handla om att tiden inte är mogen, att man skäms eller har erfarenheter som gör det svårt att lita på andra och ta emot hjälp.

Vad kan jag göra? Vad är mitt ansvar?

Hur bekväma vi är att prata med andra om psykisk ohälsa är olika. Att inom ramen för sina vanliga arbetsuppgifter hitta utrymme att försöka stötta en student som inte mår bra, kan kännas övermäktigt samtidigt som man kan uppleva att studenten inte har någon annan att vända sig till. Att göra pedagogiska anpassningar kan vara ett sätt att försöka underlätta men det är inte alltid möjligt eller tillräckligt. Syftet med att ta kontakt ska inte vara att lösa studentens problem eller ta ansvar för att måendet förbättras, utan att underlätta för studenten att våga söka hjälp där resurser finns, för att hen ska få rätt stöd.

Att du som möter studenten i hens vardag frågar om mående, lyssnar och förstår samt visar på en väg framåt som leder till att studenten får rätt hjälp i god tid kan däremot betyda väldigt mycket. Att kunna förmedla hopp är ofta värdefullt och för att kunna göra det är det bra att känna till vilken hjälp som finns att få. Information om det kommer längre ner. Att ta kontakt och informera om stöd kan också innebära att din egen oro kan minska och det kan underlätta för dig att fokusera på det du önskar.

Att söka stöd kan vara svårt

Många som lider av psykisk ohälsa funderar på om problemen är tillräckligt stora för att bli tagna på allvar och om det finns något som kan hjälpa. Studenter är ofta resursstarka med höga förväntningar på sig själva och sin egen förmåga. Det kan också kännas skamfyllt att behöva ta hjälp. Att vänta länge med att söka hjälp, ökar risken för att till exempel relationer och studier påverkas negativt och att det tar längre tid att komma tillbaka till ett bättre mående.
För att kunna hänvisa till stöd i tid hjälper det att kunna känna igen tidiga tecken på psykisk ohälsa och att våga ta kontakt.

Vad är psykisk hälsa?

WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i.

Se Folkhälsomyndighetens film vad är psykisk hälsa. (Filmen är 4.35 minuter lång)

Tidiga tecken på psykisk ohälsa

• Påverkad funktionsnivå, till exempel svårigheter att delta aktivt i undervisning, fokusera, minnas och hålla röd tråd i samtal.
• Förändrat socialt beteende. Till exempel att en person börjar dra sig undan eller blir gränslös.
• Humöret förändras. Till exempel att studenten upplevs mer känslosam, avtrubbad, eller har svårare att hantera kritik.
• Förmågan att ta hand om sig själv försämras. Till exempel att hen slutar sköta sin hygien, går snabbt upp eller ner i vikt, isolerar sig, förändrar sina alkoholvanor eller slutar genomföra åtaganden.
• Förändringen håller i sig eller förstärks över tid.

Handlingsplan för att ge ett första stöd

Det kan vara hjälpsamt att ha en struktur att hålla sig till inför en första kontakt. En sådan struktur skulle kunna se ut så här:

Misstänker du att en student har självmordstankar eller planer på att ta sitt liv?

Om du misstänker att en student har självmordstankar eller planer på att ta sitt liv , då är det viktigt att göra något direkt och framför allt underlätta för personen att få professionell hjälp. På webbsidan 1177.se finns bra information om hur man gör för att kan hjälpa en person med självmordstankar.

Om det är bråttom

Om en student mår så dåligt att situationen upplevs outhärdlig eller om studenten har långtgående planer på att ta sitt liv kan du hjälpa studenten att söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Stöd att hänvisa vidare till

Nedan följer länkar till olika former av kontakter att hänvisa studenten till, alternativt att själv ta stöd från.

• Studenthälsan, erbjuder stöd till studenter vid Umeå universitet på grund- och avancerad nivå.
• Feelgood, för personal, doktorander och konflikthantering i studentgrupper. Ring 090–176360.
• 1177.se, Här finns länkar till självhjälp, frivilligorganisationer, Centrum mot våld, Kvinnojour, Mansjour, Kvinnofrid med flera. Ring 1177 för rådgivning.
• Primärvård, 1177. Hälsocentralerna fungerar oftast som en första linje, där bedömning av ohälsa och utsatthet sker. De kan också erbjuda behandling enskilt eller i grupp.
• Umeå Socialtjänst, Mottagningsenheten 090-16 10 02 (vid frågor som rör våld i nära relationer, hedersvåld, utsatthet, missbruk, bostad, ekonomi, oro för barn med mera).
• Ungdomsmottagning, (UMO) för studenter och unga vuxna upp till 23 år.
• Diskriminering och trakasserier, vid Umeå universitet.
• Psykiatrisk Akut och bedömningsmottagning Umeå. 090-785 65 00. Om det finns oro för att personen är till fara för sig själv eller annan utifrån sitt mående är det lämpligt att kontakta psykiatrin via telefon. Telefonen är bemannad dygnet runt. Motsvarande tjänst finns på alla regioner i landet.
• Vid akuta tillstånd, ring 112.
• Polisen, ej akut, ring 114 14.
• MIND, en frivilligorganisation som arbetar för psykisk hälsa och suicidprevention.
• CSN.se