Inomhusmiljöärenden och byggnadsrelaterad ohälsa

På denna sida kan du hitta mer information om roller och ansvar för inomhusmiljöproblem samt råd i hur man kan förebygga besvär.

Symptom/besvär

Världshälsoorganisationen WHO enades 1983 och 2000 om symptom som kan klassas som symptom på byggnadsrelaterad ohälsa under förutsättning att andra orsaker till symptom är utredda. Symptomen ska komma i samband med vistelse i lokaler där det konstateras dålig inomhusmiljö. Symptomen brukar också försvinna när exponeringen upphör men kan också ge besvär över en ledighet på flera dagar. Det är individuellt hur länge symptomen kan kvarstå. Symtomen delas in i 3 grupper: allmänna, slemhinne- och hudsymtmom. Besvär du kan ha är: ögon-, näsa-, halsirritation, känsla av torr hud eller torra slemhinnor, hudrodnad, klåda, mental trötthet, huvudvärk, hög frekvens av luftvägsinfektioner och hosta, förkylningssymptom, heshet, pipande andning och iche-specifik hyperkänslighet, illamående, yrsel, trångt i bröstet, sjukdomskänsla, koncentrationssvårigheter och luktkänslighet.

Studier som genomförts angående BRO visar att en liten del av personerna som drabbas kan få bestående besvär i olika grader men de flesta får inga kvarstående besvär. En liten grupp får astma som också kan förbättras när exponeringen upphör. En ökad känslighet för dåliga inomhusmiljöer kan kvarstå. Det finns inga rapporter om ökad förekomst av cancer eller ökad risk för gravida.

Förebyggande råd

• Skrivare och kopiatorer ska inte förekomma på kontorsrum då dessa förorsakar partiklar och oönskade mängder ozon.
• Instrument och utrustning för forskning kan påverka luftomsättningen och förorsaka felaktig rumstemperatur eller luftfuktighet.
• Papper ska helst förvaras i slutna bokhyllor eller skåp då papper orsakar mycket damm och försvårar städning. Damm irriterar luftvägarna och slemhinnor och kan innehålla allergiframkallande ämnen.
• Matrester ska inte förekomma på kontorsrum.
• Kontrollera att alla ytor är städade med rätt metoder och produkter.  
• Privata möbler ska inte användas på kontorsrummen. Stoppade möbler kan avge emissioner som kan irritera slemhinnor.
• Vattna växter lagom mycket och kontrollera att det inte är mögel i blomjorden.
• Välj parfymfria dofter.
• Kontrollera att möbleringen inte försvårar ventilationens funktion, se guide till ett gott inomhusklimat i relaterad information. 
• Kontrollera att fönster är stängda om det är pollensäsong?
• Finns exponering utanför era lokaler till exempel avgaser, byggarbetsplats? 

Prefekt/motsvarande

• Är alltid ytterst ansvarig för personalens arbetsmiljö på den berörda institutionen eller motsvarande.
• Ansvarar för att gå igenom förebyggande råd.

• Ansvarar för ärendehanteringen, kalla kontaktgruppen till möten samt ansvarar för att informera medarbetarna under hela processen.

• Ansvarar för att beställa medicinsk genomgång av personal hos företagshälsovården när det bedöms behövas.

Fastighetsägaren

• Ansvarar för att informera arbetsmiljösamordnaren om ärenden som kommer in till dem och rör BRO.
• Ansvarar för dokumentation av rundvandring av berörda lokaler.
• Ansvarar för fastigheten och att använda checklista 2- byggnadsbeskrivning och översiktlig inventering.
• Ansvarar för att redovisa checklista 2 och eventuell handlingsplan i kontaktgruppen.
• Ansvarar för att beställa eventuella fördjupade utredningar som hör till tekniska system och redovisa resultat av undersökningarna.
• Ansvarar för att vidta åtgärder som härrör till tekniska system och dokumentera detta.

Företagshälsovården

• Ansvarar för att delta i problemlösningsprocessen. Arbetsmiljöingenjören ingår i kontaktgruppen.
• Ansvarar för att en utredning av personalens hälsa genomförs. Det innebär en medicinsk bedömning med enkät och provtagning enligt deras rutiner. Vid behov inhämtar företagshälsovården samtycke för återkoppling angående individen till arbetsgivaren.

Läkarundersökningen: läkaren undersöker det du upplever ger upphov till dina symptom till exempel lungor, näsa, slemhinnor, hud och ögon. Det finns inga blodprov som kan bekräfta sambandet mellan inomhusmiljö och ditt hälsotillstånd vid BRO. Prover tas för att utesluta att det är andra orsaker till till exempel din trötthet eller dina allergiliknande besvär. Ibland kan allergen som andra för in i miljön orsaka inomhusmiljörelaterade symptom till exempel kattallergen på kläder eller ventilationsproblematik. Luftvägssymtom undersöks med spirometri. Astmasymptom kan ibland vara fördröjda och uppkomma först på kvällen eller nästa dag.

En försämring i luftvägarna relaterad till vistelse i misstänkt inomhusmiljö kan ha många olika orsaker till exempel infektioner, astma som inte har samband med inomhusmiljön, paradoxal stämbandsrörlighet, allergisk eller icke-allergisk rhinokonjunktivit, eksem eller psykosociala orsaker. Vid behov av fördjupad klinisk bedömning av dina symptom eller vid behov av kompletterande utredning av exponeringsförhållanden kan kontakt tas eller remiss skrivas till till exempel Arbets- och miljömedicin, Lung- och Allergikliniken eller ÖNH-kliniken.

Arbetsmiljösamordnare

• Ansvarar för att informera prefekt eller motsvarande och fastighetsägare om ärenden som kommer direkt till arbetsmiljösamordnaren och hänvisar till felanmälan.
• Fungerar som ett stöd till prefekten under ärendet.
• Informerar prefekten om ärendegången och om handläggningsordningen.

Arbetsmiljöombud

• Arbetsmiljöombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde och ska finnas med som ett stöd för arbetstagarna i processen.
• Arbetsmiljöombudet ska verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen.
• Arbetsmiljöombudet har rätt att delta och yttra sig över förändringar, ombyggnationer och planering som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt.
• Ingår i kontaktgruppen.