Lärande för hållbar utveckling

Högre utbildning har en betydelsefull roll när det gäller att ge studenter kunskaper och färdigheter för att i sina framtida yrkesliv kunna hantera i frågor gällande en hållbar utveckling. För att kunna utbilda för och om hållbar utveckling så behöver även lärare ha förmåga att sätta in sitt ämne i ett vidare perspektiv.

Kravet på att lärosäten genom sin verksamhet ska främja hållbar utveckling fastslogs i Högskolelagen (1992:1434, 1 kap. 5 §) redan 2006. På Umeå universitetet är det därför i universitetets kvalitetssystem för utbildning införlivat att hållbar utveckling ska vara ett genomsyrande perspektiv i all utbildning och inriktningsmålet till år 2030 är att hållbar utveckling ska vara integrerat i all utbildning på alla nivåer. Utbildning för hållbar utveckling är också nödvändigt för att både universitetet och studenter i sina framtida yrkesliv ska kunna bidra till universitetets vision, lokala, regionala och nationella hållbarhetsmål och i förlängningen till att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 nås. 

För lärande om hållbar utveckling krävs att följande tre aspekter är uppfyllda:

1. Utbildningen har ett innehåll kopplat till hållbar utveckling

För att studenter i sina framtida yrkesliv ska kunna arbeta för en hållbar utveckling behöver de ha kunskaper om vad hållbar utveckling är och hur det beskrivs utifrån olika perspektiv. Det kan till exempel handla om komplexa samhällsutmaningar som saknar entydiga lösningar och där motstridiga och värderingar intressen finns.

Även om tyngdpunkten i undervisningen ligger på ett av de tre respektive perspektiven; ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet, så behöver det perspektivet diskuteras i relation till de andra två perspektiven för det ska innebära ett lärande för hållbar utveckling.

För att kunna bidra till hållbar utveckling är det är också viktigt att utbildningen ger studenterna insikt i hur olika kompetenser (och färdigheter) kan bidra till en hållbar utveckling, och hur experter från olika områden behöver samverka. Med andra ord, alla behöver inte bli experter på allt men man behöver första att andras kompetenser är också viktiga och behövs.

2. Utbildningen utvecklar nyckelkompetenser för hållbar utveckling

Studenter behöver tränas i att använda kunskap om och för hållbar utveckling för att åstadkomma förändring i samhället, den samhällstransformation som behövs. Forskning om LHU har identifierat de kompetenser som är kritiska för att kunna arbeta för hållbar utveckling. De kallas nyckelkompetenser. 

LHU ska utveckla och träna minst en (men gärna flera) av följande nyckelkompetenser:

Nyckelkompetenserna är sammanlänkade och beroende av varandra. Studenterna bör få möjlighet att träna samtliga kompetenser någon gång under sin utbildning. Beroende på utbildningens inriktning kan vissa kompetenser tränas mer än andra.

3. Utbildningen använder pedagogiska ansatser som är förenliga med hållbar utveckling

Arbetet för hållbar utveckling vilar på grundläggande värden om demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa. Utbildning som främjar dessa värden ska vara:

• Studentcentrerad: Undervisningen prioriterar aktivt lärande framför passiv överföring av kunskap. Studenterna ges möjlighet att reflektera över, och ta ansvar för, sitt eget lärande samt att anpassa lärsituationer och aktiviteter utifrån vad de själva uppfattar som viktigt i arbete med hållbarhetsfrågor.

• Handlingsorienterad: Studenter behöver kunskaper och förmågor för att aktivt kunna bidra till att hantera hållbarhetsutmaningar. För att träna handlingsförmåga behöver undervisningen fokusera på autentiska utmaningar som studenterna upplever som meningsfulla. Det är också viktigt att studenterna får möjlighet att koppla abstrakta begrepp till egna erfarenheter och den egna livssituationen.

• Transformativ: Eftersom hållbarhetsutmaningar inte är statiska utan i ständig förändring kan vi inte helt förlita oss på befintlig kunskap och perspektiv som vi redan känner till. Vi behöver tänka nytt och annorlunda. Det kräver att lärare utmanar sig själva och att studenterna ifrågasätter den kunskap och de perspektiv som redan finns. Tillsammans kan vi utveckla ny kunskap, sådan kunskap som behövs för att åstadkomma en mer hållbar värld.

• Tvärvetenskaplig: Hållbarhetsutmaningar känner inte till disciplingränser, lika lite som de känner till nationella, institutionella eller kulturella gränser. Olika perspektiv behövs för att få en helhetssyn, och en holistisk förståelse för de problem vi står inför, och hur de kan hanteras. Ett tvärvetenskaplighet angreppssätt, över fakultetsgränser, är ett av de mest kraftfulla verktygen i lärande för hållbar utveckling.

Utmaningar gällande Lärande för hållbar utveckling

Ibland kritiseras Lärande för hållbar utveckling som "påtvingat", då högre utbildning ska vara saklig och objektiv.

Nedan listas några av de utmaningar som man kan möta är: 

"Vi jobbar redan med hållbar utveckling"

Begreppet "hållbar utveckling" är brett och används idag för att beskriva många olika fenomen. Det finns därför alltid en risk för "greenwashing", där någon använder begreppet hållbarhet för att det låter bra, men utan att begreppet fylls med konkret innehåll. Det är också vanligt att social, ekologisk respektive ekonomisk hållbarhet hanteras i enskilda ben, något som dock inte är samma sak som att utbilda för och om hållbar utveckling. Det är vanligt att man sätter en hållbarhetsetikett på undervisning som endast uppfyller någon av de tre grundläggande aspekterna ovan. Alla tre perspektiven behöver beaktas samtidigt och i relation till varandra, och alla tre aspekterna behöver finnas med. 

"Hållbar utveckling är abstrakt, det finns inget riktigt innehåll att lära ut" 

Begreppet Hållbar utveckling är abstrakt men det betyder inte att det inte kan konkretiseras. Initialt myntades begreppet av den amerikanske miljövetaren Lester Brown i början av 1980-talet. 1987 definierades begreppet av  FN:s Brundtlandskommission i rapporten Our common future. Det var också då det fick sin internationella formella lydelse:

Hållbar utveckling definieras som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov".

Med andra ord så utgår begreppet från människans behov, det finns en långsiktighet i begreppet när man pratar om kommande generationer. Begreppet inkluderar ett även rättviseperspektiv då männsikor i hela världen berörs.

I samband med FN:s möte om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992, så förtydligades begreppets innebörd genom en agenda för det 21:a århundrandet (Agenda 21) och de tre av varandra ömsesidigt beroende dimensionerna, den sociala, den ekonomiska och den ekologiska införlivades i alla sammanhang.

De tre dimensionerna och generationsperspektivet i begreppet gör att det kan upplevas komplext. När vi agerar för en en hållbar utveckling så ser vi heller inte några resultat direkt, utan de kommer i framtiden. 

Idag har FN valt att konkretisera arbetet för hållbar utveckling i Agenda 2030 med 17 globala mål och 169 delmål. Varje mål inkluderar de olika perspektiven; rättvisa, långsiktighet samt den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga dimensionen. Agenda 2030 målen föregicks av 15 så kallade Millenniemål. 

I Sverige nämns ofta Parisavtalets klimatmål som särskilt viktiga i hållbarhetssammanhang, det vill säga det globala hållbarhetsmålet nr 13. Men även andra mål är prioriterade att jobba med i Sverige, till exempel nr 12, Hållbar produktion och konsumtion, mål nr 15 om ekosystemtjänster och mål nr 2 som här i Sverige till stor del inte handlar om hunger, utan om motsatsen, de problem som följer av fel kost och övervikt och fetma.

Här på Umeå universitet så konkretiseras hållbarhetsambitionerna i universitetets vision där Framtidsansvar är ett av tre utvecklingsområden. I miljöpolicyn och handlingsplanen för klimat och hållbarhet så konkretiseras framförallt den ekologiska dimensionen även om en bredare ansats finns gällande kärnverksamheten. Hållbar utveckling ska även, som nämnts ovan, vara ett genomsyrande perspektiv i all utbildning enligt universitetets Kvalitetssystem för utbildning. Vidare finns hållbarhet med i andra styrande dokument, såsom Policyn för arbetsmiljö och lika villkor, men där handlar det om ett hållbart arbetsliv respektive studieliv. Även i inköps- och upphandlingspolicyn är hållbarhet något som ska beaktas. 

"Hållbar utveckling är inte relevant i mitt ämne"

Eftersom hållbarhetsområdet är brett så innebär det att alla perspektiv är viktiga. Det innebär att alla ämnen kan bidra till en mer holistisk syn och även att de flesta har möjlighet till att undervisa om och för hållbar utveckling, oavsett bakgrund eller tidigare kunskaper. 

"Jag är ingen expert på hållbarhet, så jag kan inte undervisa om det"

Inom utbildning kallas hållbarhetsfrågor ofta för Wicked problems. Begreppet grundas i komplexiteten och faktumet att det är omöjligt för någon att ha kunskap om allt. Hållbarhetsområdet är även i konstant förändring och vi vet inte med säkerhet vilka utmaningar som vi kommer att behöva hantera i framtiden eller vilka kunskaper och färdigheter vi kommer att behöva. Att undervisa för hållbar utveckling är därför ofta ett kollaborativt utforskande, där varken litteraturen eller lärarna vet "svaret" på förhand. Läs gärna om hur andra har gjort under Goda exempel.

Och kom ihåg att alla studenter inte behöver eller kan bli experter på alla delar av hållbar utveckling, men de behöver få med sig en förståelse för komplexiteten och mångfalden av perspektiv som behöver beaktas i hållbarhetsarbete.

Tips till dig som ska påbörja lärande för hållbar utveckling

För dig som ska påbörja Lärande för hållbar utveckling finns några rekommendationer.

1. Sätt dig in i grunderna om hållbar utveckling genom att, till exempel, läsa en översiktsartikel eller kursbok om hållbarhet.
2. Samarbeta med lärare som kan bidra med olika perspektiv, gärna från andra discipliner.
3. Samarbeta med studenterna för att utforma både innehåll och lärsituationer utifrån en föränderlig omvärld där nya kunskaper, utmaningar och handlingsalternativ ständigt aktualiseras.
4. Identifiera om det finns redan befintliga inslag i din undervisning uppfyller något av de tre grundläggande aspekterna ovan och undersök hur även de andra aspekterna skulle kunna implementeras.
5. Identifiera även om det finns inslag som fokuserar på social eller ekologisk hållbarhet och komplettera med de perspektiv som saknas.
6. Börja med små steg. Till exempel genom att i en hemuppgift eller i en diskussionsfråga under en lektion lägga till en ny aspekt eller ett nytt perspektiv.