Foto, rörligt, illustration eller infografik?
Bilder är inte bara stillbildsfotografi. Bild, film, illustration och infografik är olika sätt att jobba med bild i kommunikation. När passar då det ena eller andra bäst? Det beror på hur gott om tid du har, hur stor din bildbudget är, vilken din målgrupp är samt vad du vill förmedla och åstadkomma med din kommunikation.
Här följer några hållpunkter om när det ena och det andra bildmediet passar bra att använda:
När använda fotografi?
- Visa på hur det är.
- Komma människor nära.
- Beskriva miljöer.
- Skapa eftertanke.
- När bilden är riktigt bra!
När använda film?
- Skildra liv och människor
- Vara personlig.
- Bevisa något.
- Fördjupa och förklara.
- Sälja in något.
- Skapa spridning.
När använda illustration?
- När bilden inte finns, till exempel för att illustrera abstrakta fenomen.
- Idéburen kommunikation.
- Skapa en mix.
- Finna ett manér.
När använda grafik?
- Om mycket fakta.
- Lätta upp och visualisera tungt material.
- Skapa bevis.
- Orientera.
- Visa proportioner.
- Visa hur något fungerar.
- Visa en händelseutveckling.
Vanliga frågor om bilder
Får jag använda en bild som jag hittade i Mediabanken?
Läs vad som står i bildinformationen. Om bilden är märkt på rätt sätt ska det där framgå av fälten "Användning" och "Fler begränsningar" om du letar bilder i webbgränssnittet för Mediabanken. Finns inget angivet i dessa fält syns de inte alls.
Letar du bilder via Episerver ska du klicka på "View" och se om det står något i fälten "Notering nyttjanderätt" och "Ev begränsningar i nyttjanderätten".
Om det inte står någon begränsning och bilden är märkt på rätt sätt finns inga hinder att använda bilden. Däremot kan du fundera på om det är det lämpligt att använda bilder från någon annan institutions verksamhet, personal eller studenter. Kanske behöver ni ta egna bilder?
En tidning vill använda en bild som pressbild. Är det okej?
Bilder som ligger åtkomliga utan inloggning i Mediabanken ät tänkta att användas som pressbilder under förutsättning att de inte är felmärkta. Media kan komma åt att ladda ner dessa bilder utan att logga in. När Inhousebyrån tar porträttbilder på anställda informeras beställaren om att bilden kommer att läggas i Mediabanken och kan komma att användas som bland annat pressbild. Vill man som anställd inte detta så får man meddela Inhousebyrån. Vid publicering ska fotografens namn anges.
Bilder bakom inloggning i Mediabanken kan under vissa förutsättningar också användas som pressbilder, men du behöver först undersöka följande:
- Fotografen måste medge det, vilket är fallet om det är Inhousebyråns fotografer eller en upphandlad extern fotograf som tagit bilden.
- Eventuellt avbildade personer måste samtycka till det.
- Inga andra begränsningar finns i hur bilden får användas, se bildens märkning.
Hur hittar jag en genrebild till min artikel?
Genrebilder är inte kopplade till specifika miljöer eller personer och används ofta för att illustrera fenomen. Genrebilder ska användas med viss försiktighet. Eftersträva alltid en dokumentär känsla som passar ihop med Umeå universitets bildspråk när du letar genrebilder.
- Börja med att kolla vad som redan finns i Mediabanken. Se till att vara inloggad för att se alla bilder. Notera gärna bild-id om du senare vill söka reda på bilden och använda den på webben via Episerver.
- Kolla utbudet av bilder hos Johnér bildbyrå. Hittar du en lämplig bild där kan du kontakta Kommunikationsenheten för nedladdning på deras abonnemang utan kostnad. Notera bild-id. Alla fakultetskommunikatörer har också användare hos Johnér och kan ladda ner bilder gratis.
- Köp själv genrebild av valfri bildbyrå. Ingen speciell bildbyrå finns upphandlad. Tänk på att det är praktiskt med så kallat "royaltyfria" bilder som inte har någon begränsning i hur länge man får nyttja bilden.
- Hitta gratisbild på nätet – så kallad Creative commons. Så kallade gratisbilder erbjuds av flera olika sajter på nätet. Du hittar en lista till olika sajter med gratisbilder under rubriken på den här sidan. Se bara till att bilden är tillräckligt stor om du ska använda den på webben. En puffbild behöver vara minst 1280 pixlar längs långsidan.
En organisation vill använda en bild från Umeå universitet i ett reportage på sin webbplats. Får de göra det?
Grundregeln, oavsett om organisationen är en myndighet, en ideell organisation, ett förlag eller ett företag, är att användningen ska:
- Vara redaktionell, det vill säga användas i redaktionellt och inte kommersiellt innehåll. Gränsdragningen kan vara svår, men exempelvis annonsering, sponsrade inlägg och kampanjer är exempel på kommersiell användning.
- Gagna Umeå universitet, det vill säga anknyta till vår verksamhet eller någon person med anställning här.
- Finns personer på bilden? I så fall behöver de ge sitt samtycke till att bilden används av en annan organisation. Är det en porträttbild på en forskare så kan det bara idé att låta forskaren själv avgöra och även skicka bilden till organisationen.
- Vem har tagit bilden och medger fotografen att en annan organisation får använda bilden? Kolla med fotografen. Är det Inhousebyrån som tagit bilden är det oftast lättare att kunna upplåta rätten till en annan part om förutsättningarna ovan är uppfyllda. Är det en av våra upphandlade fotografer medger avtalet däremot inte att vi får ge bilden vidare till någon annan. Den andra organisationen kan istället få köpa bilden som arkivbild om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Är det någon annan fotograf än de upphandlade – fråga fotografen.
- Se till att begränsa hur organisationen får använda bilden. Till exempel en gång för en specifik artikel.
- Ska bilden användas i ett samarbete med Umeå universitet? Är sammanhanget ett samarbete med den andra parten, där också Umeå universitet står med som avsändare är det okej att använda bilder som Inhousebyrån och upphandlade fotografer tagit utan att få särskilt medgivande från fotografen. Är det däremot någon annan fotograf behöver du kontakta hen först.
- Fotografens namn ska anges vid eventuell publicering.
En forskare skickade en egen bild. Kan jag använda den i min artikel?
Det korta svaret lyder – ja, om fotograf och eventuellt avbildade medger det.
Tänk på detta innan du ber någon skicka en bild:
- Vem är fotograf – du behöver ange fotograf vid publicering.
- Har fotografen gett sitt medgivande till att du använder bilden?
- Hur får bilden i övrigt användas? Finns några begränsningar eller kan Umeå universitet använda den fritt i andra sammanhang?
- Be om så högupplösta bilder som möjligt så är det större chans att de funkar att använda på webben och även att bearbeta ifall det behövs.
- Välj lugn bakgrund till porträttbilder.
- Undvik selfies tagna med mobilen.
- Finns avbildade personer på bilden? Vad heter de? Har de gett sitt samtycke?
Fler tips och råd
Får jag använda min profilbild från Umeå universitet på mina sociala medier?
Det är okej att använda bilder som Inhousebyrån tagit för privat bruk på sociala medier, däremot inte i andra privata sammanhang som exempelvis profilbild på idrottsföreningens eller bostadsrättsföreningens webbplats. Har någon annan fotograf tagit bilden behöver du fråga fotografen.
Jag ska byta jobb. Får jag använda min profilbild från Umeå universitet på min nya arbetsplats?
Om Inhousebyrån har tagit bilden får du eller din arbetsgivare får köpa loss användningsrätten till bilden mot faktura, för närvarande på 560 kr. Du får då rätten att använda alla bilder i samma serie ifall det finns flera och i de sammanhang du önskar. Fotograf ska anges vid publicering.
Har någon annan tagit bilden? Fråga fotografen.
Hur gör jag om en person drar tillbaka sitt medgivande till att vara med på bild?
En person har alltid rätt att dra tillbaka sitt samtycke oavsett om det har getts muntligt eller skriftligt. Det innebär att du behöver tillmötesgå begäran och plocka bort bilden från alla ställen den finns – exempelvis på webben, i Mediabanken, din dator och eventuella minneskort.
Ska du använda en bild i marknadsföring eller i sammanhang där det inte är så lätt eller blir dyrt att hantera ett tillbakadraget samtycke bör du istället använda dig av medverkandeavtal som är mer bindande än samtycke. Det kan gälla om du ska använda bilden i trycksaker (exempelvis broschyrer, vepor och rollups) eller filma personen.
Läs mer om bilder och GDPR här
En student har hört av sig och vill inte längre att vi använder en bild som finns på en rollup. Vad gör jag?
Har personen gett samtycke eller har ni skrivit avtal? Om enbart samtycke så behöver du tillmötesgå begäran och skrota rollupen samt ta bort bilden om den finns på fler ställen, se frågan ovanför. Finns ett medverkandeavtal så är medgivandet mer bindande och gäller under fem år. Rekommendationen är väl ändå att ta kontakta en universitetsjurist ifall den situationen skulle uppstå.
Jag ska ordna ett evenemang med en massa deltagare. Vi ska fota och jag kan ju inte få samtycke av alla dessa. Vad gör jag?
Det stämmer att samtycke inte går att ha som rättslig grund vid fotografering av evenemang med många deltagare. Då gäller istället den rättsliga grunden Allmänt intresse, det vill säga att det finns ett allmänt intresse att universitetet ska informera om sin verksamhet.
Avbildade har ändå rättigheter och du som arrangör har en informationsplikt. Du måste informera att fotograferingen eller filmning ska äga rum både före och under eventet. Var tillmötesgående och försök lösa situationen om en person inte vill vara med på bild.
Här kan du läsa mer om vad som gäller vid fotografering av evenemang
Får jag fota konstverk på campus?
Fota får du alltid göra, däremot behöver du tänka till innan du publicerar. Publicering i tryckta produkter är okej, däremot inte i digitala kanaler. Vill du använda bild på konstverk för digital publicering behöver du kontakta organisationen Bildupphovsrätt och betala licens.
Konstverk som inte är i fokus för motivet utan med i bakgrunden eller som en liten del av en större bild med annat fokus är okej att använda.
Läs mer om fotografering av konstverk
Är text i bild någonsin okej?
Huvudregeln är att text i bild på webb inte är okej på grund av tillgänglighetskraven som finns på webbplatser. Här följer undantagen:
- Text som en del av en registrerad logotyp
- Text som en del av motivet på en bild, till exempel en skylt som är med i bilden.
- Text som är med på en skärmdump när exempelvis ett datasystem ska förklaras.
- Text som visserligen visas på bilden men inte är inbränd utan ligger som en separat del som kan läsas av hjälpmedel för synskadade. Ett exempel är den text som kan läggas i toppbilder på umu.se