Flytande kväve

Risker

Flytande kväve är en färglös, luktlös och smaklös vätska med kokpunkten -196ºC. Flytande kväves låga temperatur innebär risk för köldskador. Flytande kväve expanderar kraftigt då det kommer ut i rumstemperatur eftersom det då förångas till gasform. Vid +20 grader tar kvävgasen cirka 690 gånger så stor plats som vätskan. Om flytande kväve kommer ut i rumstemperatur finns det risk för undanträngning av luftens syre och syrebrist kan uppstå. Symtom som yrsel, medvetslöshet och till och med död kan inträffa.

1. Oskyddad fuktig hud kan momentant frysa fast vid metallföremål som kylts ner av flytande kväve, det kan leda till att svåra sår uppstår vid frigörning.
2. Kvävestänk i ögonen kan leda till blindhet.
3. Stänk vid fyllning, hantering, transport etcetera på huden kan ge köldskador.
4. Halkrisk kan uppstå vid spill, om sulor fryser och därmed blir hala.
5. Om flytande kväve läcker till avlopp, källare etcetera kan det ansamlas och ledningar kan frysa sönder.
6. Vid förvaring: Vid läckage finns risk för syrebrist, vid fungerande ventilationen är risken dock låg.
7. Vid hantering av prover och kryokärl finns risk för söndersprängning av utrustning på grund av tryckökning när kväve expanderar från flytande till gas. Det finns också risk för köldskador på hud och ögon vid stänk eller söndersprängning av utrustning. Även tunga lyft kan vara en risk.
8. Vid fyllning finns risk för att flytande kväve som släpps ut i rumstemperatur expanderar kraftigt och tränger undan luftens syre.
9. Vid transport finns risk för läckage om ett kärl inte är tätt (utom säkerhetsventil) eller vippar omkull. Hisstransport innebär en utökad risk på grund av det slutna utrymmet. Blir hissen stående och kärlet läcker föreligger akut kvävningsrisk. Transport får inte ske i fordon där lastutrymmet inte är åtskilt från förarplatsen i fall ett läckage sker.
10. Ensamarbete ska utredas och skyddsåtgärder och rutiner klargöras för att förhindra riskfyllt ensamarbete.
11. Bristande kunskap hos personalen, avsaknad av rutiner för kunskapsöverföring, avsaknad av skriftliga rutiner samt okunskap om verksamhetens art.
12. Ventilationsavbrott.

Hantering

Innan ett arbete med flytande kväve påbörjas ska en riskbedömning göras. Riskbedömning bör visa om syrgaslarm måste installeras och om särskilda säkerhetsrutiner ska tillämpas, till exempel vad gäller begränsning av ensamarbete vid hantering av flytande kväve. Vid hantering av flytande kväve ska endast material (termosar, kärl, rör etcetera) som är avsedda för ändamålet och möjliga att hantera och transportera på ett säkert sätt användas. Materialet ska vara helt och fullt funktionsdugligt.

Lokalerna ska ha god ventilation samt eventuellt syrgaslarm. Vidare rekommenderas att golvet täcks med stålplåt eller motsvarande för att förhindra sprickbildning vid spill.

Flytande kväve får inte hällas i vask. Mindre kärl kan placeras i dragskåp där kvävet riskfritt kan dunsta bort. Vid all hantering av flytande kväve ska god ventilation ombesörjas. Ha om möjligt alltid dörren öppen till lokal där flytande kväve hanteras.

Vid tappningsställen, omfattande hantering och då arbete med flytande kväve sker i lokaler vars storlek kan innebära en risk för att läckage av flytande kväve kan undantränga luftens syre till farliga nivåer, ska alltid ett syrgasnivålarm finnas. Detta ska kompletteras med forcerad ventilation som startas automatiskt vid larm om låg syrgasnivå. Ett sådant larm kan lämpligen ha 2 larmnivåer, typiskt VARNING 19,5% och UTRYM 18,5% O2 i luft, larmet kan vara både optiskt och akustiskt. Ventilation i lokaler där flytande kväve hanteras ska inte dras ned på kvällar eller helger.

Om nivålarm saknas är det viktigt att det finns rutiner för att veckovis mäta förlusten av kväve i lagringstankar. Det bör också finnas rutiner för att identifiera eventuella ventilationsavbrott. Man måste säkerställa att frisk luft kommer in i lokalen och att utsug från lokalen fungerar.

Skyltning och skyddsutrustning

Lokaler där omfattande hantering av flytande kväve sker ska skyltas med varningsskylt med symbol för hälsoskadligt ämne och texten flytande kväve och/eller varningsskylt med varning för låg temperatur i anslutning till utrustning med kondenserad gas och faropiktogram "gas under tryck" om slutna kärl med säkerhetsventil används (det vill säga om trycket är mer än 2 bar). Även kärl innehållandes flytande kväve ska vara märkta med vad de innehåller.

Personer som arbetar med tappning, hämtning, lämning och transport av flytande kväve ska använda sådan personlig skyddsutrustning som krävs baserat på riskbedömningen. Exempelvis skyddsglasögon, särskilda handskar, lämpliga skor och kläder för att undvika stänk, till exempel långbyxor och långärmat samt heltäckande skor. Om det finns risk för att exponeras för större mängder flytande kväve bör skyddskläder som inte absorberar flytande kväve användas.

Transport

Medarbetare som utför transporter av kärl med flytande kväve ska ha genomgått särskild utbildning. Transporter av kärl med flytande kväve inomhus ska ske med kärra eller specialvagn och på ett sådant sätt att kärlet inte kan välta, förslagsvis bör kärlet vara fastspänt med spännband. Vagnens/kärrans och hjulens funktion ska besiktigas och kontrolleras regelbundet. Vilken personlig skyddsutrustning som ska användas vid interna transporter, påfyllning och hantering av flytande kväve ska framgå av riskbedömningen.

Om kärl med flytande kväve ska transporteras i hiss får inga personer medfölja i hissen. Hissen bör låsas. Om det inte är möjligt, häng en skylt på kärlet att transport av flytande kväve/kemikalier pågår och att det är förbjudet att åka med (både svensk och engelsk text). Det bör även finnas en kedja att haka på innanför hissdörren som tydligt signalerar att personer inte får följa med.

För slutna kryokärl gäller att de ska vara isolerade så att de inte blir täckta med frost. Slutna kryokärl ska vara utrustade med minst en tryckavlastningsanordning. Slutna kärls ska återkommande kontrolleras. (a) Kontrollintervallen mellan de återkommande kontrollerna av tryckavlastningsventiler i enlighet med 6.2.1.6.3 får inte överstiga fem år. (b) Intervall för återkommande kontroll av slutna icke UN kryokärl enligt 6.2.3.5.2 ska inte överstiga 10 år.

Öppna kryokärl får användas endast för icke oxiderande kylda kondenserade gaser med klassificeringskod 3A: UN 1913, 1951, 1963, 1970, 1977, 2591, 3136 och 3158. Öppna kryokärl ska vara tillverkade så att de uppfyller följande bestämmelser:

• Volymen får högst vara 450 liter.
• Kärlet ska ha en dubbelväggig konstruktion med vakuumisolering som ska förhindra att rimfrost bildas på utsidan av kärlet.
• Kärl av glas med dubbelväggig konstruktion ska placeras i en ytterförpackning med lämpliga stötdämpande eller absorberande material som kan motstå tryck och stötar.
• Kärl ska vara konstruerat för att förbli upprätta under transport.
• Kärlens öppningar ska vara försedda med gasgenomsläppliga anordningar som också förhindrar att vätska stänker ut.
• Öppna kryokärl ska vara försedda med följande märkning, permanent anbringad med: tillverkarens namn och adress, typnummer eller typbeteckning, serie- eller chargenummer, UN-nummer och officiell transportbenämning för gaser vilka kärlet är avsett för samt kärlets volym i liter.

Beställning

På Umeå universitet görs beställningar genom Kemiförrådet.

För beställning av flytande kväve i NUS lokaler: Beställning