Det är önskvärt att verksamheterna verkar för att minska användningen av, substituera och fasa ut särskilt farliga ämnen.
Förvaring
- Ämnen och produkter som kan avge hälsofarliga gaser eller ångor ska förvaras i ventilerade utrymmen
- Om det finns risk för häftiga reaktioner mellan olika typer av ämnen ska dessa förvaras åtskilda
- Om det finns risk för läckage eller spill från behållare eller förpackningar ska det finnas metoder för att ta hand om spillet och rutiner för att förebygga spill och läckage
- Ämnen som innebär stora risker, till exempel giftiga ämnen, ska förvaras i låsta utrymmen.
På laboratoriet är spill och läckage av kemikalier en uppenbar risk. Ett bra sätt att hantera spill och läckage som uppkommer är att sätta samman en spillbox. Lämpligt använder man en plastlåda med tättslutande lock. I lådan lägger man till exempel skyddskläder av engångstyp (handskar, glasögon, andningsskydd och förkläde), torkdukar, uppsugningsmedel, sop, skyffel, det vill säga allt du bedömer behöva för att ta hand om och sanera ett spill av de kemikalier man använder i ett visst laboratorierum. Efter sanering läggs allt förorenat material i boxen som försluts och kan skickas som farligt avfall.
Riskbedömning
Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten ska undersökas och bedömas så ofta som förhållandena i verksamheten kräver.
Har en förändring av ett laborativt moment gjorts ska alltid en riskbedömning göras.
När det gäller laborativa moment som inkluderar kemikalier ska riskbedömningen göras i riskbedömningsmodulen i KLARA.
Märkning
Det finns flera regler för märkning och skyltning av ämnen, produkter, lokaler och rörledningar där farliga ämnen förvaras, hanteras eller flödar.
Läs mer om: Märkning
Allergiframkallande ämnen
Det måste tydligt framgå var allergiframkallande kemiska produkter med faroangivelser H317 och H334 hanteras samt vilka skyddsåtgärder som ska vidtas vid hantering av dessa, när personlig skyddsutrustning ska bäras och hur funktionen hos arbetsutrustning ska kontrolleras och underhållas. Lokaler med öppen hantering av farliga allergiframkallande produkter ska skyltas, och arbetstagare ska informeras om hur arbetet bedrivs säkert. För att hantera de allergiframkallande kemiska produkterna som listas nedan krävs särskild utbildning och utbildningsintyg, samt för vissa av produkterna även läkarundersökning av de personer som ska jobba med
dem (se under "Medicinska kontroller och registrering").
- diisocyanater,
- epoxiplastkomponenter,
- organiska syraanhydrider,
- formaldehydhartser,
- metakrylater eller akrylater som ska vara märkta med H317 eller H334, och
- vid arbete som innebär termisk nedbrytning som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd.
- vid arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka.
Grupp A-ämnen
Kemiska ämnen grupp A (enl. AFS 2014:43) är förbjudna att hantera om dessa ingår med > 0,1 vikt-% i en produkt (för erionit gäller > 1 vikt-%)). Undantag finns, till exempel kan man få tillstånd från Arbetsmiljöverket för forskning om ett cancerframkallande ämnes effekter eller för utveckling av analysmetoder.
Grupp B-ämnen
Kemiska ämnen grupp B (enl. AFS 2014:43) med en halt > 1 vikt-% kräver tillstånd från Arbetsmiljöverket för att hanteras. Undantag finns, till exempel vid lagerhållning av obrutna originalförpackningar inför försäljning eller transport.
Särskilt farliga kemiska ämnen
Försäljning och privat användning av särskilt farliga produkter (se Länsstyrelsen/kemikalier och kemiska produkter) samt ett antal ämnen enligt Reach bilaga XIV kräver tillstånd för att få användas. Det finns också begränsningar för användning av ett antal ämnen som listas i Reach bilaga XVII.
CMR-klassificerade kemikalier
Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande, CMR, får endast hanteras om det finns en dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten med andra kemiska produkter som är mindre skadliga. En sådan utredning ska bifogas riskbedömningen. Arbetstagare som exponerats för sådana nivåer av cancerogena och mutagena ämnen som innebär en risk för ohälsa ska registreras och uppgifterna ska sparas i 40 år.
H350: Kan orsaka cancer
H340: Kan orsaka genetiska defekter
H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet
R45: Kan ge cancer
R46: Kan ge ärftliga genetiska skador
R49: Kan ge cancer vid inandning
R60: Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga
R61: Kan ge fosterskador
En CMR-klassad kemisk produkt får endast hanteras om det finns en dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att ersätta produkten med annan kemisk produkt som utgör en mindre risk. Om utredningen kommer fram till att det inte är möjligt att ersätta den CMR-klassade produkten ska det utarbetas lokala rutiner och regler för hur arbetet ska bedrivas samt göras skriftliga riskbedömningar innan arbetet påbörjas. Följande uppgifter ska anges i dokumentationen:
- Inom vilka platser och utrymmen produkten kan förekomma samt vilka åtgärder som ska vidtas så att endast personer som behövs för arbetet vistas där.
- Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att exponeringen är minimal.
- I vilka situationer personlig skyddsutrustning krävs.
- Hur hantering av och funktionen hos utrustning, processer eller ventilation ska övervakas så att man tidigt kan upptäcka avvikelser som kan innebära ökad risk.
Bristande rutiner och tillbud kan innebära förhöjd exponering av dessa ämnen och det kan i sin tur leda till ohälsa, på kort eller lång sikt.
Register
Arbetstagare som exponeras för cancerogena och mutagena ämnen ska registreras om exponeringen skulle kunna vara skadlig och om ämnena kan innebära en risk för ohälsa. Detta kan till exempel gälla arbete med CMR-ämnen där tekniska åtgärder inte är tillräckliga för att undvika skadlig exponering eller om förhöjd exponering inträffat eller uppmätts på grund av att till exempel ventilationen varit otillfredsställande. Registrets uppgift är att underlätta utredningar om sjukdomssamband och ska därför sparas på säkert ställe i 40 år, räknat från den dag då exponeringen upphörde. Verksamhetsledaren ansvarar för att registret upprättas.
- Cancerframkallande ämnen - ämnen eller produkter som enligt CLP är klassade som H350 (kan ge cancer) alternativt (enligt KIFS 2005:7) R45 (kan ge cancer) och R49 (kan ge cancer vid inandning)
- Mutagena ämnen - ämnen eller produkter som enligt CLP är klassade som H340 alternativt (enligt KIFS 2017:7) R46 (kan ge ärftliga genetiska skador).
Registret ska innehålla:
- Arbetstagarens namn.
- Arbetsuppgifter samt vilket period arbetet bedrivits.
- Vilka ämnen som arbetstagaren utsatts för.
- Uppmätt eller uppskattad grad av exponering.
Ansvarig för att registret upprättas och förvaras säkert är verksamhetschefen.
Blankett registrering av exponering för CM-ämnen
Kemikalieregistreringssystemet KLARA
Alla kemikalier och kemiska produkter ska registreras i kemikaliehanteringssystem KLARA. Det är en viktig del i universitetets systematiska arbetsmiljö- och brandskyddsarbete. Det är grund för framtagning av rapporter och nödvändigt för att vi ska uppfylla alla myndighetskrav.
Årlig inventering av kemiska produkter ska göras för att säkerställa att de produkter som finns på institutioner och enheter är registrerade i universitetets kemikaliehanteringssystem.
KLARA ska användas av alla som köper in kemikalier eller kemiska produkter med universitetets medel. KLARA ska även användas för att registrera gasflaskor och strålkällor. Det är institutionernas och enheternas ansvar att se till att systemet används.
Utöver ett kemikalieregister innehåller KLARA även en funktion för att genomföra de riskbedömningar där kemikalier hanteras i laboratoriemiljö.
Tillgången till systemets olika delar är behörighetsstyrd, men alla med Umu-id kan ta del av det allmänna kemikalieregistret med sammanfattande uppgifter och säkerhetsdatablad för över 100 000 ämnen och produkter, allt från forskningskemikalier till rengöringsprodukter.
För att kunna inventera i KLARA finns behörighetsadministratörer på de institutioner där kemiska produkter används, dessa kan kontaktas om till exempel fler personer ska ha möjlighet att inventera. Om du inte vet vem du ska kontakta, om du önskar få utbildning i eller har frågor om KLARA, kontakta kemiexpert Per Liljelind, per.liljelind@umu.se.
Länk till KLARA.
Länk till introduktion till KLARA (på engelska)
Ta hand om kemiskt avfall
Nästan alla kemikalier som universitetet och Region Västerbotten använder ska tas om hand som kemiskt avfall. Väldigt få kemikalierester får hällas i avlopp. På denna sida finns information om hur ett antal kemiska produkter ska omhändertas Hur ta hand om kemiskt avfall.