Avnämarundersökning ska hjälpa program att värdera kvaliteten i sin utbildning

Upplever arbetsgivare att nyutexaminerade studenter har det som krävs på arbetsplatsen? Det är en fråga som kan besvaras med hjälp av en avnämarundersökning. Anna Kiessling vid Karolinska Institutet har tagit fram en enkät för att program ska kunna värdera kvaliteten i sin utbildning. En undersökning som är önskvärd, men lite knepig i praktiken.

Anna Kiessling är idag akademisk ledare för samordning av hela kvalitetssystemet på KI, men när avnämarundersökningen togs fram var hon ledamot i Styrelsen för utbildning.

– 2015 till 2018 var jag ordförande i en beredningsgrupp för kvalitetssystem. I vår fyraåriga cykel lade vi in att vi ska genomföra en avnämarundersökning vart fjärde år och en alumnundersökning vart fjärde år. Vi gör också examensenkäter med varje kull som går ut alla våra program, berättar hon.

Varför är det bra att göra en avnämarundersökning?

– Det är bra för att ta reda på hur de före detta studenterna fungerar i arbetslivet och om programmen har rätt innehåll. Vi har haft flera exempel på program som har gjort om sin utbildningsplan och då använt sig av resultatet från avnämarundersökningen i utformningen. En ytterligare vinst är att man uppmärksammar för avnämare att man är intresserad av vad de tycker, det är ett sätt att skapa kontakt och få dem att intressera sig för vad man gör på de olika utbildningsprogrammen.

Målgruppen för avnämarundersökningen är i KI:s fall chefer inom näringsliv och olika verksamheter som har erfarenhet av att anställa deras studenter. Men att hitta rätt avnämare kan vara svårt i praktiken och en eventuell fallgrop, menar Anna Kiessling.

På KI har 14 program genomfört avnämarundersökningen och de har använt sig av olika metoder för att hitta rätt avnämare. Några program gick via sina alumner medan andra använde sig av en expertgrupp som hjälpte till att identifiera personer i sina närverk.

– Sjuksköterskestudenterna anställs av alla verksamheter inom Region Stockholm, så där är frågan om man ska skicka ut till tusen avnämare eller rikta in sig på ett visst vårdområde till exempel. Det är inte så lätt att säga, representativiteten är inte så enkel, förklarar Anna Kiessling.

Hur är upplägget på den enkät ni tagit fram?

– Vi tog fram tolv generella frågor, till exempel om den nyutexaminerade motsvarar arbetets krav, hens samarbetsförmåga, kritiska tänkande, kommunikationsförmåga, praktiska färdigheter och så vidare. Sedan fick programmen lägga till egna mer specifika frågor, men helst inte fler än åtta för att få en rimlig omfattning.

Vad har du för tips om man vill göra en avnämarundersökning?

– Om man funderar på att genomföra en revidering av sin utbildningsplan och har tankar på att ändra saker så är det oerhört viktigt att ta reda på vad avnämarna tycker. Det är också viktigt att göra en omvärldsanalys. Hur ser det ut med anställbarhet? Var tar våra studenter vägen?, och så vidare. Här måste man tänka igenom hur man ska använda svaren. Det är ett generellt problem att man vill ta reda på vad somliga tycker i en viss fråga, utan att ha klart för sig hur man har tänkt använda informationen. Det ska ingå i ett systematiskt och strukturerat tänk. Beroende på målgrupp och antal avnämare så måste man även fundera på vilken datainsamlingsmetod som är mest lämplig. Om det är 20 personer du vill fråga så är intervjuer bättre, men är det 500 personer så är det inte görbart. Då är en enkät bättre.

Verktygslåda för bedömning av utbildningars relevans

Lena Holmberg
2022-11-30