Det är fascinerande att ta del av forskningen om klimatförändringen. Även om forskningsresultaten också ger skäl för oro. FN:s klimatpanel IPCC presenterade den 20 mars sin syntesrapport, den sammanfattande och avslutande rapporten i panelens sjätte utvärderingscykel. Rapporten syftar till att utifrån aktuell forskning ge beslutsfattare kunskapsunderlag för att förstå klimatförändringen, dess effekter och risker, liksom om effektiva klimatåtgärder.
Hans Wiklund, universitetsdirektör.
Foto: Mattias Pettersson
I rapporten konstateras att det är mänsklig påverkan som har värmt upp klimatsystemet genom utsläpp av växthusgaser, och att de globala utsläppen fortsätter att öka. Planetens hälsa ställer krav på handling. Om det ska vara möjligt att vända den negativa utvecklingen och anpassa samhället till klimatförändringen.
Riksdagen beslutade 2017 om ett klimatpolitiskt ramverk där klimatlagen, Klimatpolitiska rådet och klimatmålen ingår. En viktig del i ramverket är att regeringen året efter varje val ska presentera sin klimatpolitiska handlingsplan. Planen ska redogöra för regeringens arbete med att nå de nationella och globala klimatmålen.
Klimatpolitiska rådet överlämnade den 29 mars sin årsrapport till regeringen, som innehåller en utvärdering av nuvarande politik. Klimatsamtalet på Umeå universitet inleddes med att docent Annika Nordlund vid Institutionen för psykologi, tillika ledamot i Klimatpolitiska rådet, presenterade rapportens tio rekommendationer. I rapporten konstateras att den svenska klimatpolitiken tappade tempo under 2022. För första gången på länge riskerar den förda politiken att leda till ökade utsläpp av växthusgaser i Sverige. Den nya klimatpolitiska handlingsplanen, som regeringen ska presentera under 2023, måste enligt rådet accelerera klimatarbetet om Sverige ska kunna nå klimatmålen 2030 och lägga grunden för noll nettoutsläpp 2045. I korthet efterlyser Klimatpolitiska rådet ett starkare politiskt ledarskap i klimatfrågan.
Något som bekymrar är tecknen på minskad tilltro till forskningen. Forskningsresultat är inte alltid bekväma och ska tåla kritisk granskning, men demokratiska beslut och effektiv politik måste bygga på aktuell kunskap och expertis. I en enkät som Dagens Nyheter skickat till alla svenska universitet, och som besvarats av drygt 200 forskare inom ämnen som rör miljö och klimat, svarar över hälften av forskarna att de upplever att tilltron till vetenskap minskat under den senaste femårsperioden. Vidare uppger mer än en av fyra forskare att de har upplevt sig ansatta av omgivningen på grund av sin forskning eller hur de uttalat sig i media. Detta problem var också något som professor Jon Moen vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vittnade om i det klimatpolitiska samtalet vid Umeå universitet.
För att värna den akademiska friheten och den personliga yttrandefriheten har Sveriges universitets- och högskoleförbund, som samlar landets lärosäten, vid förbundsförsamlingen den 16 mars enats om ett gemensamt ställningstagande mot hat och hot mot forskare.
Umeå universitet har en viktig roll i att möta klimatutmaningen. Forskning bidrar med ny kunskap. Utbildning ger studenter kompetens att hantera dagens och morgondagens samhällsutmaningar. Jag tillhör de hoppfulla inför framtiden utifrån mina möten med universitetets forskare och studenter. Därutöver är det givetvis viktigt att vi drar vårt strå till stacken genom att minska klimatpåverkan från universitetets egen verksamhet – både som organisation och som enskild medarbetare och student finns alltid mer att göra!