Hur står vi oss i konkurrensen när det gäller forskningsfinansiering?

21 april 2023

Forskning är en grundläggande kärnverksamhet vid ett universitet. Denna bidrar till såväl att bygga ny kunskap som att skapa attraktivitet och att fostra kommande generationer forskare. Dessutom ska forskning och utbildning gå hand i hand och stärka varandra. Forskning finansieras av anslag till lärosätet och externa bidrag från olika forskningsfinansiärer. Fördelning sker i konkurrens och ju starkare konkurrenskraft forskningen har desto mer externa bidrag kan erhållas, alltid i konkurrens. Framgångsrik forskning har betydelse för universitetets konkurrenskraft när det gäller att rekrytera forskare, lärare, doktorander, annan personal, och även studenter.

Forskning vid universitet och högskolor finansieras med medel från olika finansiärer. En del av medlen kommer som direkta anslag från staten och resten kommer från externa finansiärer tex statliga forskningsråd, privata stiftelser och EU-medel.

Katrine Riklund, prorektor

Foto: Mattias Pettersson

Under 2022 nådde Umeå universitet upp till 2,8 miljarder i intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå (FoU). För utbildning på grund- och avancerad nivå (U) nådde UmU upp till 2,1 miljarder i intäkter. En femtedel av intäkterna för U är externa medan drygt hälften av medlen för FoU är externa.

Grunden för tilldelning av externa medel är en ansökan som sedan bedöms i konkurrens. Tilldelningen av medel ger en indikation på kvaliteten och konkurrenskraften i den forskning som bedrivs vid lärosätet, eller åtminstone av den forskning där forskarna väljer att ansöka om externa medel.

I det strategiska arbetet uppmuntrar vi i universitetsledningen alltid att söka externa medel i konkurrens. I arbetet med kvalitet i forskning har ett antal förutsättningar för att stärka konkurrenskraften noterats. Att följa upp forskningen handlar inte bara om att följa forskningsfinansieringen utan också om att förstå om tillräckligt många forskningsansökningar skickas in, att se att stödsystemet hjälper forskarna att söka de medel de behöver mm.

Förutom finansieringen finns dessutom en rad aspekter på kvalitet som jag inte kommer att beröra i detta inlägg. Det pågår ett aktivt arbete med kvalitet i forskning med slutarbetet inför ett kommande ramverk för kvalitet i forskning och planering av pilotgranskningar. Återkommer till det senare i ett annat inlägg.

Eftersom den externa finansieringen genererar mer än hälften av forskningsmedel vid Umeå universitet är det viktigt att följa utvecklingen av tilldelningarna. Det är ett mosaikartat landskap och in den pågående nationella forskningsfinansieringsutredningen konstaterades att under ett år identifierades 800 olika utlysningar! I den fördjupade analys som presenterades för universitetsstyrelsen 19 april fokuserades på några av de större bidragsgivarna.

I årsredovisningen konstaterades glädjande att forskningsbidragen ökade med knappt 7% jämfört med året innan. Men säg den glädje som varar länge – så gott som alla lärosäten ökar sina bidrag. Det räcker alltså inte att enbart analysera utvecklingen vid det egna lärosätet. Det krävs en jämförelse med andra. Dessutom kan man konstatera att för flera bidragsgivare ökar även mängden medel de delar ut. För att förstå utvecklingen behöver man därför analysera såväl mängden tilldelade medel som den procentuella andel av kakan Umeå universitet lyckas ta till sig i konkurrens.

En analys av rullande medelvärden i 3-årsintervaller visar att tilldelningen av medel till Umeå universitet från Vetenskapsrådets utlysningar inom Medicin-hälsa, och Hum-Sam ökade under den senaste 3-årsperioden medan andelen av tilldelade medel under samma period minskade för Medicin-Hälsa, Hum Sam och ökade något för Naturvetenskap-Teknik och utbildningsvetenskap. Tilldelningen från Cancerfonden ökade under samma period medan andelen över tid är relativt oförändrad. För medel från FORTE och Formas ser vi tyvärr en minskning både mätt i tilldelning av medel och i andel av utdelade medel. Analysen av tilldelningen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelser som främst finansierar medicin, teknik och naturvetenskap, och forskningsbidrag via Europeiska forskningsrådet (ERC) fortsätter.

Den presenterade analysen visar hur det ser ut på övergripande nivå. Men för att förstå vilka starka respektive utvecklingsområden Umeå universitet har behöver materialet analyseras på fakultets-, ämnes- och vetenskapsområdesnivå. Arbetet även med detta fortsätter.

Denna fördjupade analys av vunna externa bidrag i konkurrens utgör ett av underlagen när forskningsstrategiska rådet (FOSTRA) i mitten av juni har sin strategidag. Då kommer diskussionen om fortsatt arbete med att ytterligare öka den vetenskapliga kvaliteten, konkurrenskraften och attraktionen till vårt lärosäte att diskuteras vidare. Målet är att vinna en större andel av de medel som finns tillgängliga att konkurrera om.

Det är bra att vi har en positiv trend i tilldelade medel och jag gratulerar alla forskare som i konkurrens erhåller externa medel. Jag uppmuntrar också alla att fortsätta söka externa medel, att hjälpa och stötta varandra genom ansökningsprocesserna tex genom läsning, tips och råd till varandra, att ta kontakt med forskningsstöd inför stora ansökningar.

I enlighet med vår vision ska vi ta framtidsansvar, bedriva kunskapsutveckling i samspel och visa konkurrenskraft och stolthet. Vi behöver öka vår målsättning avseende andelen forskningsmedel som Umeå universitets forskare ska vinna i konkurrens. Vi har all möjlighet till detta genom att göra bättre i morgon det vi gör idag – fortsätt att planera för forskning som kan vara både nydanande och tvärvetenskaplig. Det finns många frågor kvar som behöver svar!

 

Logga in för att kommentera och läsa kommentarer.