Yttrande: Digitaliseringens transformerande kraft

Vidare ses gränsdragningen mellan det allmänna och det privata som en utmaning, och frågor som rör infrastruktur och säkerhet bör prioriteras. Universitetet delar merparten av utredningens bedömningar.

Universitetet samtycker till:

• Att ge Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att se över statistikområden som påverkas av digitaliseringen, och hur statistiken behöver utvecklas.
• En kartläggning av lagstiftning som behöver anpassas för att underlätta digitalisering.
• En utredning för eventuell anpassning av arbetsrätten och konsumentlagstiftningen.
• I samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) göra ett digitalt kompetenslyft för kommunala ledare.
• Fasa ut fysisk posthantering och ge tillgång till digital brevlåda.
• Upphandlingmyndigheten får i uppdrag att starta forum för digitaliseringsfrämjande upphandling samt utforma stöd för enheter att följa Lagen om offentlig upphandling (LOU) med hänsyn till personer med funktionsnedsättning.

Några kommentarer som nämns i samband med remissvaret är att utredning kring lagstiftning uppskattas och bör behandlas skyndsamt. Om ett kompetenslyft bland ledare ska genomföras borde det även gälla statliga myndigheter. Slutligen anses digitala brevlådor vara intressant men säkerheten och kostnader bör ses över.

Universitetet är tveksamma till:

• En ytterligare utredning för förslag till organisering av säkerställande av kontinuitet och stöd till digitaliseringen.
• Att inrätta ett samverkansråd för utveckling av it-utbildningar på högskolenivå, med representanter från näringsliv och lärosäten.
• Ett incitamentsprogram för ökad könsbalansering på högre it-utbildningar, med avskrivning av studiemedel efter erlagd examen för studenter med underrepresenterat kön.
• Att Vinnova får i uppdrag att utveckla förslag om en nationell strategi för datadriven innovation, samt inrätta ett nationellt kompetenscentrum kring metoder för insamling, analys och bearbetning av stora datamängder.

När det gäller att tillsätta ett specifikt samverkansråd för att utveckla IT-utbildningar så avråder Universitetet till detta eftersom de anser att frågan bör hanteras av SUHF - Sveriges universitets- och högskoleförbund.

Vidare anses att förslaget angående könsbalansen på vissa IT-utbildningar måste ses över eftersom det kan komma i konflikt med diskrimineringslagen. En annan fråga är vem som tar kostnaden, CSN eller universitetet. Överlag kan detta få konsekvenser för andra utbildningar och uppfattas därför som orättvist.

Fullständiga kommentarer finns att läsa i remissvaret

Vid frågor, kontakta

Karoline Westerlund, IT-enheten