Under åren 2011–2015 satsade universitetsstyrelsen 150 miljoner kronor på särskilt starka forskningsmiljöer. På det stora hela har satsningen gett ökat samarbete, mer extern finansiering och mer profilerade forskningsledare. Men när det gäller publikationspoäng är det färre än hälften av miljöerna som kan uppvisa en tydlig ökning.
Universitetsstyrelsen beslutade 2009 om en satsning till starka forskningsmiljöer under perioden 2011–2015 motsvarande 150 miljoner kronor. Det var 14 forskningsmiljöer som utifrån uppställda kriterier utsågs till att få ta del av satsningen.
Stödet inriktades till områdena:
- Karriärtjänster
- Forskarskolor
- Internationella gästprofessorer
- Infrastruktur, plattformar och databaser
Tanken var först att satsningen skulle utvärderas våren 2017, men på grund av en utökad bibliometrisk analys senarelades utvärderingen till hösten 2017.
I den bibliometriska analysen av publikationspoäng är det endast sex av 14 miljöer som uppvisar en ökning under åren för satsningen. Bland förklaringarna till detta finns kringliggande omständigheter som att publiceringsstarka forskningsledare avslutat sin anställning under tidsperioden.
För samtliga miljöer ökade samarbetsgraden under åren 2011–2015.
Överlag har de starka forskningsmiljöerna varit framgångsrika i att attrahera externa forskningsmedel. Forskningsmiljön Infektionsbiologi toppar här statistiken med 440 miljoner kronor, följt av Proteiners dynamik, struktur och funktion (314 miljoner) och Global hälsa (146 miljoner).
Under våren 2017 genomförde de 14 forskningsmiljöerna en självvärdering utifrån de kriterier för starka forskningsmiljöer som universitetsstyrelsen tagit fram.
Den samlade bilden är att universitetsstyrelsens satsning har varit betydelsefull, att nya samarbeten lokalt, nationellt och internationellt har stimulerats och att satsningen gett ringar på vattnet i form av vidareutveckling – till exempel utveckling av forskarutbildning och postdoktoralfinansiering.
Av de starka forskningsmiljöerna har majoriteten i dag forskningsledare som publicerar i ansedda vetenskapliga tidskrifter som Nature, Science och Proceedings of the National Academy of Science.