Ett tydligt drag i 2018 års budget är att universitetets satsning på forskningsinfrastruktur drivs vidare. För 2018 rör det sig om en omfördelning på 20,8 miljoner kronor.
– Med tanke på de ändrade finansieringsförutsättningar som gäller för forskningsinfrastruktur måste universiteten själva ta höjd för detta. Internt behöver finansiering av infrastruktur fungera på ett bättre, mer systematiskt sätt. Fram tills nu har det varit alldeles för lite transparens, säger Umeå universitets rektor Hans Adolfsson.
Satsningen möjliggörs dels genom att man omfördelar frigjorda medel från tidigare satsningar som hittills reserverats för de så kallade forskningskontrakten mellan fakulteterna och rektor.
– Långsiktigt vore den ideala lösningen att ha en finansieringsmodell där alla nivåer inom universitetet tar sitt ansvar för de forskningsinfrastrukturer som verksamheten behöver, menar Hans Adolfsson.
Försiktig forskningsbudget tills regeringen gett besked
Budgetramarna för forskning ökar med 1,8 procent jämfört med 2017, vilket motsvarar utvecklingen av statens pris- och löneindex. Dock meddelade regeringen i den senaste forskningspropositionen att modellen för fördelning av forskningsmedel inför 2018 ska förändras för att skapa ytterligare incitament för samverkan – en aspekt som gör att universitetets budgetramar för forskning tills vidare måste ses som preliminära.
– Inför 2018 ser vi inte några stora förändringar. Det finns en del osäkerhet kring forskningsbudgeten än så länge. Av de extra 500 miljoner som satsades i den forskningspolitiska propositionen är det fortfarande ca 340 miljoner som vi inte vet hur de kommer att fördelas mellan lärosätena. Det vet vi först efter att regeringen har lagt fram sin budget till hösten, säger Hans Adolfsson.
Balanserar behoven
Lärarhögskolan står inför minskade forskningsanslag på ca 9 miljoner 2018. För att kompensera detta tillåts Lärarhögskolan hämta en större del än brukligt ur myndighetskapitalet. På det stora hela ska myndighetskapitalet dock ligga oförändrat.
Ett annat exempel på intern fördelningspolitik är att ca 1,2 miljoner kronor hämtas från hela universitetet för fördelning mellan samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet, i syfte att ge studenter vid dessa fakulteter bättre möjligheter att göra praktik under sin utbildning trots en låg ersättning per helårsstudent.
Stabilt läge inom utbildning
Bland annat eftersom regeringen inom flera områden har satsat på ett utökat antal utbildningsplatser förväntas takbeloppet för utbildningskostnader öka för 2018. Prognosen är att Umeå universitet kommer att överskrida takbeloppet med 5 miljoner kronor.
– På utbildningssidan är det i stort sett samma läge som tidigare, säger Hans Adolfsson.
Översyn av gemensamma kostnader att vänta
Budgetramarna för universitetsgemensamma kostnader 2018 ökar med 10 miljoner kronor eller 2,9 procent. Ökningen rymmer bland annat en satsning på en central backup-lösning för medarbetarnas digitala information. Under perioden 2011–2016 har Umeå universitet haft en låg andel gemensamma kostnader jämfört med andra svenska lärosäten, runt 20 procent av totalen.
Från planeringsenhetens håll har man dock sett att den nuvarande modellen för dimensionering av universitetsgemensamma funktioner och kostnader inte är så flexibel för förändrade behov som man skulle kunna önska. Under det kommande året kommer det därför att göras en översyn av den nuvarande budgetmodellen för universitetsgemensamma funktioner, bland annat genom att jämföra med de modeller som tillämpas på andra bredduniversitet.
– Modeller för fördelning av medel är något som vi ser över kontinuerligt. Framöver kommer vi också att börja titta på utbildningssidan, där jag anser att det finns en del saker i dag som inte rimmar med hur verkligheten ser ut, säger Hans Adolfsson.
Umeå universitets budget 2018 (pdf-dokument)