Fem frågor till Peder Tjäderborn, enhetschef vid studentcentrum

1. Du har av regeringen utsetts till att vara expert i en statlig utredning om hur man ska förhindra fusk i samband med högskoleprovet?

— Ja, det stämmer. Jag nominerades av SUHF, Sveriges universitets och högskoleförbund, till expertgruppen som bistår utredningen som regeringen har tillsatt och som ska redovisas i maj nästa år. Expertgruppen består även av representanter från UHR, Universitets- och högskolerådet, och jurister.

2. Varför är det viktigt att komma åt fusket?

— Det handlar ju om att upprätthålla förtroendet för högskoleprovet som urvalsinstrument till högre utbildning. Det är inte acceptabelt att kunna köpa sig en studieplats med hjälp av ett högskoleprovsresultat, som man inte själv har presterat och därmed beröva en annan skrivande den studieplatsen. Då antagningssystemet använder sig av resultat för att göra urval finns ju även risken att förtroendet för detta system indirekt också skadas.

3 På vilka olika sätt förekommer det fusk?

— Genom en reportageserie på SVT vet vi att de som fuskar köper en öronsnäcka som möjliggör mottagande av resultat som sänds ut från en grupp som har fått tillgång till provet i förväg. Den pågående rättsprocess som startade när polisen i våras tog fuskare på bar gärning kommer troligen att ge oss mer detaljer i hur detta fusk gått till.

4. En idé är att införa kroppvisitation?

— Ja, utredningen ska bland annat titta på de juridiska och
praktiska förutsättningarna för att genomföra kroppsvisitationer. Det är ju ett tvångsmedel som är reglerat i lagstiftning och ett avsteg från det skydd mot kroppsvisitation som regeringsformen ger. Det är till exempel reglerat när, hur, mot vem och av vem som detta tvångsmedel får användas. Om det är lämpligt att använda för att förhindra fusket återstår alltså att utreda.

5. Vilka alternativ finns om det inte går att genomföra kroppsvisitationer?

— UHR har föreslagit andra åtgärder som till exempel störningsutrustning, för att förhindra användning av öronsnäckor. Men det är också reglerat i lagstiftning och får inte heller användas hur som helst. Under de senaste tre åren så har även hanteringen av provet, inför och under prövodagen, förändrats för att minimera risken att proven
kommer i orätta händer. Lärosätenas provansvariga, provkonstruktörerna på Umeå universitet och UHR har tillsammans gjort ett bra arbete för att förhindra fusket.