Psoriasisartrit är en inflammatorisk ledsjukdom associerad med hudsjukdomen psoriasis (Pso). Psoriasis förekommer hos 0.6-4.8 % i befolkningen, med stora variationer mellan olika befolkningsgrupper. Av psoriasispatienter har cirka 10-45 procent även psoriasisartrit, PsA. Det är en sjukdom som kan se ut på många olika sätt med inflammation i muskelfästen, leder och rygg, och kan leda till att leder förstörs med påverkan på funktion och livskvalitet.
Vad som orsakar PsA är till stor del okänt, men bakomliggande genetiska faktorer anses vara av betydelse. Den som har en förälder, ett barn eller ett syskon med sjukdomen löper cirka 40 gånger ökad risk att insjukna i PsA. Det kan vara svårt att tidigt i sjukdomsförloppet ställa diagnos för och det finns i nuläget inget test, t.ex. blodprov, för att se om man har sjukdomen.
Tidigare studier på olika reumatologiska sjukdomar, till exempel reumatoid artrit, har visat på en ökad risk för att drabbas av andra sjukdomar, särskilt när det gäller sjukdomar i hjärta och kärl. Det finns inte så många studier avseende PsA, men det finns stöd för att patienter med Pso och PsA har en ökad samsjuklighet och ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdomar.
Syftet med studierna i avhandlingen var att studera genetiska variationer, olika mätbara markörer i blodet samt att undersöka dödlighet och samsjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar hos patienter med PsA, dels i jämförelse med kontroller och även vid olika sjukdomsuttryck av PsA.
I studierna har PsA-patienterna jämförts med kontroller från Västerbotten, och de har också delats upp i grupper utifrån hur sjukdomen uttrycker sig, t.ex. PsA som involverar leder i ryggen (axial sjukdom), PsA som engagerar få leder (oligoartrit), många leder (polyartrit) eller patienter som någon gång haft daktylit (inflammation i ett helt finger eller tå).
Resultaten av de olika studierna visade att det finns samband mellan både genetiska variationer och markörer i blodet och olika sjukdomsuttryck av PsA. Dessutom fanns det ett samband mellan genetiska variationer hos PsA-patienten i jämförelse med kontroller. Resultaten visade också att vissa markörer i blodet var associerade med måttlig till hög sjukdomsaktivitet, vilket bekräftar PsA-sjukdomens inflammatoriska natur.
I studien undersöktes också dödlighet, dödsorsaker och insjuknande i akut hjärtkärlsjukdom (hjärtinfarkt och stroke) jämfört med befolkningen i Västerbotten. Resultaten visade en ökad dödlighet i sjukdomar i hjärta och blodkärl hos patienter med PsA. Hos patienterna noterades samband med högre sjukdomsaktivitet liksom med en sjukdomsbild med engagemang av både rygg och leder. Det kan tyda på att större sjukdomsbörda kan ge högre risk för hjärt-/kärlsjukdom.
I studien ingår 856 individer med PsA som undersökts under perioden 1995 – 2015. Majoriteten kommer från Västerbotten. Patienterna har fått sin diagnos av reumatolog och patientjournaler har gåtts igenom på ett standardiserat sätt för att bekräfta diagnos och sjukdomsuttryck. Majoriteten har lämnat blodprover som använts för att undersöka genetiska variationer och olika mätbara markörer i blodet. Som komplement till patientjournalen har också studiedeltagarna svarat på frågeformulär.
Kristina Juneblad är utbildad molekylärbiolog och läkare. Hon arbetar vid reumatologen på NUS. Disputationen sker 14 september.
Till avhandlingen
Till disputationen 14 september i kalendern