Ingrid Svensson: Internationalisering - viktig för universitet och högskolor

 När jag frågade henne vad det bästa med hennes utbytesår hade varit svarade hon först "Får jag bara säga en sak?". Sen hon tänkt efter en stund berättade hon att det hon framförallt tog med sig från sitt år i Umeå kanske var att saker kan ses på flera olika sätt.

I Japan hade hon lärt sig hur saker och ting var och att det egentligen bara fanns ett sätt som var rätt. "När det gälIer pedagogik till exempel - I Sverige säger ni att det skulle kunna vara på ett sätt, men lika gärna på ett annat sätt eller till och med på ett tredje sätt och vi uppmanades att ta ställning själva. Det var ett nytt och för mig nyttigt sätt att tänka - It broadened my mind!"

Idag jobbar hon som lärare för barn med speciella behov, något hon inte trodde att hon hade gjort om hon inte hade tillbringat ett år i Sverige.

Jag är säker på att hon och övriga internationella studenters närvaro i Umeå även öppnar och breddar sinnena på många av de studenter som själva inte haft möjlighet att studera någon period utomlands. Den internationella närvaron i våra klassrum är viktig och en del av det som kallas internationalisering på hemmaplan vilket är en betydelsefull del av det internationella arbetet vid våra universitet.

Statlig utredning om internationalisering rymmer intressanta förslag

Ett nytt år har startat och i universitetsvärlden är det mycket som händer inom området internationalisering. Sista oktober lämnades det statliga betänkandet Ökad attraktionskraft för kunskapsnationen Sverige (SOU 2018:78) in till Utbildningsdepartementet. Betänkandet är andra och sista delen av den statliga utredningen Ökad internationalisering av universitet och högskolor, vars första del En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3) kom våren 2018. Utredningen har letts av Agneta Bladh.

Betänkandet innehåller en hel del intressanta förslag om hur Sverige som kunskapsnation kan marknadsföras internationellt.

Man föreslår bland annat att SI, UHR, UKÄ, VR, Vinnova och två lärosätesrepresentanter ska bilda en plattform som får i uppdrag att leda samordningen av frågor som påverkar internationalisering inom högre utbildning och forskning och forskningsnära innovation.

Idag är det arbetet splittrat mellan olika aktörer och samordning är nog nödvändig för tydlighet och effektivitet. Betänkandet föreslår också att det ska etableras utlandskontor på strategiskt viktiga platser i världen för att stötta svenska forsknings- högre utbildnings- och innovationsaktörer.

Önskvärt med rejäl satsning på stipendier för avgiftsbetalande studenter

En stor del av förslagen handlar om att underlätta för avgiftsbetalande studenter att komma till Sverige bland annat genom att se över migrationspolitiken och genom att göra en rejäl nationell satsning på en utökning av antalet stipendier för avgiftsbetalande studenter. Vi vet att stipendierna är avgörande för många studenter för att de ska ha en möjlighet att studera i Sverige så en utökning är önskvärd liksom den föreslagna möjligheten att använda stipendiemedel till både studieavgifter och levnadskostnader, och inte som idag enbart till studieavgifter.

Däremot kommer nog betänkandets förslag att lärosätena ska ha möjlighet att sätta ned studieavgifter i särskilda fall genom användningen av delar av takbeloppet inte att stå oemotsagt.

Läs gärna sammanfattningen på 30 sidor för att få en bild av vad som kan vara på gång inom internationaliseringen vid våra svenska lärosäten. Ta också chansen att tycka till om det statliga betänkandet som nu är ute på remiss. Hör av dig med dina synpunkter till din prefekt/kanslichef eller enhetschef som är de som har fått i uppdrag att samla in och sammanställa de anställdas synpunkter.

Styrning utan en massa kvantitativa mål

Även det första delbetänkandet från i våras är intressant läsning. Det innehåller ett stort antal förslag på åtgärder som regeringen, lärosätena, forskningsfinansiärerna, och övriga myndigheter kan och bör arbeta vidare med. Noterbart är att endast ett kvantitativt mål presenterades i den delen av utredningen; att år 2025 ska minst 25 procent av studenterna tillbringa minst tre månader av sin utbildning utomlands.

Att internationaliseringsutredningen inte vill styra de enskilda lärosätenas internationaliseringsarbete i detalj genom att sätta upp en massa kvantitativa mål, tycker jag rimmar bra med att internationalisering inte är ett mål i sig utan ett kvalitetsarbete. Det är därför viktigt att lyfta de kvalitetsaspekter som är avgörande för om en termin eller period utomlands ska vara meningsfull och av bestående värde för en student och för det internationella perspektivet i utbildningen.

Att utredningen låter de enskilda lärosätena sätta upp sin egen agenda kring hur internationaliseringsarbetet ska bedrivas vid lärosätet går också i linje med hur jag tolkar förslaget till Umeå universitets nya vision för 2020 – 2025 som presenterades av universitetsledningen förra veckan. I den beskrivs en verksamhet som bygger på tillitsbaserad styrning vilket även är essensen i den statliga utredningen.

I samband med att den nya visionen sjösätts här vid Umeå universitet kommer vi att se över universitetets internationaliseringsarbete för att ta fram hur vi i framtiden ska jobba med internationaliseringsfrågor. Det är viktigt att titta på vilka steg vi vill och kan ta för att behålla den höga kvalitet vi har idag men också att utmana oss själv till nya steg och riktningar. Välkommen att vara en del av det arbetet!