En första version av nytt visionsdokument för Umeå universitet 2020 – 2025 läggs ut på intranätet Aurora den 14 januari.
Några dagar senare, 17 januari, håller rektor och universitetsledningen en hearing i Lärarutbildningshuset för att presentera huvuddragen i visionen och de bakomliggande resonemangen för intresserade medarbetare och studenter.
Annakarin Nyberg, lektor i informatik, leder samtalet och ställer frågor för att mejsla fram och tydliggöra implikationerna av olika begrepp och formuleringar i visionstexten.
Men först ger rektor Hans Adolfsson en inledande presentation där han redogör för sina tankar om ledord som "Umu-andan", "framtidsansvar", "kunskapsutveckling i samspel" samt "konkurrenskraft och stolthet".
En vision med tonvikt på gemensamma nämnare
Hans Adolfsson poängterar bland annat sin ambition att bygga universitetets vision med ett starkt inflytande från medarbetarna.
Annakarin Nybergs första fråga efter framställningen handlar om hur universitetsledningen arbetat för att ta till vara på bredden och mängden av röster från medarbetare vid alla institutioner och enheter.
- Det har kommit in ofantligt mycket svar och vi har haft ett visst stöd med att sortera materialet och få ihop helheten. Men sen har vi har haft workshops inom ramen för universitetsledningen där vi har haft tillgång till allt material och har försökt få fram en gemensam bild, berättar Hans Adolfsson.
Annakarin Nyberg frågar vilka vägval som gjorts, vad som behövt prioriteras bort för att nå en nedkokad vision för hela universitetet:
- Vägval måste man alltid göra. Det vi har försökt titta på är inte så mycket de riktigt stora vägvalen utan att titta på vad som är gemensamt, vad kan känneteckna helheten, säger Hans Adolfsson.
Umu-anda, en styrka som särskiljer
Det nya visionsdokumentet börjar med att beskriva andan vid Umeå universitet. "Närheten skapar en dynamisk och öppen kultur. Vi gläds åt varandras framgångar. Vi kallar det Umu-andan."
Efter ett förinspelat videoinslag med röster från medarbetare och studenter som ger sina egna beskrivningar av Umu-andan ber Annakarin Nyberg rektor Hans Adolfsson utveckla sin egen bild av vad denna anda består i:
- Det är precis som det vi hörde på filmen, det handlar om hur vi förhåller oss till varandra i vardagen, menar Hans Adolfsson:
- Vi har väldigt korta avstånd för att samarbeta över gränserna. Det här är en styrka som inte alla lärosäten har.
Bredden av hållbarhetsbegreppet
För nästa nyckelord, hållbarhet, kallads prorektor Katrine Riklund, vicerektorerna Heidi Hansson och Dieter Müller samt biträdande universitetsdirektör Per Ragnarsson in på scenen.
Katrine Riklund får frågan om att ringa in vad man avser att jobba med inom detta stora område som omfattar både miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet:
- Det är precis som du säger att hållbarhet är enormt och det mesta kan vara hållbart – eller ohållbart. Vi lever ju i en tid i samhället då mycket känns lite ohållbart och det är inte acceptabelt. Vi kan inte fortsätta så. Så den hållbarhet vi pratar om i ett visionsdokument det är ju naturligtvis alla aspekter av hållbarhet.
Hon fortsätter:
- Vi måste ha en hållbar miljö, vi måste bete oss på ett hållbart sätt, vi måste ha forskning som är hållbar och utbildning måste vara hållbar. Så det är inte bara infokuserat på ekonomi.
Annakarin Nyberg ber ledningen utveckla vad som är prioriterat inom allt detta.
- I en vision behöver vi inte prioritera, visionen är väldigt övergripande. Däremot när vi kommer ner till strategier och aktiviteter måste vi ägna oss åt att prioritera, menar Katrine Riklund.
Hans Adolfsson inflikar:
- Om man tittar på Agenda 2030 med hållbarhetsmålen som FN har satt upp så tycker jag det är intressant att vi som universitet har verksamhet som knyter an till alla 17 målen.
Dieter Müller resonerar kring hur hållbarhetsfokuset behöver spela en större roll för forskare i valet av vilka områden och frågeställningar man ska gå in för:
- Jag hoppas att man börjar fundera: varför är det som vi gör viktigt utifrån dessa hållbarhetsmål? Det kanske kan vara en guideline också för att identifiera relevanta forskningsfrågor och verka för att det kommer samhället till godo.
Flygresor, norra Sveriges framtid och internationellt ansvar
Biträdande universitetsdirektören tillika budgetchefen Per Ragnarsson får av Annakarin Nyberg den tillspetsade frågan ifall inriktningen på hållbarhet innebär att man som medarbetare ska sluta flyga till konferenser och ta tåget i stället:
- Miljöfrågorna är en viktig del i hållbarhetsperspektivet men hållbarhet är också ett brett begrepp. Det är klart att vi reser mer än vid många andra universitet på grund av det geografiska läget. Dels tror jag att det är viktigt att det här med videomöten kommer mer och mer. Den utvecklingen är ännu i sin linda, säger Per Ragnarsson.
- Jag tror ändå att det personliga mötet är viktigt också. Jag tror absolut inte på att vi ska stoppa upp resandet. Det är en viktig del för vår synlighet att våga ta plats, att delta fysiskt också. Tyvärr är det lite för långt att åka tåg, generellt, säger han.
Heidi Hansson får frågan om vad ett hållbarhetsfokus kan innebära för universitetets utbildningar:
- Ett av de här hållbarhetsmålen är utbildning för alla, och det är en hållbarhetsfråga för regionen inte minst. Det handlar om kompetensutveckling och det handlar om att skapa en framtid i norra Sverige. En annan del är jämställdhetsaspekten som är en oändligt viktig hållbarhetsfråga, säger Heidi Hansson.
- Sen kan man fråga: vad har vi för internationellt ansvar i de här frågorna? Till de internationella studenterna behöver vi förmedla det sociala hållbarhetsperspektiv som vi omfattar i Sverige, säger hon.
Ökad tillit till institutioner, enheter och den enskilda medarbetaren
Annakarin Nyberg ber Hans Adolfsson utveckla tankar från deras enskilda samtal inför hearingen, där han gett uttryck för att makten ska förskjutas från ledningen och ut i verksamheten. Vad gör att den här förändringen krävs?
- Jag vill se mer långsiktighet i hur vi leder och styr universitetet, och därmed en ökad tillit till att alla medarbetare, både på institutioner och enheter inom förvaltningen, vet bäst vilka prioriteringar man behöver göra – vad man behöver satsa på. Då måste man också få den friheten. Vi vet alla vad vi ska leverera på, vilka övergripande mål vi har med verksamheten, svarar Hans Adolfsson.
Heidi Hansson, Katrine Riklund och Dieter Müller tar vid med resonemang om hur ett sådant skifte också innebär ett större ansvar för institutioner och enheter att rikta in, förankra och driva sin egen utveckling utan att det nödvändigtvis finns ett ledningsbeslut i botten.
Avrundning med publikfrågor
Hearingen avslutas med tre frågor till universitetsledningen som fångas upp från åhörarna i Ljusgården. Det handlar om nyttiggörande och kommersialisering, strategier för att höja Umeå universitet profil internationellt samt hur man ska göra för att underlätta studenternas studietid och övergång till arbetslivet är de områden man hinner avhandla innan hearingen avslutas.
En liten försmak av den stora frågeomgången som startar den 28 januari, i och med att förslaget till visionstext går ut på remiss i universitetsorganisationen och till de fackliga organisationerna.
Artikeln har uppdaterats i efterhand med referat av delar av hearingen. Se videoinslaget ovan för att ta del av alla frågor och diskussioner som fördes.