Avhandling: Signalvägarsförändringar i hornhinnor visar vägen till behandling

11 november 2019

En kartläggning av cellernas signalvägsförändringar öppnar för framtida nya behandlingar av följder för hornhinnan av tillståndet aniridi-relaterad keropati. Det visar André Vicente i sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap som han försvarar fredag 15 november.

 

Foto:

Aniridi är en medfödd bilateral ögonsjukdom, som orsakas av mutationer i PAX6-genen och som kan påverka hornhinnan genom ARK, aniridi-relaterad keratopati. ARK är ett kroniskt tillstånd som normalt debuterar efter barndomen och som orsakar både kraftigt synnedsättning och kronisk smärta och därmed mycket försämrad livskvalitet. Behandlingen kan inkludera olika typer av hornhinnetransplantationer men dessa har en hög andel misslyckanden. Det finns ingen behandling som har visat sig effektiv på lång sikt.

I med att ARK börjar långt efter att patienter fått anirididiagnosen, så ville forskarna utforska vilka viktiga signalvägar är påverkade med avsikt att i framtiden utveckla nya behandlingar som förhindrar att ARK bryter ut. Man hittade en minskad detektion av Notch1-signalvägen och en ökad detektion av Wnt/beta-catenin, SHH och mTOR-signalvägar i alla ARK-hornhinnor, jämfört med normala vuxna hornhinnor.

Cellerna från den nya mutanta cellodlingsmodellen visade liknande signalvägsförändringar, vilket tyder på att detta blir en mycket användningsbar modell för fortsatta studier. Dessa fynd ger en solid grund för ytterligare studier i syfte att förstå och utveckla behandlingsstrategier för denna sjukdom i framtiden.

Det faktum att sjukdomen vanligtvis bara debuterar efter barndomen ger en värdefull tidsram för möjliga framtida behandlingar för att bemöta denna sjukdom genom att modulera signalvägarna. Den nya cellodlingsmodellen kan möjliggöra utveckling av dessa nya terapier.

I studien användes immunohistokemi för att utvärdera förändringar i struktur och signalvägar i hornhinnor generöst donerade av patienter med allvarlig ARK som genomgick hornhinnetransplantation, oavsett om de hade transplanterats tidigare, med eller utan stamceller. Projektet inkluderade också utveckling av en aniridi cellodlingsmodell av horhinneceller som skapades med hjälp av CRISPR/CAS genredigering.

 

Foto:

André Vicente är uppväxt i Lissabon och arbetar som ögonspecialist och hornhinnekirurg vid Norrlands Universitetssjukhuset i Umeå.

Till avhandlingen

Till disputationen

 

Redaktör: Ola Nilsson

Logga in för att kommentera och läsa kommentarer.