Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL, förekommer hos cirka tio procent av den vuxna befolkningen men underdiagnostiken är betydande. Man räknar med att enbart var tredje individ är identifierad inom sjukvården. Befolkningsbaserade studier är därför nödvändiga för att värdera sjukdomsbördan till följd av KOL och kan inte ersättas med register- eller sjukvårdsbaserade studier. Det övergripande syftet med denna avhandling var att identifiera och karaktärisera kliniska karakteristika, fenotyper, hos individer med KOL i en befolkningsbaserad studie med hjälp av lungfunktionsmätning, spirometri, och uppgifter om förekomst av luftvägssymtom, försämringsperioder, så kallade exacerbationer, och samsjuklighet, komorbiditet, samt att värdera deras betydelse i relation till prognos, dödlighet och dödsorsaker.
Produktiv hosta, det vill säga hosta med slem de flesta dagarna under en tremånadersperiod, ett vanligt förekommande symtom, ökade risken för exacerbationer, luftvägsbesvär som föranledde sjukvårdskontakt, hos män och kvinnor. Den största risken för exacerbationer och död observerades hos personer med samtidig KOL och produktiv hosta.
Uppgift om luftvägssymtom, exacerbationer och komorbiditet kan inge misstanke om KOL, men det krävs spirometri efter luftrörsvidgande mediciner för att bekräfta diagnosen KOL. Spirometri utan luftrörsvidgande medicinering medförde att upp till var fjärde person blev felklassificerad som KOL. Hjärtkärlsjukdomar var vanligare bland män än bland kvinnor, men var en starkare riskfaktor för död bland kvinnor. Ångest/depression var vanligare bland kvinnor, men ökade risken för död lika mycket i båda könen. De med KOL och restriktivt mönster vid lungfunktionsmätning, RSP, hade en jämförbar och högre mortalitet under observationstiden än dem med normal lungfunktion, NLF. De med KOL hade en ökad risk att dö av hjärtkärlsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen jämfört dem med NLF. De med RSP hade ett likartat mönster, medan risken att dö av cancer var densamma bland alla.
– Vi hade inte förväntat oss att ett vanligt förekommande symtom som produktiv hosta skulle ha så stor prognostisk betydelse samt att spirometri utan luftrörsvidgande medicinering medför en så stor andel med felklassifikation av KOL, säger Sami Sawalha.
Förekomst av hjärtkärlsjukdomar och ångest/depression hade olika prognostisk betydelse hos män och kvinnor med KOL. Restriktivt lungfunktionsmönster är vanligt förekommande och medförde en ökad risk för död på samma nivå som hos personer med KOL.
Avhandlingen utgår från OLIN-studiernas KOL-studie. Cirka ettusen vuxna med KOL och en lika stor grupp utan KOL identifierades vid befolkningsundersökningar 2002-04. Undersökningsresultat vid rekryteringen har använts i alla fyra delarbeten, tillsammans med uppgifter om mortalitet- och dödsorsaker. Olika lungfunktionskriterier för KOL har använts och referenspersonerna utan KOL har även delats upp i personer med normal lungfunktion och restriktivt mönster.
Sami Sawalha är uppvuxen i Palestina, fick sin läkarexamen i Slovakien och har arbetat i Tjeckien. Sedan 2007 är Sawalha verksam i Norrbotten, tidigare inom allmänmedicin och numera inom lungmedicin.
Till avhandlingen
Om disputationen
Sami Sawalha, Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin, försvarar fredag 8 november, 2019 kl. 9.00 sin avhandling Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL): Klinisk fenotypning, mortalitet och dödsorsaker. Fakultetsopponent Karin Lisspers, Uppsala universitet. Huvudhandledare Anne Lindberg. Plats: Aulan, Sunderby sjukhus, Luleå.