Regeringen ökar resurserna till kunskapslyftet i budgetpropositionen för 2020, bland annat förstärks satsningen på samhällsviktiga utbildningar (förskollärar- och lärarutbildningar, ingenjörsutbildningar, samhällsbyggnadsutbildningar, vårdutbildningar och läkarutbildningar) och kompetensutveckling för lärare.
Regeringen vill fortsätta att bygga ut högskolan, för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft och klara samhällets långsiktiga kompetensförsörjning.
Ökade anslag till utbildningar vid Umeå universitet
Umeå universitet får också ökade anslag. Ingenjörsutbildningarna får ytterligare 5,8 miljoner för 2020, utbildningar inom samhällsbyggnadssektorn får 3,7 miljoner mer. Utbyggnad för lärar- och förskollärarutbildning får utökat anslag med 2,6 miljoner, där regeringen vill ge möjlighet att omprioritera medel mellan de olika inriktningarna. Läkarutbildningen får 4,6 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 20 helårsstudenter.
I samtliga fall beräknas utbyggnaden fortsätta 2021.
– Utbyggnaden av samhällsviktiga utbildningar inleddes 2018 och fortsättningen enligt plan var väntad, varför utbyggnaden också har inkluderats i den budget för 2020 som universitetsstyrelsen fastställde i juni, säger Carina Henningsson som är tillförordnad budgetchef för Umeå universitet.
Satsning på sommar-, nät- och distanskurser
Umeå universitet föreslås också få 3,3 miljoner kronor för att anordna sommarkurser som ska ge möjlighet att snabbare nå lärarexamen samt möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare.
Regeringen anser att distans- och nätbaserade utbildningar är ett viktigt verktyg för en ökad tillgång till utbildning i hela landet, varför en satsning på distans- och nätbaserade utbildningar genomförs med totalt 7 miljoner kronor för 2020 samt 15 miljoner för 2021 respektive 2022.
Dessutom vill regeringen satsa 105 miljoner kronor på att öka rekrytering och öka kvalitén i lärarutbildningen och för att underlätta för personer med högskoleutbildning att växla karriär.
Många lärosäten underskrider takbelopp
Under 2018 hade 25 lärosäten i Sverige en lägre produktion, färre studenter, än vad takbeloppet gav utrymme för. Umeå universitet underskred sitt takbelopp på 1,4 miljarder med 55 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på nya Ladok, där det nya systemet räknar terminstider enligt en annan modell, jämfört med tidigare system.
Regeringen påpekar också i budgetpropositionen att det är bekymmersamt att andelen kvinnliga professorer i Sverige enbart är 27,5 procent, även om utvecklingen går i rätt riktning. År 2018 var 53 procent av de totalt cirka 76 000 anställda (61 430 årsarbetskrafter) inom högskolesektorn kvinnor.