Universitetet framgångsrikt i kampen om infrastrukturmedel

8 oktober 2021

Det står klart att 32 forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse kommer att få dela på totalt 1,4 miljarder kronor från Vetenskapsrådet fram till 2027. Umeå universitet ingår i tolv av dem. 

Umeå universitet får glädjande besked av Vetenskapsrådet.

Foto: Jonas Lidström

Forskningsinfrastruktur kan enkelt sägas vara verktyg eller resurser som är nödvändiga för att bedriva forskning. Nu har Vetenskapsrådet slagit fast vilka ansökningar som beviljas medel inom utlysningen Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2021. Umeå universitet ingår i tolv av dem och står som medelsförvaltare för två: 

  • Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS)
    CBCS koordinerar och tillhandahåller en integrerad plattform för att upptäcka, utveckla och använda små molekyler och kemiska verktyg inom livsvetenskaperna. Umeå universitet är en av de medverkande parterna.
  • Comparative Research Center Sweden (CORS)
    CORS är ett nationellt konsortium som samordnar och tillhandahåller surveybaserad forskningsinfrastruktur för samhällsvetenskaplig forskning. Umeå universitet är medelsförvaltare.
  • DEMSCORE
    DEMSCORE är en nationell satsning för data om demokrati, politik och konflikt. Infrastrukturprojektet REPDEM vid Umeå universitet är en del i denna nationella forskningsinfrastruktur.
  • HUMInfra-SweHumLabs
    Syftar till att skapa en distribuerad nationell infrastruktur för humaniora och samhällsvetenskap. Humlab är en del av denna satsning. 
  • InfraVis
    InfraVis får medel för att bygga upp en ny nationell infrastruktur för visualisering och analys av vetenskapliga data. Humlab är en del i denna nationella forskningsinfrastruktur.
  • Infrastruktur för proteinproduktion
    Proteinexpertisplattformen (PEP) vid Umeå universitet är en del i denna nationella forskningsinfrastruktur. 
  • Svensk Nationell Datatjänst (SND)
    Umeå universitet är ett av nio lärosäten i det konsortium som driver SND, en nationell infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata.
  • SweDigArch – Swedish National Infrastructure for Digital Archaeology
    SweDigArch kommer att bygga en nationell infrastruktur för digital arkeologi där både Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) och Humlab ingår. 
  • SwedPop
    SwedPop är en forskningsinfrastruktur som tillgängliggör befolkningsdata från det tidiga 1800-talet och fram till 1950. Här ingår Umeå universitets databaser POPUM och POPLINK och universitetet är också medelsförvaltare.
  • NEAR – The National E-infrastructure for Aging Research
    Betulaprojektet är en del i denna nationella forskningsinfrastruktur som koordinerar databaser innehållande data från befolkningsbaserade longitudinella studier om åldrande och hälsa i Sverige.
  • Svenska Tvillingregistret (STR)
    Svenska Tvillingregistret är en populationsbaserad individdatabas av tvillingar som utgör en nationell resurs för framför allt medicinsk forskning. Umeå universitet är en av de medverkande parterna. 
  • SwedNMR
    Plattformen för NMR-spektroskopi är en del i denna nationella forskningsinfrastruktur för kärnmagnetisk resonans. 

Vill du veta mer om vilka infrastrukturer som finns vid Umeå universitet?

Besök gärna sidan Forskningsinfrastruktur

Redaktör: Lena Holmberg

Logga in för att kommentera och läsa kommentarer.