Även om distansarbete har förekommit tidigare så har vi aldrig arbetat hemifrån i samma omfattning som nu. På ett seminarium för någon månad sedan så ställdes också frågan om i vilken omfattning åhörarna önskade arbeta på sina arbetsplatser post-corona. Nästan alla som har möjlighet att arbeta hemifrån svarade att de ville fortsätta med det halva tiden. I mina öron så innebär det att här finns både ytor, resurser, servicefunktioner samt kostnader att spara. Samtidigt ska de lokaler som tillhandahålls ska vara attraktiva och funktionella, i vårt fall så ska de också skapa förutsättningar för både utbildning och forskning i världsklass. För att åstadkomma detta så krävs stor flexibilitet.
Under mars månad så hände mycket på hållbarhetsområdet. Först så signerade Hans Adolfsson universitetets samverkansavtal för hållbarhetsfrågor med Akademiska Hus och lite senare så antogs universitetets första handlingsplan för klimat och hållbarhet. I bägge dessa så lyfts fastigheter och campus som ett fokusområde, bland annat med målsättningen om att våra lokaler ska användas mer effektivt och att vår klimatpåverkan från energianvändning ska minska.
Men ingen skillnad utan handling. Vad gäller lokaler så minskar universitetet fortlöpande sitt lokalbehov trots ett ökat antal nyttjare. Ett exempel är att vi under det senaste året har flyttat 1000 personer från Vårdvetarhuset till Naturvetarhuset, för att kunna avveckla det förra. Genom att följa närvaro i universitetets lokaler har vi kunnat identifiera så kallade "no show" i gjorda bokningar av lärosalar, det vill säga bokningar som inte nyttjas och där lokalerna står tomma. Genom att informera och kommunicera om det, så har no show kunnat minska. Just sådan här information underlättar våra beslut om kommande om- och nybyggnationer.
På Lokalförsörjningsenheten arbetar vi just nu med 147 olika lokalprojekt för att fortsatt förbättra och effektivisera universitetets lokalanvändning. I ett projekt tittar vi särskilt på alternativ för framtida flexibla tentamenslokaler där vi hoppas att delningsekonomins fördelar ska kunna nyttjas fullt ut. I ett annat projekt har vi tillsammans med våra fastighetsägare installerat sensorer som i ökad grad ska hjälpa oss att hålla koll på nyttjandegraden av lärosalar så att vi får ett bättre underlag inför eventuella om- och nybyggnadsbeslut. Vidare så genomförs ett projekt för mer hållbar utomhusmiljö där vi just nu tillsammans med fastighetsägare utreder förutsättningarna för en bättre och mer attraktiv cykelinfrastruktur.
Jag nämner ofta att "den mest klimatsmarta lokalen är den som inte byggs". Just det är också grundbulten i den princip som vi hoppas kunna implementera fullt ut, där vi enligt en "fyrstegsraket" hoppas att kunna ta ytterligare hållbarhetskliv. Genom att i första hand minska ytbehovet till exempel genom ökad digital verksamhet och i andra hand intensifiera ytanvändningen till exempel genom högre beläggningsgrad kan vi nå långt. Genom att i tredje hand anpassa eller bygga om med fokus på delning når vi en bit till. I sista hand bör vi bygga nytt och då med klimatsmarta och hållbara förtecken.
Richard Olsson, fastighetschef Lokalförsörjningsenheten