– Jag är glad för att redovisningen visar att universitetets höjda hållbarhetsambitioner nu omsätts i konkreta resultat. Men vi får inte slå oss till ro, utan arbeta vidare för att minska miljö- och klimatpåverkan från universitetets egen verksamhet, och genom forskning och utbildning aktivt bidra till omställningen av Sverige till ett hållbart samhälle, säger universitetsdirektör Hans Wiklund.
I början av varje år rapporterar lärosäten och andra statliga myndigheter sitt miljöledningsarbete i en miljöredovisning till regeringen och Naturvårdsverket. Nytt för 2022 är att redovisningen ska innehålla en redogörelse över hur myndigheten tar tillvara erfarenheter från pandemin, i syfte att minska klimatpåverkande utsläpp från tjänsteresor.
Under 2022 tog universitetet flera steg framåt inom arbetet med hållbarhet. Några exempel är att:
- Hållbar utveckling fanns med inom utbildning som ett genomsyrande perspektiv i hela 85 procent av utbildningsprogrammen, vilket är en ökning jämfört med tidigare år.
- Kopplat till forskning för och om hållbar utveckling arrangerade det tvärvetenskapliga nätverket UTRI (Umeå Transformation Research Initiative) 15 seminarier för att belysa hållbarhetsfrågor.
- Universitetet formaliserade samverkan med övriga lärosäten i landet genom Lärosätenas klimatnätverk.
- Inom hållbar lokalutveckling fick universitetet ett nytt analysverktyg inklusive en digital tvilling över campus i Umeå i syfte att optimera lokalanvändningen och därmed minska energianvändningen. Under 2022 var energiförbrukningen i stort sett densamma som 2021 men tio procent lägre än 2019 års förbrukning.
- Inom upphandlingar och avrop ställdes miljökrav på 86 procent av det ekonomiska värdet, som ifjol uppgick till över 865 miljoner kronor.
Färre flygresor totalt men ökad klimatpåverkan
I linje med universitetets miljöpolicy bedriver flera fakulteter, institutioner och enheter ett aktivt arbete med att mötas och resa mer hållbart. Universitetet har arbetat vidare med att ta tillvara erfarenheter från pandemin, genom att fortsatt utveckla digital mötesteknik. Antalet digitala mötestimmar var 2,9 miljoner, vilket är en avsevärd ökning från 2018 (155 000 timmar), men samtidigt en minskning från pandemiåret 2021 (5 miljoner timmar).
Flygresor är universitetets enskilt största direkta klimatpåverkan. Det totala antal tjänsteresor med flyg har minskat med cirka 30 procent, från 30 150 flygresor under 2019 till 19 200 under 2022. De klimatpåverkande utsläppen per årsanställd från tjänsteresor med flyg är dock jämförbara med 2019, och eftersom universitetet har fler medarbetare har de totala utsläppen ökat med ungefär tio procent.
– Det är positivt att antalet flygresor har minskat, och sannolikt i lämpliga sammanhang ersatts av digitala mötesalternativ. Samtidigt är det paradoxalt att resornas klimatpåverkan ökar, vilket vi behöver analysera vidare för att bättre förstå, säger universitetsdirektör Hans Wiklund.
Under fjolåret ställde universitetet även miljökrav på den nya resebyråtjänst som upphandlades, för att uppmuntra fler till miljövänliga färdsätt. Den nya resebyråtjänsten kommer bland annat att erbjuda det mest miljövänliga alternativet i första hand och koldioxidutsläpp för olika resealternativ kommer att synas i bokningsläget. Antalet tjänsteresor med tåg under 2022 var nästan 6 600 stycken, vilket innebär en minskning jämfört med 2019 då antalet tågresor var över 7 300. De klimatpåverkande utsläppen från tågresor ökade dock mellan dessa år från totalt cirka 13 kg till 42 kg.
Rektor Hans Adolfsson fastställde Umeå universitets miljöredovisning 2022 inklusive redovisning till Naturvårdsverket den 17 februari. De viktigaste resultaten i miljöredovisningen presenteras i Umeå universitets kommande årsredovisning för 2022. Under 2023 tar universitetet fram en ny hållbarhetsrapport liksom handlingsplan för 2024—2026.
Vill du veta mer?
Om Umeå universitets miljöredovisning 2022, kontakta Lisa Redin, miljö- och hållbarhetsstrateg
Läs Umeå universitets miljöredovisning 2022, Dnr: FS 1.6.2-186-23