Särskilda fakulteter för humaniora och teologi finns vid de så kallade fullbreddsuniversiteten i Stockholm, Lund, Uppsala, Göteborg och Umeå. Mot bakgrund av liknande verksamheter, intressen och utmaningar har dekanerna vid dessa fakulteter bildat ett informellt nätverk som går under akronymen "SLUGU".
Inom ramen för SLUGU-dekanernas samarbete behandlas diverse frågor som rör utbildning och forskning i våra ingående ämnen. På senare tid har exempelvis workshops om forskarskolor arrangerats och fakulteterna har avsatt medel för lärosätesövergripande projekt i syfte att utveckla utbildningskvaliteten och möjliggöra bredare miljöer för lärare och studenter. Några lärare från vår fakultet deltar aktivt i dessa insatser och det är utmärkt; inte minst små miljöer har mycket att vinna på sådant samarbete.
SLUGU-mötet ägde rum på ”Spökslottet”, ett väl bevarat 1700-talspalats på Drottninggatan i Stockholm, som numera används för representation och sammanträden.
Foto: Christer Nordlund
SLUGU-nätverket ventilerar därtill frågor av mer allmän högskolepolitisk karaktär och kan vid behov tala med en gemensam röst. Tillsammans med en rad andra lärosäten stöttar SLUGU-nätverket tankesmedjan Humtank, där för övrigt Hanna Söderlund från Institutionen för språkstudier är fakultetens representant.
Dekanerna inom SLUGU-nätverket träffas med viss regelbundenhet i onlinemöten men häromveckan ordnades även ett fysiskt möte med Elisabeth Wåghäll Nivre, dekanus tillika vicerektor vid Stockholms universitet, som värd. Mötet ägde rum på "Spökslottet", ett väl bevarat 1700-talspalats på Drottninggatan där universitetsförvaltningen tidigare huserade men som numera används för representation och sammanträden. Från Umeå deltog förutom jag själv även prodekan Marlene Johansson Falck och vicedekan Phil Buckland.
Från Umeå deltog förutom dekan Christer Nordlund även prodekan Marlene Johansson Falck och vicedekan Phil Buckland.
Foto: Christer Nordlund
Det blev ett givande möte. Efter kortare avstämningar om hur våra respektive lärosäten arbetar med att utpeka "profilområden" (med eller utan humaniora) och igångsätta Vetenskapsrådets nya forskarskolor inom humaniora och teologi diskuterades bland annat ekonomifrågor, söktryck, kompetensförsörjning och organisering av lärarförslags- och rekryteringsnämnder. Därtill presenterades Kriterium, som är en viktig – men till synes underutnyttjad – plattform för att kvalitetsgranska, publicera och sprida vetenskapliga böcker. Om du är i färd med att färdigställa en bok som inte är tänkt för ett akademiskt förlag med egen seriös kvalitetsgranskning rekommenderar jag att du anlitar dem. Fakultetens forskningssamordnare Olle Sundström är vår kontaktperson med Kriterium och kan svara på frågor vid behov.
Den stora snackisen under pauserna var emellertid regeringens beslut att i sista sekunden och utan dialog med högskolesektorn plötsligt halvera mandatperioden för de nya externa ledamöterna i lärosätenas styrelser. Skälet bakom beslutet sägs vara att styrelserna behöver mer "säkerhetspolitisk kompetens" (trots att styrelserna inte arbetar med operativa frågor av sådan art) och att det måste åtgärdas snabbt – det vill säga om 17 månader då ledamöterna alltså kan bytas ut. Rektorerna för landets universitet och högskolor, inklusive vår rektor Hans Adolfsson, är eniga om att ingreppet är djupt olyckligt eftersom det väcker misstankar om ökad politisk styrning och de har således uppmanat utbildningsminister Mats Persson att riva upp beslutet.
Statsvetaren Bo Rothstein har rent av uppmanat de nya ledamöterna att lämna sina uppdrag i protest om så inte sker. Hur det går med den här saken återstår att se. Helt klart är dock att frågor om autonomi och institutionell akademisk frihet alltjämt kräver engagemang, inte minst av oss humanister. Min gissning är att sådana frågor kommer finnas på agendan vid framtida SLUGU-möten, och det bör de göra även vid vår fakultet.
Christer Nordlund
Dekan
Läs tidigare inlägg på Fakultetsledningens blogg