Laborativ verksamhet

Verksamheten på ett laboratorium är ofta förenad med risker som kan påverka människors hälsa och miljön. Ett förändrat arbetssätt eller ett nytt laboratorium ska alltid riskbedömas och skyddsåtgärder ordnas för att förebygga olycksfall och ohälsa.

Den laborativa verksamheten omfattar hantering av kemiska produkter, biologiska agens, joniserande strålkällor och gaser. Kemiska produkter och gaser kan också definieras som brandfarliga varor.

Den laborativa verksamheten vid Umu/VLL regleras främst av följande regelverk

  • Arbetsmiljölagen (1997:1160) och dess regelverk
  • Miljöbalken (1998:808) och dess regelverk
  • Lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd av olyckor samt Lag (2010;1011) om brandfarliga och explosiva varor samt förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor
  • Strålskyddslagen (1988:220) och dess regelverk
  • EU-förordningarnaReach och CLP

Enligt miljöbalkens regelverk är den laborativa verksamheten vid Umu/VLL anmälningspliktig. Den kan också kräva specifika tillstånd enligt arbetsmiljölagstiftningen, strålskyddslagen eller lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Krav på kunskap

Den som arbetar inom laborativ verksamhet ska känna till och agera enligt lagar och regler. Chefen ansvarar för arbetsmiljöarbetet och ska se till att medarbetare och studenter har tillräcklig kunskap.

Du som anställd inom laborativ verksamhet ska känna till:

  1. Risker och skydd i din arbetsuppgift och vilka särskilda moment som kan innebära risker
  2. Övriga risker som finns på ditt arbetsställe och hur du kan undvika dem
  3. Rutiner för säkerhetsarbetet, t.ex. för ordning och reda, sanering och verksamhetsinstruktioner
  4. Saker som du ska tänka på innan du börjar en ny arbetsuppgift
  5. Var personlig skyddsutrustning finns, när och hur den ska användas, hur den sköts och vilka begränsningar den har
  6. Innebörden av olika märkningssymboler
  7. Förekomst och förvaring av dokument som krävs t.ex. riskbedömningar och säkerhetsdatablad
  8. Den lagstiftning och de regler som gäller för hantering av de förekommande riskkällorna
  9. Utrymningsplan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning och hur du ska göra vid eventuellt larm
  10. Beredskapsplan för eventuella olyckor eller tillbud
  11. Hur du använder utrustning för brandsläckning samt vem som kan utföra första hjälpen och rutiner kring detta.

Om en olycka eller en skada inträffar ska du anmäla detta till din chef och en anmälan om arbetsskada eller tillbud ska upprättas.

Krav på samordning

Gemensamma arbetsställen ska ha en samordningsansvarig

För gemensamma arbetsställen, där till exempel både universitetet och landstinget verkar, ska det finnas en samordningsansvarig för frågor inom fysisk arbetsmiljö, brandskydd, säkerhet och miljö. Mellan Umeå universitet och Region Västerbotten finns en överenskommelse om att universitet ansvarar för samordningen av fysiskt arbetsmiljöarbete i lokaler där Akademiska hus är fastighetsägare och att Region Västerbotten i lokaler där de själva är fastighetsägare.

Överenskommelse/samordningsavtal mellan Umeå universitet och Region Västerbotten

Samordningsansvariga

Tillsynsmyndigheter

Myndigheterna kontrollerar även hur lagarna efterlevs genom s.k. tillsyn. Om lagstiftningen inte efterlevs, har tillsynsmyndigheterna rätt att tillrättavisa eller inrätta sanktioner mot en verksamhet, till exempel genom föreläggande, förbud, böter eller sanktionsavgifter.

  • Kommunala miljökontor, Länsstyrelsen, Läkemedelsverket kontrollerar efterlevnaden av olika delar av Miljöbalkens regelverk och EU-förordningen Reach
  • Arbetsmiljöverket kontrollerar efterlevnaden av arbetsmiljölagstiftningen inkl. AFS:ar och vissa delar av EU-förordningen CLP
  • Socialstyrelsen kontrollerar efterlevnaden av sina egna föreskrifter
  • Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerar efterlevnaden av sina egna bestämmelser
  • Den Kommunala räddningstjänsten kontrollerar efterlevnaden av Lagen om brandfarliga och explosiva varor
Carolin Johansson
2019-09-10