Biosäkerhet

Enligt Smittskyddsinstitutet innebär biosäkerhet att skydda människor och miljö från exponering av smittförande biologiska material vid tillbud och olyckor i laboratorier

Vid arbete med biologiska smittämnen är det viktigt att man som vid allt annat laboratoriearbete gör riskbedömningar som sedan kan användas för att skapa rutiner som förhindrar att tillbud och olyckor sker. Lokaler, inredning och utrustning ska anpassas för den verksamhet som man bedriver. De hanterings- och skyddsinstruktioner som man ska upprätta kan med fördel utgå från vad som brukar kallas god mikrobiologisk praxis för att sedan byggas på med ytterligare instruktioner beroende på smittämnenas natur.

Biologiska smittämnen -riskklasser

Riskklass 1

Hit hör biologiska ämnen som normalt inte orsakar infektioner hos människa, t.ex. Escherichia coli, Saccharomyces cerevisiae (bagerijäst).

Riskklass 2

Ämnen som kan orsaka infektioner som antingen går att bota eller förebygga eller som normalt självläker utan några allvarliga följder. Exempel på sådana smittämnen är Salmonella spp. (de flesta), streptokocker, stafylokocker, adenovirus. Till riskklass 2 räknas också biologiska ämnen som misstänks kunna orsaka cancer hos människa, men där sannolikheten för att exponering leder till cancer är mycket liten t.ex. därför att det krävs många samverkande faktorer.

Riskklass 3

Vid exponering för smittämnen av denna klass finns en risk för allvarliga konsekvenser t.ex. allvarliga sjukdomar som är mycket smittsamma eller där möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade. Exempel på sådana ämnen är Bacillus anthracis (mjältbrand), E. coli O157:H7 (blödande tjocktarmsinfektion ibland med allvarliga biverkningar), Yersinia pestis (böldpest/digerdöden), gulafebernvirus, HIV-virus, rabiesvirus. Även biologiska ämnen för vilka en exponering med stor sannolikhet leder till cancer hos människa, hör till denna riskklass.

Riskklass 4

Hit hör smittämnen med risk för mycket allvarliga konsekvenser
vid exponering. Det kan vara en kombination av allvarlig, eventuellt
dödlig, sjukdom som det finns ingen eller liten möjlighet att bota eller förebygga, risk för epidemisk spridning och hög smittsamhet. Exempel på sådana ämnen är Lassafebervirus, Ebolavirus och Marburgvirus som alla ger upphov till sjukdomar (med blödningar i bl.a. inre organ) för vilka dödligheten är upp till 50-90%. Skulle ett biologiskt ämne kunna ge upphov till cancer hos människa utan samverkande faktorer, räknas också det till denna klass.

Vilka regler gäller för arbete med biologiska smittämnen?

Nedan följer ett utdrag ur de bestämmelser som gäller för arbete med biologiska smittämnen. Se även information på Arbetsmiljöverkets temasidor om mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Fullständiga regler återfinns i AFS 2005:1 om mikrobiologiska arbetsmiljörisker

  • Riskbedömningar måste göras och dokumenteras skriftligen.
  • Mängden smittämnen skall minimeras för att inte orsaka ohälsa eller olycksfall.
  • Skyddsåtgärder med hänsyn till arbetets art skall vidtas.
  • Lokaler, inredning och utrustning måste vara anpassade till verksamheten för att minimera risken.
  • Kontroll och underhåll skall utföras för att undvika ohälsa eller olycksfall.
  • Dekontaminering skall utföras i den omfattning som behövs för att undvika ohälsa.
  • Hantering och överlämnande av avfall skall följa uppgjorda rutiner.
  • God personlig hygien skall iakttas dvs. man skall följa god mikrobiologisk praxis vid arbete med smittämnen.
  • Skyddskläder skall användas vid arbete som kan medföra exponering för smittämnen.
  • Arbetsgivaren skall se till att den som leder arbetet och alla arbetstagare som kan komma att utsättas för mikrobiologiska arbetsrisker har lämplig utbildning och tillräckliga kunskaper om de biologiska ämnen som förekommer i verksamheten.
  • Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har fått, förstått och följer hanterings- och skyddsinstruktioner om hur arbetet skall kunna utföras på ett betryggande sätt.
  • Arbetstagare skall snarast till arbetsledningen rapportera oönskade händelser samt ohälsa som kan ha samband med de biologiska ämnen som används.
  • Skyltar för biologisk fara med text "smittrisk" samt angiven riskklass eller skyddsnivå skall finnas vid ingångar till lokaler med biologiska smittämnen.
  • Arbetsgivaren skall föra register över de arbetstagare som kan ha exponerats för ämnen av riskklass 3 och 4.
  • Arbete med riskklass 2 skall anmälas till Arbetsmiljöverket senast 30 dagar innan arbetet påbörjas. I bilaga 4 i AFS 2005:1 (pdf) från Arbetsmiljöverket framgår vad som skall ingå i anmälan.
  • För arbete med riskklass 3 och 4 samt för arbete med över 500 liters volym av riskklass 2 måste tillstånd sökas från Arbetsmiljöverket. I bilaga 5 i AFS 2005:1 (pdf) från Arbetsmiljöverket framgår vad som skall ingå i ansökan.

Vilka regler gäller för arbete med biologiska smittämnen som har blivit genetiskt modifierade?

Här kan du läsa om vilka bestämmelser som gäller för arbete med genetiskt modifierade mikroorganismer.

Kontaktinformation

Mikael Wikström
Biosäkerhetsexpert
090-785 67 54, 070-250 34 61
mikael.wikstrom@umu.se

Biosäkerhetsexperten är en central expertfunktion som finns tillgänglig för Umeå universitets verksamhet som behöver stöd i biosäkerhetsfrågor.

Mikael Wikström
2019-04-25