Biosäkerhet

Enligt Folkhälsomyndigheten handlar biosäkerhet om att förhindra oavsiktlig exponering av biologiska agens och toxiner eller oavsiktlig spridning till omgivning/miljö vid tillbud och olyckor i laboratorier

Vid arbete med biologiska smittämnen är det viktigt att man som vid allt annat laboratoriearbete gör riskbedömningar som sedan kan användas för att skapa rutiner som förhindrar att tillbud och olyckor sker. Lokaler, inredning och utrustning ska anpassas för den verksamhet som man bedriver. De hanterings- och skyddsinstruktioner som man ska upprätta kan med fördel utgå från vad som brukar kallas god mikrobiologisk praxis för att sedan byggas på med ytterligare instruktioner beroende på smittämnenas natur.

Biologiska ämnen -riskklasser

Riskklass 1

Biologiskt ämne som normalt inte orsakar infektioner hos människa, t.ex. Escherichia coli, Saccharomyces cerevisiae (bagerijäst).

Riskklass 2

Smittämne som kan orsaka sjukdomar hos människor och kan utgöra en fara för arbetstagare. För de flesta finns effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Oftast är spridningsrisken begränsad. Exempel på sådana smittämnen är Salmonella spp. (de flesta), streptokocker, stafylokocker samt adenovirus.

Riskklass 3

Smittämne som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och kan utgöra en allvarlig fara för arbetstagare. Ofta finns effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Det kan finnas risk för spridning ut till samhället. Exempel på sådana ämnen är Bacillus anthracis (mjältbrand), E. coli O157:H7 (blödande tjocktarmsinfektion ibland med allvarliga biverkningar), Yersinia pestis (böldpest/digerdöden), gulafebernvirus, HIV-virus, rabiesvirus samt SARS-CoV-2 (COVID-19).

Riskklass 4

Smittämne som kan orsaka mycket allvarliga sjukdomar hos människor och kan utgöra en allvarlig fara för arbetstagare. Det finns sällan möjlighet till effektiv behandling, eller förebyggande åtgärder, som vaccination. Det kan ge stora konsekvenser om smittämnet sprids ut i samhället. Exempel på sådana ämnen är Lassafebervirus, Ebolavirus och Marburgvirus som alla ger upphov till sjukdomar (med blödningar i bl.a. inre organ) för vilka dödligheten är upp till 50-90%.

Vilka regler gäller för arbete med biologiska smittämnen?

Nedan följer ett utdrag ur de bestämmelser som gäller för arbete med biologiska smittämnen. Fullständiga regler återfinns i AFS 2018:4 om Smittrisker samt AFS 2001:1 om Systematiskt arbetsmiljöarbete.

  • Lokaler, inredning och utrustning måste vara anpassade till verksamheten för att minimera risken.
  • Kontroll och underhåll skall utföras för att undvika ohälsa eller olycksfall.
  • Riskbedömningar måste göras och dokumenteras skriftligen varvid särskild hänsyn skall tas till att identifiera: i) vilka arbetsmoment som kan innebära smittrisk, ii) hur smittämnen skulle kunna orsaka infektion, iii) vilka och hur allvarliga konsekvenser det kan få för den enskilde arbetstagaren att bli utsatt för smittämnen samt iv) hur lång tid som arbetstagare riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.
  • Arbetsgivaren skall vidta skyddsåtgärder med hänsyn till arbetets art för att undvika att smittämnen sprids, och se till att antalet arbetstagare som riskerar att utsättas för smittämnen hålls så lågt som möjligt.
  • För att förebygga att arbetstagare utsätts för smittämnen skall arbetsgivaren se till arbetstagare får den praktiska och teoretiska utbildning och den information som är nödvändig innan arbete med smittämnen påbörjas. Utbildningen och informationen ska omfatta åtminstone i) resultatet av riskbedömningen inklusive en redovisning av vilka hälsorisker smittämnena kan ge, ii) vilka krav på hygienåtgärder som finns, iii) hur och vilka skyddsåtgärder som ska tillämpas, samt iv) hur man ska rapportera internt om oönskade händelser.
  • Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare, som kan riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor från människor och djur, får särskild utbildning om de smittrisker som kan förekomma i verksamheten.
  • Arbetsgivaren ska, vid behov, erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. Av arbetsmiljölagen följer att kostnader för sådana åtgärder ska bäras av arbetsgivaren och inte belasta arbetstagare. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får information om fördelar och nackdelar med vaccination, att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd mot infektion och att man därför också ska vidta andra skyddsåtgärder.
  • God personlig hygien skall iakttas vid arbete med smittämnen dvs. man skall följa god mikrobiologisk praxis och arbetsgivaren ska se till att arbetstagare kan tvätta eller desinfektera händerna, i arbeten med smittrisk.
  • Skyddskläder skall användas vid arbete som kan medföra exponering för smittämnen. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare tar av skyddskläder och eventuell personlig skyddsutrustning innan arbetsområdet lämnas. Arbetsgivaren ska även säkerställa att skyddskläder och personlig skyddsutrustning dekontamineras, tvättas i minst 60 °C och förstörs vid behov.
  • Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kontaminerat material, utrustning och avfall dekontamineras på ett säkert sätt. Denna dekontaminering ska ske så snart som möjligt.
  • Skyltar för biologisk fara med text "Smittrisk/Biohazard" samt angiven riskklass eller skyddsnivå skall finnas vid ingångar till lokaler med biologiska smittämnen.
  • Arbetsgivaren skall föra register över de arbetstagare som kan ha exponerats för ämnen av riskklass 3 och 4.
  • Arbete med smittämnen av riskklass 2, 3 eller 4 skall anmälas till Arbetsmiljöverket senast 30 dagar innan arbetet påbörjas.

Vilka regler gäller för arbete med biologiska smittämnen som har blivit genetiskt modifierade?

Här kan du läsa om vilka bestämmelser som gäller för arbete med genetiskt modifierade mikroorganismer.

Kontaktinformation

Mikael Wikström
Biosäkerhetsexpert
090-785 67 54, 070-250 34 61
mikael.wikstrom@umu.se

Biosäkerhetsexperten är en central expertfunktion som finns tillgänglig för Umeå universitets verksamhet som behöver stöd i biosäkerhetsfrågor.

relaterad information

Mikael Wikström
2020-05-28