Skyddsutrustning

Skyddsutrustning ska användas om riskbedömningen visar att sådan krävs. Skyddsutrustning som väljs måste vara specifik för ändamålet, och ofta framgår det av säkerhetsdatablad och leverantörsbeskrivningar vilken typ av skyddsutrustning som krävs för en viss hantering.

Den som behöver använda personlig skyddsutrustning ska få utbildning i hur den används, hur den förvaras och rengörs, och hur dess funktion kontrolleras. Skyddsutrustning som köps in ska vara CE-märkt och bekostas av arbetsgivaren. Vanliga arbetskläder är inte att betrakta som personlig skyddsutrustning.

Ögon- och ansiktsskydd

Skyddar mot stänk, strålning, damm, partiklar etc. Exempel på ögon- och ansiktsskydd: glasögon med eller utan sidoskydd, korgglasögon som har en heltäckande ram, eller visir/huva, ibland kombinerad med hjälm eller andningsskydd. När det gäller skyddsglasögon mot strålning är det viktigt att hänsyn tas till typ av strålning så att skyddet mot genomträngningen av de våglängder man vill minimera blir så effektivt som möjligt.

Andningsskydd

Skyddar mot föroreningar i inandningsluften såsom partiklar, damm, gaser, bakterier, virus eller olika typer av gaser och kemikalier. Andningsskydd ska också användas när det finns en risk för syrebrist. Olika typer av andningsskydd fungerar olika bra för att reducera olika ämnen, därför är det viktigt att du väljer rätt skydd. Ett andningsskydd ska användas så länge föroreningar finns i inandningsluften, och för att det ska fungera bra ska det sluta tätt mot ansiktet. Filter blir igensatta med tiden och ska därför bytas regelbundet. Av hygieniska och funktionella skäl ska andningsskyddet vara personligt. De ska också förvaras rätt under tiden de inte används, för att inte passivt förbrukas t.ex. aktivt kol i kontakt med luft förbrukas hela tiden.

Skyddskläder

Ska minimera risken för kroppsskador och skydda mot kemikaliestänk, kyla och bakterier. Skyddskläder ska vara funktionella men komfortabla så att de används. Skyddskläder ska vara märkta med symboler/piktogram för att visa vilka risker de skyddar mot.

Skyddshandskar

Skyddshandskar används för att förhindra att ämnen som kan tas upp av huden kommer i kontakt med den. Olika typ av handskar passar olika ändamål. En skyddshandske bör passa handen och inte vara klumpig, den ska heller inte medföra allergier. En del personer kan vara allergiska mot pulvret på insidan, andra mot naturgummi eller olika tillsatsämnen. Skyddshandskar ska vara CE-märkta och ha en standardbeteckning: EAN 374. Handskens beständighet mot olika kemikalier, ämnen, substrat etc. ska framgå av ett piktogram på handsken. Det är viktigt att för varje enskilt ämne kontrollera vilka penetreringstider som handskarna har.

Gummihandskar

  • Naturgummi (NR, ex. latex) är elastiskt och har bra nötningsbeständighet och skär- och rivmotstånd men kan innehålla rester från gummisav vilket kan ge upphov till allvarliga allergiska reaktioner. Naturgummi har ett bra motstånd mot milda tvättmedel, väteperoxid, baser och syror.
  • Kloroprengummi (CR)/ neoprengummi är också ett elastiskt material med bra nötningsbeständighet och skär- och rivmotstånd. Materialet har ett bra motstånd mot alkoholer, baser, organiska och oorganiska syror, oljor och fetter.
  • Nitrilgummi (NBR, nitrilhandskar, syntetiskt gummi) är även det ett elastiskt material med bra skärmotstånd. Materialet har ett bra motstånd mot alifatiska kolväten, syror och baser. För cytostatika kan SHIELDskins orangea och röda handskar (gjorda av nitrilbaserade blandningar) fungera beroende på vilken kemikalie som ska hanteras eller eventuellt ordinarie rena
    nitrilhandskar.  
  • Butylgummi har låg genomsläpplighet för gaser och ger ett bra motstånd mot ketoner, estrar, syror, aldehyder, amider, aminer och alkoholer.
  • Fluorgummi (FKM)/Viton har ett bra motstånd mot organiska lösningsmedel, alifatiska kolväten, aminer, syror och baser.

Plasthandskar

  • PVC (Polyvinylklorid) är ett alternativ till naturgummihandskar för dem som har problem med allergi. Materialet ger ett bra motstånd mot oljor, fetter, syror och baser men ska inte användas mot vattenlösliga ämnen eller läkemedel. VLL arbetar med att fasa ut produkter innehållande PVC på grund av dess miljöbelastning varför denna typ av handskar bör ses som ett andra alternativ.
  • Polyeten (PE) har ett begränsat skydd mot kemikalier.
  • Polyvinylalkohol (PVOH) är vattenlösligt, och ska därför inte användas då vattenlösliga ämnen och lösningar i vatten hanteras. Materialet ger bra motstånd mot flera estrar och alifatiska, aromatiska och halogenerade kolväten.
  • Laminerade handskar/flerskiktshandskar har ofta ett dåligt skär- och rivmotstånd men ett bra motstånd mot de flesta kemikalier. Vanliga laminat är PE/PVOH/PE respektive PE/PA/PE.

Skyddsventilation

Det finns olika typer av skyddsventilation, vanligt är Dragskåp, Dragbänk, Punktutsug och Säkerhetsbänkar. Dessa fungerar på olika sätt och hänsyn till deras funktion måste tas vid val av laborationsmetod etc. för att föroreningar ska ventileras bort. Larm kan behövas för att indikera icke funktionell skyddsventilation i lokaler där skadliga halter av föroreningar skulle kunna uppstå.

Liten kemiordlista

Alifatiska kolväten. Metan, etan, propan och butan.
Aromatiska kolväten. Toluen, xylen och styren.
Alkoholer. Metanol, etanol, propanol och butanol samt glykoler.
Aldehyder. Formaldehyd och glutaraldehyd.
Amider. Dimetylacetamid och dimetylformamid.
Aminer. T.ex. Melamin, urea, anilin, morfolin och dietylentriamin (härdare av epoxiharts).
Estrar. T.ex. etylcetat och ftlat, akrylat och metakrylat.
Baser. Luter eller hydroxider som ammoniumhydroxid och natriumhydroxid.
Oorganiska syror. T.ex. svavelsyra och salpetersyra.
Organiska syror. T.ex. karboxylsyror som ättiksyra och myrsyra.
Halogenerade kolväten. Organiska föreningar till vilka en eller flera halogenatomer (Jod, Brom, Klor, Fluor) som tribrommetan, metyljodid, metylenklorid och trikloretylen.
Ketoner. T.ex. aceton, propanon, butanon, metyletylketon.

Carolin Johansson
2019-04-25