Skrivguide för Umeå universitet

Stor eller liten bokstav?

När ska ett ord egentligen ha stor (versal) begynnelsebokstav och när ska det ha liten (gemen)? Ett evigt tvisteämne omgett av många olika regler. Här i Umeå universitets skrivguide hittar du vad som gäller specifikt här på Umeå universitet. Alla generella regler hittar du i Svenska skrivregler.

Namn på enheter, avdelningar, institutioner

Namn på fakulteter, högskolor, institutioner, förvaltningsenheter och centrumbildningar skrivs med versal begynnelsebokstav, därefter följt av gemener. Alla organisatoriska enheter och avdelningar under en institution eller centrumbildning skrivs med gemen begynnelsebokstav.

Exempel

  • Humanistiska fakulteten
  • Centrum för regionalvetenskap
  • Kemiskt-biologiskt centrum
  • Kommunikationsenheten
  • Enheten för externa relationer
  • Planeringsenheten
  • Institutionen för språkstudier
  • Juridiska institutionen
  • husservice
  • lokalvården

Undantag
Ingen regel utan undantag. Organisatoriska enheter som enbart har engelska namn skrivs enligt engelska regler.

Exempel

  • Umeå Plant Science Centre
  • Umeå Centre for Microbial Research
  • Molecular Infection Medicine Sweden

Förkortningar av enhets-, avdelnings- och institutionsnamn

Förkortningar av enhets-, avdelnings- och institutionsnamn följer vanliga regler för förkortningar. Det kan du läsa mer om under rubriken Förkortningar.

Generellt gäller att en förkortning av ett namn skrivs antingen med:

  • versal begynnelsebokstav med efterföljande gemener
  • enbart versaler

Exempel

  • Cesam
  • Arcum
  • KBC

Undantag

Ingen regel utan undantag. När förkortningen har skapats av ett engelskt namn skrivs det enbart med versaler.

Exempel

  • MIMS (Molecular Infection Medicine Sweden)
  • USBE (Umeå School of Business and Economics)
  • CEDAR (Centre for Demographic and Ageing Research)

Genitivändelse sätts ut vid alla förkortningar med kolon före ändelsen.

Exempel

  • Cesam:s studenter
  • KTH:s forskning

UMU, UmU, umu?

På svenska skrivs Umeå universitet med gement u i 'universitet'.

Förkortningen för Umeå universitet skrivs Umu, och används så sällan som möjligt. Skriv istället ut 'Umeå universitet' – det finns plats.

Campus

Umeå universitet har fyra campus:

  • Campus Umeå (på universitetsområdet i Umeå)
  • Konstnärligt campus
  • Campus Örnsköldsvik
  • Campus Skellefteå.

Utbildningar, kurser, ämnen och ämnesområden

Namn på program skrivs med versal begynnelsebokstav. Ämnen, ämnesområden och kurser skrivs med gemen begynnelsebokstav.

Exempel

  • Språkkonsultprogrammet
  • Maja läser kursen datorbaserad statistik
  • Magisterprogram i bildterapi
  • Linus läser filosofi

Namn utanför universitetet

Vilka skrivregler som gäller för namn på organisationer och företag utanför universitetet kan du läsa mer om på TT-språket.

Stor bokstav

  1. När benämningarna har karaktären av egennamn eller har en mer bestämd syftning skrivs versal begynnelsebokstav: Skolverket, Posten, Vattenfall, Polisen.
  2. I flerordiga namn skrivs i de flesta fall bara första ordet med versal bokstav: Karolinska institutet, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska språknämnden, Statistiska centralbyrån, Malmö högskola, Försvarets forskningsanstalt, Nordiska museet.
  3. Om det andra ordet är ett namn skrivs också det med stor bokstav: Mindre Asien, Östra Bangatan, Gamla Linköping.
  4. Initialförkortningar som kan utläsas som ord skrivs i allmänhet med bara en versal bokstav: Ikea, Asea.
  5. Engelskspråkiga namn skrivs med stor bokstav i varje huvudord: International Monetary Fund. I översättning blir det Internationella valutafonden.

Liten bokstav

  1. Statliga och kommunala verk och styrelser, nämnder och kommittéer skrivs med gemen begynnelsebokstav, i synnerhet när man avser den allmänna funktionen: finansdepartementet, kammarkollegiet, regeringsrätten, arbetsmarknadsstyrelsen (men AMS), kommunfullmäktige.
  2. Ämbetstitlar skrivs med små bokstäver: justitiekanslern, justitieombudsmannen, riksåklagaren men förkortningarna skrivs versalt: JK, JO, RÅ.
  3. Substantiv avledda av egennamn får alltid liten bokstav: umebo, västerbottning, skellftebo.
  4. Liten bokstav används om förledens karaktär av egennamn har försvagats: eriksgata, vichyvatten, röntgenplåt. Däremot skriver vi Nobelpris och Nobelfest.
  5. Adjektiv som är avledda av personnamn och geografiska namn har liten begynnelsebokstav: Den skånska traditionen, den lutherska läran.

Ordformer

När det gäller stavning är det säkraste att slå upp ordet i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Där kan du också se hur ett ord ska böjas. Flera ord i SAOL har alternativformer som alla kan accepteras. Slå i Svenska Akademiens ordlista på nätet.

Personnamn

Skriv som regel ut för- och efternamn på personer, även då namnen förekommer flera gånger i samma text. Att bara använda förnamn kan uppfattas för privat. Om texten refererar många gånger till personen går det även att varva med 'han' eller 'hon'. Att bara använda efternamn kan ge ett för formellt intryck, då det är ett vanligt skrivsätt i exempelvis juridiska eller polisiära sammanhang.

Exempel

Nancy Langston är en internationellt mycket respekterad forskare inom det miljöhistoriska området. I sin forskning undersöker hon de ömsesidiga förbindelserna mellan ekosystemens hälsotillstånd och människans hälsa.

Engelska lånord

Stavning av engelska lånord försvenskas. Skriv till exempel 'webb' i stället för 'web' för att följa svenska stavningsregler på samma sätt som vi gör med lånorden 'jobb' och 'stopp'. Språkrådet rekommenderar 'mejl' (i stället för mail) eftersom det överensstämmer bäst med det svenska uttalet. Att skriva e-post går också bra. Engelska lånord ska även i möjligaste mån följa svenska böjningsmönster. Det bör heta flera servrar, flera partner, cd:ar, dvd:er. Undvik alltså pluraländelsen -s när du skriver på svenska.

Genitiv

I svenskan bildas genitiv genom tillägget -s. Engelskans genitivform, Maria´s uppsats, ska inte användas på svenska. Skriv alltså Marias uppsats.

Genitivändelse sätts ut vid alla förkortningar med kolon före ändelsen.

Exempel

  • Cesam:s studenter
  • KTH:s forskare
  • USSR:s arbete

Förkortningar

Förkortningar ska bara användas i yttersta fall av nöd. Förkortningar gör det alltid svårare för läsaren och i löptext ska därför orden skrivas ut.

Förkortningar ska bara användas i två situationer

  • om utrymmet är väldigt begränsat som till exempel i fotnoter, kataloger och tabeller
  • om du behöver upprepa ett långt namn eller liknande många gånger i en text.

Om förkortningen inte är allmänt känd – förklara den första gången du använder den i en text. På webben bör alltså förkortningen förklaras i början på varje ny sida där den används. Börja med förklaringen och skriv förkortningen inom parentes.

Exempel

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utvärderar all högre utbildning.

Läs mer om förkortningar på TT-språket eller i Svenska skrivregler.

Punkt eller inte punkt i förkortningen?

Med punkter skrivs förkortningar som bildas genom att ett ord eller uttryck bryts av.

Exempel

  • t.ex. (till exempel)
  • m.m. (med mera)
  • etc. (et cetera)

Utan punkter skrivs förkortningar som bildas genom sammandragning.

Exempel

  • ca (cirka)
  • jfr (jämför)
  • nr (nummer)

Du kan läsa mer om förkortningsprinciper i Svenska skrivregler.

Initialförkortningar

För initialförkortningar som bildas med de ingående ordens initialer finns fyra regler:

  1. Om den läses ut bokstav för bokstav skrivs den med stora bokstäver och utan punkt.
  2. Om förkortningen är etablerad och vanlig i dagligt tal skrivs den med små bokstäver.
  3. Om den läses ut som ett ord ska den skrivas med små bokstäver.
  4. Om förkortningen är ett egennamn ska den skrivas med stor begynnelsebokstav.

Exempel

  1. DN, FN, SAOL
  2. tv, vd
  3. aids, prao
  4. Umu, Humlab, Nato

Du kan läsa mer om förkortningsprinciper i Svenska skrivregler.

Förkortningslista

Här följer några av de vanligaste förkortningarna.

adr. adress
bl.a. bland annat, bland andra
ca, c:a (även c.) cirka
dr doktor
dvs., d.v.s. det vill säga
e.d. eller dylikt
el. eller
em, e.m. eftermiddagen
etc. et cetera
ex. 1) exempel 2) exemplar
f.n. för närvarande
forts. fortsättning
fr. från
fr.o.m. från och med
jfr jämför
kl. 1) klockan 2) klass
m.fl. med flera
m.m. med mera
NB (latin) nota bene: 'märk väl'
ngn någon
ngt något
nr nummer
o.d. och dylikt
o.s.v. och så vidare
pg postgiro
p.g.a. på grund av
plur. plural
PM promemoria
resp. respektive
s. sidan
s.k. så kallad(e), så kallat
st. styck, stycke
St. Stora (i namn)
S:t, S:ta Sankt, Sankta
t.ex. till exempel
tel. telefon
t.o.m. till och med
u.a. utan anmärkning
uppl. upplaga
vard. vardaglig; vardag
v.g. var god
v.g.v. var god vänd

Intill siffror kan följande förkortningar användas:

bil. bilaga
ca cirka
dnr diarienummer
fig. figur
kap. kapitel
kl. klockan
kr kronor
nr nummer
s. sidan, sidor(na)
tab. tabell

Ett ord eller flera?

Prepositioner plus substantiv och liknande särskrivs nästan alltid. Följande former rekommenderas i Svenska Akademiens ordlista.

Exempel

  • efter hand (men i efterhand)
  • framför allt
  • för all del
  • för den skull
  • i dag
  • i fråga
  • nu för tiden
  • något så när
  • till rätta
  • tills vidare
  • var sin

Men:

  • dessbättre, dessvärre
  • detsamma
  • ibland

Fler exempel hittar du i Svenska Akademiens ordlista och hos TT-språket.

Skiljetecken

Kommatecken och andra skiljetecken inne i meningar ska främst användas för bättre läsförståelse och för att få en bra rytm i texten.

Blanksteg

Blanksteg, eller mellanrum, gör man efter punkt, frågetecken, utropstecken, komma, kolon och semikolon när det följer ett nytt ord. Dessutom görs blanksteg mellan siffergrupper i flersiffriga tal.

Exempel
1 500 000 invånare

Man gör dock inget blanksteg före eller efter bindestreck, punkt, decimalkomma och kolon när dessa tecken står inne i ett ord eller tal. Inte heller gör man blanksteg mellan parentes eller citattecken och den omgivande texten.

Punkt

Använd aldrig punkt som avslutningstecken efter rubriker, datum, adresser, namnunderskrifter och liknande som står tydligt skilda från övrig text.

Använd alltid punkt efter bild- och figurtexter. Fotnoter avslutas alltid med punkt, även när de inte utgör fullständiga meningar.

När man avbryter en mening, eller om man utelämnar något i ett citat, sätter man ut tre punkter med mellanslag före och efter.

Exempel

så ... hamnar utredningen

Komma

För svenska gäller den så kallade "tydlighetsregeln" för kommatering, vilket betyder att komma ska användas för att göra läsningen lättare eller för att undvika missförstånd. Generellt kan sägas att det avgörande är hur nära ett led är knutet till resten av meningen och vilken relation leden har till varandra. Många gånger är kommatering en bedömningsfråga, medan det i andra fall finns mer tvingande regler.

Använd komma för att markera en inskjuten bisats (som kan tas bort ur huvudmeningen). Före nödvändiga bisatser (som behövs för att meningen ska bli fullständig) sätts inte komma.

Exempel

  • Sedan den 15 mars, då han började sitt nya arbete, har han varit strängt upptagen. (Inskjuten bisats.)
  • De bestämmelser som vi nu talar om har aldrig ändrats. (Nödvändig bisats.)

Undvik att rada upp huvudsatser efter varandra med kommatecken emellan.

Kolon

Kolon använder man före citat, repliker, uppräkningar och förklaringar. Om kolon följs av uppräkningar eller satser som inte bildar hela meningar får dessa gemen begynnelsebokstav.

Exempel

  • Du ska ha tre valsedlar: en gul (riksdagsval), en blå (landstingsval) och en vit (kommunfullmäktige).
  • Nu förstod jag plötsligt: mannen var blind.
  • Någon har sagt om J.O. Wallin: "Han talade så väl att man hörde själva skiljetecknen."

Kolon används också mellan initialförkortningar och genitiv-s när ordet inte utläses som ett ord.

Exempel

  • EU:s regler

Semikolon

Semikolon anses vara starkare än komma men svagare än punkt; tecknet både skiljer och förenar. Det som förbinds med semikolon är normalt två huvudsatser som kan stå som var sin mening och där den andra är en utveckling av eller förklaring till den första.

Exempel

Den andra formuleringen känns otillräcklig; den behöver du fördjupa eller precisera.

Bindestreck

Ett bindestreck (-) är kortare än ett tankstreck (–). Bindestrecket används:

  1. Vid avstavning.
  2. När man markerar ett utelämnat sammansättningsled.
    Exempel: höj- och sänkbar
  3. När siffror ingår i en sammansättning.
    Exempel: 2000-talet
  4. Mellan en bokstav eller en initialförkortning och resten av ordet.
    Exempel: TT-nyheter
  5. Vid sammansättningar för att visa att delarna är samordnade.
    Exempel: svensk-engelsk ordbok

Tankstreck

Ett tankstreck (–) eller pratminus är något längre än ett bindestreck (-) och omges av blanksteg, förutom i några undantagsfall. Tankstreck används:

  1. För att markera en paus, ofta framför något oväntat.
    Exempel: När jag kom upp för trappan stod jag ansikte mot ansikte med – ett spöke!
  2. Kring inskjutna satser, till exempel bisatser.
    Exempel: Jag kan inte – i varje fall inte nu – lova någonting.
  3. För att ange intervall, det vill säga när något börjar eller slutar.
    Exempel: Sträckan Stockholm–Linköping, Läs mer på s. 99–100
  4. I uttryck som rör förhållanden eller problem mellan två parter.
    Exempel: Förhållandet tillgång–efterfrågan
  5. Som alternativ till punkt i listor.
  6. I dialog, till exempel i citat i nyhetsartiklar. På engelska används här citattecken.

Parentes

Om parentesen står runt en del av en mening ska punkten stå utanför. (Man gör inget mellanrum mellan parentestecknet och texten inom parentesen). Om hela meningen står inom parentes ska punkten stå innanför. Man bör undvika att sätta parentes inuti parentes. Om detta är nödvändigt, använd hakparentes [ ].

Exempel

  • Parentes används oftast för att markera ett ord eller oftare textstycke som anses mindre viktigt än övriga texten (som då ändå väljs att nämnas för fullständighetens skull).

Exempel 2

  • (Uppstår behovet av en parentes inuti en parentes använder man klamrar, [som här], som inre parenteser.)

Snedstreck

Snedstreck (/) är ett tecken som bör användas sparsamt. Skriv hellre ut vad det står för om det finns plats. Snedstreck förekommer ofta på blanketter och liknande där utrymmet är begränsat.

Exempel

  • Deltar/deltar inte i lunchen

Snedstreck används i beteckningar för budgetår, läsår och liknande. Det kan dessutom ha betydelsen per eller eller.

Citat, citattecken

Citattecken används när en person citeras eller när man vill markera särarten hos ett visst ord. Tecknet ska skrivas " (typografiskt citattecken), inte " (måttenheten tum). Undantag gäller för vissa publiceringsverktyg för webben som tolkar typografiska citattecken på ett annat sätt.

I de fall då texten inom citattecken utgör en enda mening, sätter man det avslutande citattecknet efter punkten. Om däremot citatet inte utgör en egen mening, sätter man det avslutande citattecknet före punkten. Om man måste citera inuti ett annat citat används enkelt citattecken (').

Siffer- och tidsbeteckningar

Siffror som bokstäver

I löpande text ger siffror skrivna med bokstäver en bättre läsrytm. Det förekommer att tal upp till och med tjugo skrivs ut, men i regel använder man bokstäver upp till tolv.

Exempel

  • Den nya styrelsen föreslår tre nya tjänster.

Höga och ungefärliga tal skrivs med bokstäver.

Exempel

  • Den nya anläggningen kommer att kosta en miljon kronor.
  • Vid invigningen av det nya huset deltog omkring tusen personer.

Ordningstal

Ordningstal skrivs vanligen med bokstäver.

Exempel

  • Den femte rapporten var mindre alarmerande än den fjärde.

Vid numrering använder man däremot siffror, med kolon och ordningstalets sista bokstav: 1:a, 2:a, 3:e och så vidare.

Siffror med siffror

I ekonomiska texter och i övrigt när det är sifferuppgifterna som är det viktiga i sammanhanget använder man siffror, även vid låga tal.

Exempel

  • Av de 28 studenterna ville 11 ändra schemat, 8 svarade "vet ej" och 1 svarade inte alls.

Tänk också på att i löpande text skriva ut miljoner, procent, kronor och dylikt. (Om man, till exempel i tabeller, använder % -tecken ska det vara ett mellanslag mellan % -tecknet och siffran, alltså 30 %)

Exempel

  • Vinsten var under det första året 2,3 miljoner kronor och under det andra året 3 miljoner, en ökning med 30 procent.

Efter decimaltal används pluralis: 1,2 miljarder, 1,5 timmar. När siffran efter decimalkommat är 1, kan singularis eller pluralis användas: 1,1 sekund eller 1,1 sekunder.

Belopp

Skriv kr eller ännu hellre kronor i löpande text i stället för SEK. De internationella valutabeteckningarna, till exempel SEK, används bara då valutan har särskild betydelse. Dessa beteckningar skrivs då före beloppet. I tabeller och andra uppställningar gäller dessa förkortningar:

  • tkr (tusen kronor)
  • mnkr (miljoner kronor)
  • mdkr (miljarder kronor)

Förkortningar ska bara användas om utrymmet är starkt begränsat: i fotnoter, parenteser, kataloger och tabeller. Förkortningen kkr ska inte användas alls eftersom den ofta missförstås. Tecknen för dollar, pund, euro och andra valutor bör undvikas i brödtext. Skriv hellre ut valutan med ord.

Tusental uppfattas bäst när de är utskrivna med siffror. Miljon- och miljardbelopp förstås bäst om de presenteras med siffror och text. Det är lättare att läsa ut 14 miljoner än 14 000 000.

Exempel

  • 7 500 kr
  • 6,5 miljoner kronor

Numrering

Vid numrering används siffror, med kolon och ordningstalets sista bokstav: 1:a, 2:a, 3:e och så vidare.

Om det av sammanhanget framgår tydligt att det är fråga om ordningstal räcker det med siffran – utan kolon och sista bokstav.

Exempel

  • 4 upplagan
  • den 20 april

Om ett tal som är mindre än 13 står tillsammans med ett högre tal, ska man vara konsekvent i skrivsättet. Oftast är siffror det lämpligaste.

Exempel

  • Nämnderna består av 6, 10, 18, respektive 30 ledamöter.

Gruppering av siffror

Gruppering av tal med många siffror underlättar förståelsen. Men tänk på hur läsaren uppfattar en gruppering. Skriv inte 5–600 kronor när det handlar om 500–600 kronor.

Stora tal delas upp i grupper om tre siffror bakifrån räknat och med mellanrum mellan varje grupp. Ingen punkt sätts ut för att markera tusental eller därutöver: 1 609 000.

Skriv: ett 20-tal, ett 30-tal, men inte 25-tal. Uttrycket -tal används vid jämna tiotal.

Det heter tiotusentals eller i tiotusental, skriv inte i tiotusentals.

Börja med tal?

Bör man undvika att skriva siffror först i en mening?

Det är en gammal regel, men i dag har den luckrats upp. Vad som är lämpligt ur läsbarhetssynvinkel får man avgöra från fall till fall. I löptext undviker man ofta att börja en mening med siffror, eftersom meningsgränsen då kan bli svårare att urskilja. I stället kan talet skrivas med bokstäver, eller också ändrar man formuleringen. I rubriker och andra fristående meningar går det dock bra att inleda med siffror.

Undvik också att låta två tal stå intill varandra i en mening.

Skriv

  • Läsåret 2011/12 fanns det 27 000 studenter vid Umeå universitet.

i stället för

  • På programmen fanns läsåret 2009/2010 505 nybörjarplatser.

Tid och datum

Tid

När man ska ange klockslag skriver man punkt mellan tim- och minutsiffrorna.

Exempel

  • kl. 10.15, kl. 21.30

Använd bara den internationella beteckningen h för timme i strikt tekniska sammanhang.

På engelska använder vi kolon och försöker undvika att skriva a.m. och p.m., i synnerhet i löptext.

Datum

Allra tydligast är det förstås att skriva ut månadens namn med bokstäver, den 28 februari 2008.

Vill man datera med bara siffror är det tydligast med 28/2 2008.

Skrivsättet 2008-02-28 är internationell standard men används nästan bara i Sverige. Det kan användas vid datering av dokument, i brevhuvuden och liknande, men i löpande text är det olämpligt.

För att undvika att siffror för dag och år blandas samman, bör man oavsett vilket system som används helst inte förkorta årtalet. Skrivsätt som 10.11.12 eller 12-11-10 är flertydiga och därför olämpliga.

Tidsrymd

Tidsrymder anges med tankstreck (observera att tankstreck är längre än bindestreck), till exempel 1981–1995.

I fråga om budget-, läs- och verksamhetsår används snedstreck: läsåret 1997/98

Tankstreck betyder från ... till eller mellan ... och: Studievägledningen är öppen kl. 9–12. Observera att tankstrecket här skrivs utan blanksteg.

Vid tidsuppgifter som skrivs ut måste 'mellan' följas av 'och'.

Exempel

  • Redovisningen omfattar arbete som utfördes mellan 2009 och 2011.
  • Studerandeexpeditionen håller öppet mellan 09.00 och 16.00.

SKriva för webben?

Manualen Att skriva för webb är anpassad till universitetets specifika förutsättningar och riktlinjer.

Om språkguiden

Den här språkguiden samlar den gemensamma standarden för hur vi skriver på Umeå universitet. Innehållet utgår från

 

Innehållet har sedan anpassats efter förutsättningarna hos oss på Umeå universitet. Arbetet har letts av Magdalena Munther, språkkonsult vid Kommunikationsenheten, tillsammans med redaktionen vid Kommunikationsenheten och universitetets fakultetskommunikatörer.

Men arbetet slutar inte här. Vi behöver dina frågor och synpunkter, både på Språkguiden och på olika språkliga frågor i allmänhet, för att kunna utveckla arbetet vidare. Kontakta därför gärna Magdalena Munther med dina frågor och synpunkter.

Magdalena Munther
090-786 92 37
072-561 71 01

Ordböcker, engelska

UHR svensk-engelsk ordbok – Universitets- och högskolerådet

Nationalencyklopedin engelsk-svensk ordbok
– kräver tillgång till campusnätverk

Magdalena Munther
2018-09-07