Kommunicera jämlikt och inkluderande

På universitetet arbetar vi aktivt för att alla medarbetare, studenter och personer som universitetet interagerar med känner sig inkluderade, oavsett exempelvis kön, etnisk tillhörighet, funktionsförmåga, sexuell läggning eller ålder behandlas med respekt. Detta ska också visa sig i vår kommunikation.

Normer och stereotyper

Samhället styrs till stor del av invanda normer. Normer är förväntningar på hur vi ska bete oss, göra saker och uppträda mot varandra och blir det som betraktas som normalt i samhället. Ofta reflekterar de som tillhör normen inte över att de gör det och är omedvetna om att andra inte känner igen sig eller känner sig begränsade av normen. När bara normen får synas i vår kommunikation förstärks den ännu mer.

En stereotyp är en mental bild, oftast förenklad, av en grupps och dess medlemmars egenskaper. När vi använder stereotyper befäster vi normen ytterligare. Ett exempel på ett stereotypt tänkande är när vi pratar om dataprogrammerare och ser en vit ung man framför oss.

Vanliga fällor

Könsstereotyper

Kvinnor skildras som varma, omtänksamma och relationsinriktade medan män skildras som självupptagna, målinriktade och seriösa. Kvinnor ler och tittar bekräftande in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans. Kvinnor sitter eller ligger i bild, medan män står och intar en självsäker pose. Det är också vanligt att kvinnor och män fotograferas för sig, i könssegregerade grupper.

Aktiva män och passiva kvinnor

Män framställs som aktiva till exempel de arbetar, diskuterar, idrottar och är i rörelse medan kvinnor skildras som passiva, poserande.

Miljö beroende på kön

Män fotograferas på sina arbetsplatser och i professionella sammanhang medan kvinnor tas ut från sin arbets- eller studiemiljö och får posera i parken, i sina hem eller i naturen.

Befäster maktordning

Män och kvinnor på samma bild visar en maktposition där mannen är överordnad, till exempel den som sitter vid datorn medan kvinnan tittar på, den som pekar på papperet eller visar kvinnan någonting. Kvinnor och barn fotograferas snett uppifrån och män snett nerifrån. Män sitter med benen brett isär, medan kvinnor sitter med benen ihop eller korsade.

Minoriteter bara med som representant för sin grupp

Personer som inte tillhör normen i samhället finnas med bara som representanter för sin grupp. Exempel på detta är om personer med annan etnisk bakgrund bara figurerar när vi skriver om internationalisering eller att hbtq-personer lyfts fram bara när det är Pridevecka.

Att kommunicera inkluderande

Med utgångspunkt från planen för Lika villkor har vi ett ansvar att skildra hela Umeå universitet. För att kommunicera på ett sätt som inkluderar alla krävs medvetenhet både vid formulering av text och i bildkompositioner.

Lyfta fram förebilder

Vi kan lyfta fram de som avviker från normen inom sitt utbildningsprogram eller inom sin forskning, till exempel på grund av sitt i sammanhanget sällsyntare kön. De kan på så sätt fungera som förebilder för andra.

Fler röster och ansikten

Allt kan inte fångas i en bild, en film eller en text. För att visa mångfald behöver vi lyfta fram fler bilder, fler röster, fler berättelser, fler förebilder.

Inkludera utan att markera

Att inkludera utan att markera innebär att låta vem som helst få representera Umeå universitet i vilket sammanhang som helst. Exempelvis låta en rullstolsburen student illustrera ett sammanhang som inte har med funktionsförmåga att göra.

Ibland är det relevant för sammanhanget att ange kön, men ofta inte. Undvik uttryck som kvinnlig forskare, manlig administratör och så vidare. Det markerar något som kan anses vara avvikande. Undvik av samma anledning uttryck som damfotboll, tjejband, herrmiddag, kvinnligt företagande.

Behandla alla lika oavsett kön

  • Välj en fotomiljö som är relevant för textens budskap oavsett könet på den person som ska fotograferas.
  • Ställ samma frågor oavsett kön.
  • Variera mer! Visa kvinnor som är aktiva och män som är passiva. Låt sammanhanget och budskapet få styra om personen ser glad eller allvarlig ut på bild – inte könet.
  • Var observant på vart kvinnor respektive män riktar sina blickar och hur maktbalansen mellan personer på en bild upplevs.
  • Tänk på från vilken vinkel du fotograferar, vilken position den du avbildar har och vilket kroppsspråk personen förmedlar. Tänk även här på att variera mer oberoende av kön.
  • Fundera över varför, i vilket sammanhang och för vem du använder värdeladdade ord som till exempel stark, söt, kraftfull, gullig, pondus, offensiv, visa musklerna. Uttryck som "hon är en stark kvinna", "hon har skinn på näsan" och "hon står upp för sig själv" används sällan om personen istället är en man.

Använd inkluderande formuleringar

Ord och formuleringar kan utan att du tänker på det exkludera eller kränka personer utanför normen, genom att det exempelvis ligger en värdering med. Byt gärna ut dessa formuleringar mot mer inkluderande motsvarigheter.

  • Använd hellre kort/lång utbildning än låg-/högutbildad.
  • Partner är ett vidare begrepp än maka/make/hustru/man/fru/flickvän/pojkvän.
  • Undvik handikapp och funktionshinder, använd hellre funktionsnedsättning eller ännu hellre annan funktionsförmåga. Rullstolsburen hellre än rullstolsbunden.
  • Använd födelseland hellre än nationalitet och förstaspråk hellre än modersmål. Utvecklingsstörning eller kognitiv funktionsnedsättning hellre än förstånds- eller begåvningshandikapp.
  • Använd hellre begreppet god helg än god jul.

Räkna!

Räkna hur många kvinnor och män syns i dina bilder. Hur ser det ut när det gäller ålder, hudfärg, könsuttryck och funktionsförmåga? En könsbalans på 60–40 procent åt endera hållet är eftersträvansvärd. Kontrollera också vad folk gör på bilderna. Vilka är aktiva och vilka är passiva? Hur är bilderna komponerade?

Bildexempel

Övningar

De sju diskrimineringsgrunderna

Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsförmåga
Sexuell läggning
Könsidentitet och/eller könsuttryck
Ålder

 

Mer om diskrimineringsgrunderna

Ulrika Bergfors
2021-05-20