Metoder för samverkan

Praktik, studiebesök och gästföreläsare är några exempel på olika samverkansinslag i utbildning. Men när satsar man på vad – och vilket är syftet? Som inspiration följer här en beskrivning över olika samverkansinslag som kan införas i en generell examen på kandidatnivå.

Beskrivningen visar:

• när i utbildningen (progression) inslagen kan eller bör förläggas,
• hur studenter kan involveras,
• om och hur de kan examineras,
• vilka nationella mål de kan peka mot,
• vilka generiska färdigheter som kan tränas,
• och sådant som kan vara bra att tänka på.

Progression

Ett samverkansinslag bör följa progressionen i utbildningen, det vill säga anpassas till och bygga vidare på studenternas kunskaper och färdigheter. I modellen ovan ser du också hur olika inslag kan bygga på varandra.

Vad ska samverkansinslaget leda till?

Som du ser i modellen kan ett samverkansinslag tjäna olika syften. Samtidigt råder det sällan vattentäta skott mellan de olika sätten att samverka. Till exempel kan ett inslag både gynna övergången mellan studier och arbetsliv och fungera som stöd i undervisning och lärprocesser. Inslag som utvecklar utbildningen över tid har förstås också bäring på de två andra kategorierna.

Det viktiga är att alla involverade parter (programansvarig, extern part och studenter) har en tydlig bild av vilket syftet är och vilka mål som ska uppnås, både på kort och lång sikt.

Exemplen nedan kan fungera som underlag för att tydliggöra syftet med att införa olika samverkansinslag i utbildningen.

Samverkansinslag i undervisning och lärprocesser

• Externa projekt
• Praktik
• Entreprenörskap i utbildningsprogram
• Externa examensarbeten
• Gästföreläsare

Samverkan för att underlätta övergången mellan studier och arbetsliv

• Studiebesök
• Gästföreläsare
• Mentorföretag/fadderföretag
• Arbetsmarknadsdag
• Temadag

Samverkan för långsiktig utveckling av utbildningsprogram

• Programråd med extern ledamot
• Branschråd
• Lärares personrörlighet till extern verksamhet