Så ska utveckling av nya program öka arbetslivsanknytningen och ansökningar

Att göra om ett befintligt program till ett nytt kan vara bra för att hänga med i utvecklingen och se till att potentiella arbetsgivare får den kompetens de önskar av studenterna.

Håkan Sandgren, programområdesansvarig vid Högskolan i Kristianstad, har precis varit med och tagit fram två nya program i syfte att försäkra sig om att de är anpassade till ett kommande arbetsliv.

Utifrån de tidigare programmen Biologprogrammet och Landskapsvetarprogrammet har Håkan Sandgren tillsammans med sina kollegor tagit fram två nya landskapsvetarprogram med olika inriktning. Det ena mot förvaltning och planering och det andra mot kommunikation och utomhuspedagogik.

Hur kom det sig att ni bestämde er för att göra den här förändringen?

- Vi måste på olika sätt kunna visa att vi är attraktiva. Ett sätt är att se hur många som söker utbildningen och ett annat sätt är att se hur många av studenterna som får jobb inom två år efter sin examen. Nästan alla som gått den här utbildningen har fått jobb inom relevant sektor, men däremot måste vi skapa en ännu större attraktivitet för att få fler studenter att söka sig till de här programmen, berättar Håkan Sandgren.

För att få fler sökande har man alltså bestämt sig för att utveckla två nya program som ska ha en mer tydlig arbetslivsanknytning. Från och med hösten 2021 kommer programmen dessutom ges på distans för att få ett mer nationellt upptagningsområde.

Hur har ni gått till väga för att ta fram de här nya programmen?

- Vi har varit en grupp som består av mig, två företrädare för biologprogrammet och en ämnesföreträdare från landskapsvetenskap respektive biologi. Vi har dels gjort intervjuer med representanter från arbetslivet där vi tagit reda på vilken typ av efterfrågan det finns för den kompetens vi utbildar till. Vi har under en halvtimmes tid ställt enkla frågor som vilken typ av kompetens som efterfrågas respektive saknas, vilken erfarenhet arbetsgivaren har av landskapsvetare i organisationen eller företaget samt vad de kan respektive borde kunna mer av, berättar Håkan Sandgren.

Han menar att det handlar om att scanna av avnämares synpunkter på vilket behov som finns. När de nya programmen infördes gjordes dessutom en grundlig genomgång av hundratals platsannonser där man bland annat analyserade vilka nyckelord som arbetsgivare använder sig av i sina annonser.

- Det visade sig vara kommunikation, projektledning, geografiska informationssystem och annat som inte har anknytning till ett specifikt vetenskapsområde. Oavsett vilken organisation en student hamnar i så arbetar människor med den här typen av utbildning ofta i projekt. Därför har vi bland annat infört en hel kurs i projektledning.

Enligt Håkan Sandgren söker arbetsgivare agila personer, det vill säga sådana som behärskar olika typer av situationer, är duktiga på kommunikation, att analysera statistik och att leda och avsluta projekt. Utöver en projektledningskurs kommer studenterna att få arbeta med sitt CV, med muntlig och skriftlig kommunikation samt själva få söka upp och besöka potentiella arbetsgivare.

- Det är centralt för studenter som inte går en professionsutbildning, att få visa hur de kan vara attraktiva för arbetslivet även om de inte är specifikt anknutna till ett ämne. Då blir de användbara även om de inte hamnar i precis det område de var intresserade av från början.

Utöver arbetsgivare har alumner spelat en viktig roll i utvecklingen av de nya programmen. Intervjuer har hållits med ett 15-tal alumner som arbetat ute på företag i några år.
- Vi frågade vad som varit betydelsefullt i programmet, vad de tagit med sig och vad de skulle behövt mer av under utbildningen.

Vilka utmaningar eller fallgropar har ni stött på under resans gång?

- Att göra något nytt är väldigt spännande och oftast en positiv utmaning. Men det bygger hela tiden på en historia och bakgrund som man måste ta avstamp i och ha en viss respekt för. Universitets- och högskolevärlden fungerar inte på samma sätt som andra organisationer som snabbt måste anpassa sig till omvärlden, utan det bygger på erfarenhet och djup kunskap inom vissa områden, så en utmaning har varit att förankra detta hos så många som möjligt som sedan kommer att arbeta med programmet. Det gick lite långsamt i början men nu är de flesta ganska sålda på idén och ser positiva utvecklingsmöjligheter. En annan utmaning är att på ett vettigt sätt marknadsföra ett sådant här program. Det är sällan problem att marknadsföra en professionsutbildning för man vet vad man blir, men här är det en utmaning att marknadsföra program som inte tydligt leder till en specifik profession. Vi måste kunna övertyga studenter att det är en bra utbildning som ger de intressanta möjligheter att göra karriär.

Hur har ni arbetat med relevansbedömning tidigare?

- Vi har ett programråd där vi har dialog med den offentliga sektorn. Vi har också initierat Skånska landskapsgruppen som bland annat består av Länsstyrelsen i Skåne, Skogsstyrelsen, SLU och några skånska kommuner. Där har vi representanter från organisationerna i programrådet men också mer informella kontakter. Vi gör också alumnundersökningar regelbundet. Så vi har redan ett upparbetat nätverk med avnämare, alumner, VFU-handledare och organisationer som känner till utbildningen. Personer som vi kan intervjua och som omedelbart kan ge konstruktiv input i utvecklingen av programmen.

Verktygslåda för bedömning av utbildningars relevans för arbetslivet

Anja Axelsson
2021-12-07