Verktygslåda för bedömning av utbildningars relevans för arbetslivet

Verktygslådan riktar sig främst till dig som har en roll eller funktion som är verksam inom utbildningsutveckling. Det kan vara att du arbetar som programansvarig, kursansvarig, studierektor eller annan befattning där bedömning av en utbildnings relevans behandlas.

Verktygslådan har tagits fram inom ramen för K3-projektet MERUT (Metoder Relevansbedömning Utbildning).

Så här använder du verktygslådan

Figuren är en schematisk beskrivning av olika aspekter på en utbildning. Den huvudsakliga aspekten i detta sammanhang är resultatet i form kvaliteten/relevansen hos utbildningen, d v s att de utexaminerade personerna har de kunskaper, färdigheter och förmågor som den tänkta yrkesrollen eller arbetsområdet förutsätter.

Rutorna i övre vänstra hörnet, Examensmål och Resurser, är två av de externa faktorer som påverkar utbildningens innehåll och genomförande. Dessa lyfts fram i figuren eftersom de bestäms av lagar och förordningar samt resurstilldelning, medan andra faktorer, som konjunktur, studenternas intresse, m m, påverkas av andra faktorer.

Den gröna boxen markerar de delar som lärosätet har direkt möjlighet att påverka. Utgående från examensmålen för den aktuella utbildningen samt önskad profilering och prioritering kan lärosätet formulera utbildnings- och kursplaner. Vidare kan lärosätet inom ramarna för myndighetsutövning utforma organisation och processer, inklusive pedagogiska modeller och metoder, på ändamålsenligt sätt.

Området inom det färgade området anger det som ligger inom lärosätets möjlighet att påverka.

Exempel på tillämpning

Figur som illustrerar hur verktygslådan för bedömning av utbildningarnas relevans kan tillämpas

Foto:

Så ska utveckling av nya program öka arbetslivsanknytningen och antalet ansökningar, en intervju med Håkan Sandgren

A: Verktyg och former för extern medverkan på programledningsnivå för att stärka utbildningens relevans

 

Program- /branschråd (eller annan form av medverkan från externa aktörer)

Branschråd är en mötesform med representanter från utbildning/lärosäte och branschintressenter. Ett branschråd kan omfatta flera program och träffas vanligtvis en till två gånger per termin.

Vilken funktion har ett branschråd?

Ett branschråd är rådgivande. Ett syfte kan vara att samverka kring skapandet och utvecklandet av en ny utbildning. Ett annat syfte kan vara att ge stöd i kvalitetsarbetet och den fortsatta utvecklingen av utbildningen. Ett branschråd kan även användas som nätverk för gästföreläsningar, praktikplatser, examensarbeten.

Observera att lärosäten kan ha andra benämningar för samma funktion, t.ex. programråd eller alumninätverk.

Stödprocesser

Ett aktivt alumniarbete och goda kontakter med externa uppdragsgivare för självständiga arbeten/examens-arbeten underlättar initieringen av ett branschråd.
Checklistan är ett enkelt verktyg för att stämma av förväntningar mellan program och extern part.

Länk till checklista

Beroenden och förutsättningar

Det kan vara svårt att hitta engagerade representanter beroende på bransch. Här kan det vara en god idé att använda sig av alumner. Men det behöver inte vara ett krav att branschrepresentanterna har kunskap om programmets innehåll.
Det är viktigt att formulera en avsiktsförklaring med branschrådet, för både intern och extern part. Använd gärna "Checklistan" som stöd.

En rotation av externa representanter i rådet är att föredra. Detta för att dels skapa nya idéer och infallsvinklar, dels för att upprätthålla motivation och intresse av representanterna.

Exempel

Information kommer.

Fördjupning

Curriculum development and quality work in higher education in Sweden: The external stakeholder perspective
Per Fagrell, Anna Fahlgren, Svante Gunnarsson

Utbildningssamverkan – en forskningsöversikt

Vägen till samverkanssäkrad utbildning

CDIO Syllabus Survey

CDIO Syllabus Survey är en enkät som riktar sig till intressenter kring en viss utbildning.

Hur använder jag enkäten?

Enkäten baseras på CDIO Syllabus och dess sätt att strukturera förväntade kunskaper, färdigheter och förmågor. De svarande ombeds gradera vikten av de kunskaper och därdigheter som representeras av avdelningar x.y i CDIO Syllabus.

Resultatet från enkäten utgör stöd för programledningen vid utvecklingen av programmet.

Stödprocesser

Utforming och genomförande av enkäten beskrivs tex i avsnytt x.y i Crawley et al "re-designing engineering education - The CDIO Approach".

Ett flertal artiklar som presenterar resultat från användning av enkäten har redovisats inom CDIO-nätverket.

Beroenden och förutsättningar

Som alltid är nyttan av enkäter starkt kopplad till svarsfrekvensen. Begreppet "intressent" indikerar att de personer som berörs har ett intresse av utbildningen och dess utveckling, vilken förhoppningvis ökar motivationen att besvara enkäten.

Exempel

Ett färskt exempel i svensk miljö är användningen av enkäten inom ramen för programmet Experimental and Industrial Biomedicine vid Linköpings universitet.

Fördjupning

Länk till CDIO Knowledge library

Läs artikeln om Experimental and Industrial Biomedicine

Fokus- eller utvecklingsgrupp med extern medverkan för särskilda uppgifter

Fokusgrupper är en beprövad metod som använts länge inom olika grenar av humaniora och samhällsvetenskap för att studera meningsskapande på såväl individuell som kollektiv nivå kring ett givet tema.

Diskussionen i grupperna syftar till att fånga deltagarnas attityder och uppfattningar och har ofta tematiska frågeställningar.

Funktion

Genom arbete med fokusgrupper kan lärosäten organisera både regelbundna och mer spontana former för dialog gällande utbildningars relevans i relation till arbetslivets behov.

Fokusgrupp kan vara lämpligt att iscensätta i ett tidigt skede av ett förändringsarbete eller process för att prova idéer och/eller testa en hypotes.

Stödprocesser

Det behöver finnas en förankring i organisationen och ett identifierat behov av återkoppling på en idé eller hypotes.

En plan för hur resultatet ska användas bör finnas.
Lathund

Beroenden och förutsättningar

Inbjudna behöver inte förbereda sig inför fokusgruppsmöten. Tanken är att deltagarna resonerar utifrån den förförståelse de redan besitter.

En fördel kan vara att eftersträva en heterogen sammansättning i gruppen för att fånga olika synsätt, till exempel externa parter från olika branscher eller arbetsområden.

En viktig uppgift för samtalsledaren är att fördela talutrymmet i gruppen dvs att alla får en chans att komma till tals. Samtalsledaren kan med fördel hämtas utanför den egna organisationen för ökad neutralitet.

Exempel

Vid Umeå universitet har metoden fokusgrupp genomförts för samtal om kompetensförsörjningsfrågor och relevansen i dagens forskarutbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Under samtalen behandlades även synen på att anställa nyligt disputerade i sin organisation.


Fokusgrupper för relevansbedömning av utbildning – en beprövad metod som lär dig att lyssna

Intervju med Annika Egan Sjölander, Umeå universitet

Fördjupning

Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

 

B Verktyg och former för interaktion med externa aktörer på kursnivå för att stärka utbildningens relevans

 

Kunskapsinventering i samband med praktik eller examensarbete med extern part

Extern part värderar studentens kunskaper och färdigheter relaterade till program- och kursmål och utfört arbete.

Den externa parten kan också värdera om det verkar finnas kunskapsluckor i programmet kopplat till behov inom branschen eller arbetsområdet.

Utvärderingen kan ske muntligt eller skriftligt.

Användningsområde

Bedömningarna tas med i efterföljande program/kursutveckling. Inventeringen går att anpassa för alla typer av kurser och program där praktik och examensarbete med extern part ingår.

Stödprocesser

Dokument med förslag på frågor för värdering till student respektive extern part.

Beroenden och förutsättningar

Det är viktigt att särskilja värdering av den enskilde studentens prestation och kunskaper som relaterar till innehåll i programmet. Det behövs därför en mängd bedömningar för att kunna identifiera en trend.

Det är viktigt att studenten även studenten får utrymme att reflektera över sitt lärande efter praktik-eller uppsatsarbete.

Exempel

Vid Programmet för Miljö och hälsoskydd vid Umeå universitet har man arbetat med metoden i många år.
"Genom att följa upp erfarenheterna av praktiken får även utbildningen värdefull feedback, som kan ge idéer till utveckling av det egna programmet. Det är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad och relevant"

Externa personers medverkan i utbildningen: kursmentorer, adjungerade lärare eller liknande

Information kommer.

Workshop för att kartlägga utvecklingsbehov vad gäller arbetslivsanknytning och samverkansinslag i ett programs kurser.

Deltagarna i denna workshop får diskutera, reflektera och kartlägga vilka former av arbetslivsanknytning och utbildningssamverkan som i nuläget erbjuds inom det aktuella programmet samt diskutera och reflektera kring framtida utvecklingsbehov inom området.

Frågor som tas upp inkluderar: hur ser arbetslivsanknytningen ut i programmet, finns variation eller görs anknytningen i huvudsak på ett enda sätt, erbjuds gästföreläsningar, ingår praktikkurser, görs studiebesök, får studenterna genomföra egna projekt, illustreras kursinnehåll med exempel från arbetslivet, är det i samarbete med externa parter eller är det inspirerat av arbetslivet. Ytterligare ett område som tas upp är deltagarnas tankar om såväl fördelar som farhågor kring arbetslivsanknytning i undervisningen.

Funktion

Workshoppen kan användas vid inrättande av program och vid större förändringar av program för att särskilt uppmärksamma frågor om arbetslivs-anknytning och utbildnings-samverkan.

Workshoppen kan även användas i den kontinuerliga utvecklingen, till exempel en gång per år, för att på så sätt följa upp programmets utveckling vad gäller arbetslivsanknytning och samverkan.

Stödprocesser (material kommer under december)

1. Instruktioner till workshopen inklusive förberedelser, genomförande, summering och uppföljning.
2. Mall till A3-blad med programbeskrivningar.
3. A4-sidor med 30 lappar vardera, varje sida tar upp en särskild form av arbetslivsanknytning, totalt 10 sidor.
4. Dokument för summering av reflektioner och tankar kring nuläge och framtida utveckling.
5. Dokument som stödjer framtida uppföljning och utvärdering.

Beroenden och förutsättningar

Workshoppen bör helst hållas inom ramen för ett utbildningsprogram. Det kan vara ett treårigt kandidatprogram, ett tvåårigt masterprogram eller ett längre program såsom ett femårigt civilingenjörsprogram. Den kan även hållas med deltagare från flera olika program, men dess främsta styrka ligger i att kartlägga nuläge och utvecklingsbehov inom ett och samma program.
Den programansvarige bör delta och den programansvarige skulle även kunna leda workshoppen (vid behov, kontakta Marie Magnell för support).

Övriga deltagare utgörs av kursansvariga inom utbildningsprogrammet, företrädesvis kursansvariga som undervisar i program-specifika kurser.
Om det sammanlagt är fler än åtta-tio deltagare bör själva workshoppen genomföras med deltagarna uppdelade i mindre grupper om fyra-fem deltagare per grupp.

Exempel

Workshopen har bland annat hållits på Linköpings universitet i högskoleingenjörs-programmet i maskinteknik.

Den programansvarige deltog tillsammans med ett tiotal kursansvariga: "Jag vill lyfta fram formatet, dvs att någon tydligt leder alltsammans med lagom balans mellan lyssna och arbeta-själv. Lapputläggnings-övningen var ju central och jag som programansvarig hade stor behållning av att höra hur andra resonerade."

Workshop för kartläggning av arbetslivsanknytning i utbildningen – varför är det viktigt?, intervju med Marie Magnell, KTH

Fördjupning

Cranmer, S. (2006). Enhancing graduate employability: best intentions and mixed outcomes. Studies in Higher Education, 31(2), 169-184.

Hills, J.M., Robertson, G., Walker, R., Adey, M. A., & Nixon, I. (2003). Bridging the Gap Between Degree Programme Curricula and Employability Through Implementation of Work-related Learning. Teaching in Higher Education, 8(2), 211-231.

Magnell, M. (2019). Engaged in a seamless blend: A study on how academic staff approach connections to professional practice and research in the engineering curriculum. Doktorsavhandling. Stockholm: KTH. Tillgänglig i DiVA

Magnell, M., & Kolmos, A. (2017). Employability and work-related learning activities in higher education: how strategies differ across academic environments. Tertiary Education and Management, 23(2), 103-114.

 

C Verktyg för att utforma förutsättningarna på programnivå

Reflektionsdokument

Ett reflektionsdokument kan ingå som ett obligatoriskt moment inom ramen för examensarbetet.

Funktion

Syftet med reflektionsdokumentet är att studenten ska reflektera över såväl examensarbetet, med avseende både på process och resultat, som över utbildningen som helhet.

Ett ytterligare syfte är att dokumentet ska ge återkoppling till programledningen med avseende på hur väl utbildningen förbereder studenterna för kvalificerade uppgifter inom huvudområdet.

Stödprocesser

Som stöd för skrivandet av reflektionsdokumentet har utförliga instruktioner tagits fram. Se länk.

Beroenden och förutsättningar

Hanteringen av reflektions-dokumenten, vilka idag hanteras som pdf-filer, innebär en viss administration på olika nivåer. Denna skulle kunna underlättas med hjälp av webb-baserade formulär, vilket diskuterats men ej implementerats ännu.

Exempel

Reflektionsdokumentet är en obligatorisk del av examensarbetet inom samtliga program vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.

Alumniundersökning och
etableringsstudie

Alumniundersökningar genomförs för att inhämta information om hur före detta studenter (alumner) ser på sin utbildning några år efter examen relaterat till sin arbetslivserfarenhet. En alumniundersökning kan ge en bild av alumnernas arbetsliv efter avslutad utbildning.

I vissa fall kan undersökningen enbart fokusera på vart alumnerna befinner sig i arbetslivet och hur nära examen de etablerades på arbetsmarknaden, s.k etableringsstudier.

Funktion

En alumniundersökning kan omfatta flertal områden och därmed tjäna flera syften. Det kan t ex vara intressant att få indikatorer på hur alumnen upplevt studietiden vid lärosätet/programmet inför kommande studentrekryteringar.
Frågor om vilken nytta studenten haft av olika kurser (teori/metod) är viktiga för relevansbedömning på program- och kursnivå.
Frågor om etablering kan ge svar på såväl relevans gällande programmets innehåll som arbetsmarknadsläget inom tilltänkt arbetsområde.

Ett aktivt alumniarbete förenklar processen. Många program väljer att ha kontakt med sina alumner via sociala medier, nyhetsbrev, träffar m.m. Att introducera befintliga studenter i alumnibegreppet och viljan av att ha fortsatt kontakt efter studierna kan vara ett sätt.

//Exempel på undersökning//

Beroenden och förutsättningar

Beroende på hur stor undersökning som ska göras och hur många individer som omfattas bör val av metod för insamling viktas. Telefonintervjuer kan ge mer fördjupad dialog medan elektronisk enkät möjlighet till förenkling av bearbetning av statistiskt underlag. Ibland kan en kombination av bägge vara påkallat.
Alumniundersökningar kan uppfattas som tidskrävande och något som genomförs sporadiskt. Att planera in undersökningar som del i kvalitetsarbetet över tid är en fördel.

 

Avnämarundersökning

Kontaktperson

Victoria Sörensson
Telefon: 090-786 95 50
Vill du träffa mig?

Jag finns på plan 5 i Universitetsledningshuset.

Lena Holmberg
2020-12-22