Verktygslådan har tagits fram inom ramen för K3-projektet MERUT (Metoder Relevansbedömning Utbildning).
Så här använder du verktygslådan
Figuren är en schematisk beskrivning av olika aspekter på en utbildning. Den huvudsakliga aspekten i detta sammanhang är resultatet i form av kvaliteten/relevansen hos utbildningen, det vill säga att de utexaminerade personerna har de kunskaper, färdigheter och förmågor som den tänkta yrkesrollen eller arbetsområdet förutsätter.
Rutorna i övre vänstra hörnet, Examensmål och Resurser, är två av de externa faktorer som påverkar utbildningens innehåll och genomförande. Dessa lyfts fram i figuren eftersom de bestäms av lagar, förordningar och resurstilldelning. Varierande faktorer, som exempelvis konjunktur, studenternas intresse med mera, finns däremot inte med.
Det gröna området markerar de delar som lärosätet har direkt möjlighet att påverka. Genom att utgå från examensmålen för den aktuella utbildningen, samt önskad profilering och prioritering, kan lärosätet formulera utbildnings- och kursplaner. Vidare kan lärosätet inom ramarna för myndighetsutövning utforma såväl organisation som processer, inklusive pedagogiska modeller och metoder, på ett ändamålsenligt sätt.
Exempel på tillämpning
Figur som illustrerar hur verktygslådan för bedömning av utbildningarnas relevans kan tillämpas.
Foto:
Så ska utveckling av nya program öka arbetslivsanknytningen och antalet ansökningar, en intervju med Håkan Sandgren vid Högskolan i Kristianstad.
A: Verktyg och former för extern medverkan på programledningsnivå för att stärka utbildningens relevans
Program-/branschråd (eller annan form av medverkan från externa aktörer)
Branschråd är en mötesform med representanter från utbildning/lärosäte och branschintressenter. Ett branschråd kan omfatta flera program och träffas vanligtvis en till två gånger per termin.
Vilken funktion har ett branschråd?
Branschrådet är just rådgivande. Ett syfte kan vara att samverka kring skapandet och utvecklandet av en ny utbildning. Ett annat syfte kan vara att ge stöd i kvalitetsarbetet och den fortsatta utvecklingen av utbildningen. Branschrådet kan också användas som nätverk för gästföreläsningar, praktikplatser och examensarbeten.
Observera att lärosäten kan ha andra benämningar för samma funktion, till exempel programråd eller alumninätverk.
Stödprocesser
Ett aktivt alumniarbete och goda kontakter med externa uppdragsgivare för självständiga arbeten/examensarbeten underlättar initieringen av ett branschråd.
Checklistan är ett enkelt verktyg för att stämma av förväntningar mellan program och extern part.
Länk till checklista
Beroenden och förutsättningar
Det kan vara svårt att hitta engagerade representanter beroende på bransch. Därför är det ofta en god idé att använda sig av alumner. Samtidigt är det inte nödvändigtvis ett krav att branschrepresentanterna har kunskap om programmets innehåll.
Däremot är det viktigt att formulera en avsiktsförklaring med branschrådet, för både intern och extern part. Använd gärna "checklistan" som stöd.
En rotation av externa representanter i rådet är att föredra. Detta för att dels skapa utrymme för nya idéer och infallsvinklar, dels för att upprätthålla motivation och intresse hos representanterna.
Exempel
Branschråd en viktig del för relevansbedömning av program vid Mälardalens högskola, intervju med Milica Rancic, Mälardalens högskola.
Fördjupning
Curriculum development and quality work in higher education in Sweden: The external stakeholder perspective
Per Fagrell, Anna Fahlgren, Svante Gunnarsson.
Utbildningssamverkan – en forskningsöversikt
Vägen till samverkanssäkrad utbildning
CDIO Syllabus Survey
CDIO Syllabus Survey är en enkät som riktar sig till intressenter kring en viss utbildning.
Hur använder jag enkäten?
Enkäten baseras på CDIO Syllabus och dess sätt att strukturera förväntade kunskaper, färdigheter och förmågor. Resultatet från enkäten utgör sedan stöd för programledningen i utvecklingen av programmet.
Beroenden och förutsättningar
Som alltid är nyttan av enkäter starkt kopplad till svarsfrekvensen. Begreppet "intressent" indikerar att de personer som berörs har ett intresse av utbildningen och dess utveckling, vilket förhoppningvis ökar motivationen att besvara enkäten.
Exempel
Ett färskt exempel i svensk miljö är användningen av enkäten inom ramen för programmet Experimental and Industrial Biomedicine vid Linköpings universitet.
CDIO-metoden för relevansbedömning av program: "Strukturerat sunt förnuft", intervju med Anna Fahlgren, Linköpings universitet.
Fördjupning
Länk till CDIO Knowledge library
Läs artikeln om Experimental and Industrial Biomedicine
Fokus- eller utvecklingsgrupp med extern medverkan för särskilda uppgifter
Fokusgrupper är en beprövad metod som länge använts inom olika grenar av humaniora och samhällsvetenskap för att studera meningsskapande, på såväl individuell som kollektiv nivå, kring ett givet tema.
Diskussionen i grupperna syftar till att fånga deltagarnas attityder och uppfattningar och har ofta tematiska frågeställningar.
Funktion
Genom arbete med fokusgrupper kan lärosäten organisera både regelbundna och mer spontana former för dialog gällande utbildningars relevans i relation till arbetslivets behov.
Att använda sig av fokusgrupper kan ofta vara lämpligt i ett tidigt skede av ett förändringsarbete eller en process för att prova idéer och/eller testa en hypotes.
Stödprocesser
Det behöver finnas en förankring i organisationen och ett identifierat behov av återkoppling på en idé eller hypotes.
En plan för hur resultatet ska användas bör också finnas.
Lathund
Beroenden och förutsättningar
Inbjudna behöver inte förbereda sig inför fokusgruppsmöten. Tanken är att deltagarna resonerar utifrån den förförståelse som de redan besitter.
En fördel kan vara att eftersträva en heterogen sammansättning i gruppen för att fånga olika synsätt, till exempel externa parter från olika branscher eller arbetsområden.
En viktig uppgift för samtalsledaren är att fördela talutrymmet i gruppen, det vill säga att se till att alla får en chans att komma till tals. Samtalsledaren kan med fördel hämtas utanför den egna organisationen för ökad neutralitet.
Exempel
Vid Umeå universitet har metoden fokusgrupp genomförts för samtal om kompetensförsörjningsfrågor och relevansen i dagens forskarutbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Under samtalen behandlades även synen på att anställa nyligt disputerade i sin organisation.
Fokusgrupper för relevansbedömning av utbildning – en beprövad metod som lär dig att lyssna, intervju med Annika Egan Sjölander, Umeå universitet.
Fördjupning
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
B: Verktyg och former för interaktion med externa aktörer på kursnivå för att stärka utbildningens relevans
Kunskapsinventering i samband med praktik eller examensarbete med extern part
Extern part värderar studentens kunskaper och färdigheter relaterade till program- och kursmål och utfört arbete. Den externa parten kan också värdera om det verkar finnas kunskapsluckor i programmet, kopplat till behov inom branschen eller arbetsområdet.
Utvärderingen kan ske muntligt eller skriftligt.
Användningsområde
Bedömningarna tas med i efterföljande program-/kursutveckling. Inventeringen går att anpassa för alla typer av kurser och program där praktik och examensarbete med extern part ingår.
Stödprocesser
Dokument med förslag på frågor för värdering till student respektive extern part.
Beroenden och förutsättningar
Det är viktigt att särskilja värdering av den enskilda studentens prestation och kunskaper som relaterar till innehåll i programmet. För att kunna identifiera en trend behövs därför en mängd bedömningar.
Det är också viktigt att studenten själv får utrymme att reflektera över sitt lärande efter praktik- eller uppsatsarbete.
Exempel
Vid Programmet för Miljö och hälsoskydd vid Umeå universitet har man arbetat med metoden i många år.
"Genom att följa upp erfarenheterna av praktiken får även utbildningen värdefull feedback, som kan ge idéer till utveckling av det egna programmet. Det är ett bra sätt att hålla sig uppdaterad och relevant".
Externa personers medverkan i utbildningen: kursmentorer, adjungerade lärare eller liknande
Information kommer.
Workshop för att kartlägga utvecklingsbehov vad gäller arbetslivsanknytning och samverkansinslag i ett programs kurser
Deltagarna i denna workshop får diskutera, reflektera och kartlägga vilka former av arbetslivsanknytning och utbildningssamverkan som i nuläget erbjuds inom det aktuella programmet samt diskutera och reflektera kring framtida utvecklingsbehov inom området.
Frågor som tas upp inkluderar: hur ser arbetslivsanknytningen ut i programmet, finns variation eller görs anknytningen i huvudsak på ett enda sätt, erbjuds gästföreläsningar, ingår praktikkurser, görs studiebesök, får studenterna genomföra egna projekt, illustreras kursinnehåll med exempel från arbetslivet, är det i samarbete med externa parter eller är det inspirerat av arbetslivet. Ytterligare ett område som tas upp är deltagarnas tankar om såväl fördelar som farhågor kring arbetslivsanknytning i undervisningen.
Funktion
Workshoppen kan användas vid inrättande av program och vid större förändringar av program för att särskilt uppmärksamma frågor om arbetslivsanknytning och utbildningssamverkan.
Workshoppen kan även användas i den kontinuerliga utvecklingen, till exempel en gång per år, för att på så sätt följa upp programmets utveckling vad gäller arbetslivsanknytning och samverkan.
Stödprocesser
1. Instruktioner till workshopen, inklusive förberedelser, genomförande, summering och uppföljning.
2. Mall till A3-blad med programbeskrivningar.
3. A4-sidor med 30 lappar vardera, varje sida tar upp en särskild form av arbetslivsanknytning, totalt 10 sidor.
4. Dokument för summering av reflektioner och tankar kring nuläge och framtida utveckling.
5. Dokument som stödjer framtida uppföljning och utvärdering.
Beroenden och förutsättningar
Workshoppen bör helst hållas inom ramen för ett utbildningsprogram. Det kan vara ett treårigt kandidatprogram, ett tvåårigt masterprogram eller ett längre program såsom ett femårigt civilingenjörsprogram. Den kan även hållas med deltagare från flera olika program, men dess främsta styrka ligger i att kartlägga nuläge och utvecklingsbehov inom ett och samma program.
Den programansvarige bör delta och kan även leda workshoppen (vid behov, kontakta Marie Magnell för support). Övriga deltagare utgörs av kursansvariga inom utbildningsprogrammet, företrädesvis kursansvariga som undervisar i programspecifika kurser.
Om antalet deltagare sammanlagt överstiger 8–10 personer bör de delas in i mindre grupper om fyra–fem deltagare per grupp.
Exempel
Workshoppen har bland annat hållits på Linköpings universitet inom Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik. Den programansvarige deltog tillsammans med ett tiotal kursansvariga:
"Jag vill lyfta fram formatet, det vill säga att någon tydligt leder alltsammans med lagom balans mellan att lyssna och arbeta själv. Lapputläggnings-övningen var central och jag som programansvarig hade stor behållning av att höra hur andra resonerade."
Workshop för kartläggning av arbetslivsanknytning i utbildningen – varför är det viktigt?, intervju med Marie Magnell, KTH.
Fördjupning
Ahlgren-Moritz. C., et al. (2016). Vägen till samverkanssäkrad utbildning. Metoder & Strategier.
Cranmer, S. (2006). Enhancing graduate employability: best intentions and mixed outcomes. Studies in Higher Education, 31(2), 169-184.
Hills, J.M., Robertson, G., Walker, R., Adey, M. A., & Nixon, I. (2003). Bridging the Gap Between Degree Programme Curricula and Employability Through Implementation of Work-related Learning. Teaching in Higher Education, 8(2), 211-231.
Magnell, M. (2019). Engaged in a seamless blend: A study on how academic staff approach connections to professional practice and research in the engineering curriculum. Doktorsavhandling. Stockholm: KTH. Tillgänglig i DiVA
Magnell, M., & Kolmos, A. (2017). Employability and work-related learning activities in higher education: how strategies differ across academic environments. Tertiary Education and Management, 23(2), 103-114.
C: Verktyg för att utforma förutsättningarna på programnivå
Reflektionsdokument
Ett reflektionsdokument kan ingå som ett obligatoriskt moment inom ramen för examensarbetet.
Funktion
Syftet med reflektionsdokumentet är att studenten ska reflektera över såväl examensarbetet, med avseende både på process och resultat, som över utbildningen som helhet.
Ett ytterligare syfte är att dokumentet ska ge återkoppling till programledningen med avseende på hur väl utbildningen förbereder studenterna för kvalificerade uppgifter inom huvudområdet.
Stödprocesser
Som stöd för skrivandet av reflektionsdokumentet har utförliga instruktioner tagits fram.
Beroenden och förutsättningar
Hanteringen av reflektionsdokumenten, vilka idag hanteras som pdf-filer, innebär en viss administration på olika nivåer. Denna skulle kunna underlättas med hjälp av webb-baserade formulär, vilket diskuterats men inte implementerats ännu.
Exempel
Reflektionsdokumentet är en obligatorisk del av examensarbetet inom samtliga program vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet.
Alumniundersökning och
etableringsstudie
Alumniundersökningar genomförs för att inhämta information om hur före detta studenter (alumner) ser på sin utbildning några år efter examen relaterat till sin arbetslivserfarenhet. En alumniundersökning kan ge en bild av alumnernas arbetsliv efter avslutad utbildning.
I vissa fall kan undersökningen enbart fokusera på vart alumnerna befinner sig i arbetslivet och hur nära examen de etablerades på arbetsmarknaden, så kallade etableringsstudier.
Funktion
En alumniundersökning kan omfatta flertal områden och därmed tjäna flera syften. Det kan till exempel vara intressant att få indikatorer på hur alumnen upplevt studietiden vid lärosätet/programmet inför kommande studentrekryteringar.
Frågor om vilken nytta studenten haft av olika kurser (teori/metod) är viktiga för relevansbedömning på program- och kursnivå.
Frågor om etablering kan ge svar på såväl relevans gällande programmets innehåll som arbetsmarknadsläget inom tilltänkt arbetsområde.
Ett aktivt alumniarbete förenklar processen. Många program väljer att ha kontakt med sina alumner via sociala medier, nyhetsbrev, träffar med mera. Att introducera befintliga studenter i alumnibegreppet och viljan av att ha fortsatt kontakt efter studierna kan vara ett sätt.
Beroenden och förutsättningar
Beroende på hur stor undersökning som ska göras och hur många individer som omfattas bör val av metod för insamling viktas. Telefonintervjuer kan ge en mer fördjupad dialog medan en elektronisk enkät gör det möjligt att förenkla bearbetningen av statistiskt underlag. Ibland kan en kombination av bägge vara påkallat.
Alumniundersökningar kan uppfattas som tidskrävande och något som genomförs sporadiskt. Att planera in undersökningar som del i kvalitetsarbetet över tid är en fördel.
Avnämarundersökning
Syftet med en avnämarundersökning inom högskolans område är att undersöka i vilken utsträckning utbildningarna svarar mot avnämarnas och arbetsmarknadens behov.
Undersökningen består av:
- Att identifiera studenternas framtida arbetsgivare.
- Omvärldsbevakning och dimensionering, inklusive eventuell statistik och litteraturstudier.
- Avnämarenkät (eller intervjuer).
- Analys och rapport om studenter och arbetsmarknad.
Funktion
Avnämarundersökningen kan användas som underlag i programutvärderingar och inför revidering av utbildningsplaner.
På lärosätesnivå kan kunskap om viktiga identifierade arbetsgivare och avnämare användas i det systematiska kvalitetsarbetet för utvärdering av kvalitet i verksamheten.
Stödprocesser
Med fördel kan ett lärosäte och/eller en fakultet tillhandahålla ett gemensamt frågebatteri som programmen kan komplettera med mer specifika frågor.
Beroenden och förutsättningar
Avnämare identifierades med hjälp av branschorganisationernas register, genom att följa upp var tidigare studenter har tagit vägen, genom att avnämarorganisationerna var kända och/eller att man hade ett etablerat samarbete med dem för genomförande av verksamhetsförlagd utbildning.
Det största problemet som rapporterats var att hitta rätt nivå av avnämare, det vill säga att hitta rätt personer att bedöma de nyutbildades kompetenser och färdigheter. Det kan vara svårt att hitta avnämare beroende på bransch och programmets karaktär. Ibland kan alumner eller branchråd vara till hjälp.
Exempel
Avnämarundersökning ska hjälpa program att värdera kvaliteten i sin utbildning, intervju med Anna Kiessling, Karolinska institutet.
Fördjupning
Samtliga program på nybörjarnivå på Karolinska Institutet (14 st) har genomfört en avnämarundersökning.
Läs mer i KI:s processutvärdering
Läs KI:s rapport kring avnämarundersökning