Vid sidan av den omtalade etableringen av Northvolt-batterifabriken i Skellefteå har även den planerade fossilfria ståltillverkningen i Boden och Gällivare bidragit till att norra Sverige nu förknippas med gröna industrier och omställningen till ett hållbart samhälle. Underleverantörer samt handel och tjänsteföretag följer i dessa industriers kölvatten och även i Umeå och Örnsköldsvik byggs för närvarande nya industrier. Den pågående utvecklingen kräver utbildad arbetskraft och ny kunskap och leder samtidigt till en omfattande samhällsomvandling.
Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet
Foto: Mattias Pettersson
En viktig fråga för Umeå universitet är vilken roll vi vill spela i detta sammanhang. Det finns stora förväntningar på oss som utbildningsanordnare att leverera välutbildad arbetskraft. Tekniska och sociala utmaningar i den pågående samhällsomvandlingen skapar också intresse för universitetets forskning. Umeå universitet har alltid spelat en viktig roll för samhällsutveckling i norra Sverige och även i universitets vision slås det fast att vi vill föra detta arv vidare in i framtiden.
Utifrån ett sådant perspektiv tycker jag att det är viktigt att universitetet agerar proaktivt och tar en ledande roll i det pågående förändringsarbetet. Som kunskapsproducent kan universitetet mobilisera kreativitet och kompetens för att bidra med nya lösningar och idéer som har bäring även utanför norra Sverige.
Jag hoppas att många av universitetets forskare känner sig lockade att studera olika aspekter av den pågående förändringen, utifrån olika perspektiv, oberoende och kritiskt. Jag är övertygad om att universitets position i norra Sverige medför en viktig kännedom om regionen. Det skapar en stark bas för att bedriva forskning kring samhällsomvandlingen i närområdet.
Samhällsomvandlingen i norra Sverige ger på så vis en unik möjlighet att genomföra nyskapande forskning och analysera en spännande omställningsprocess som många regioner kommer att behöva gå genom, oberoende om det gäller tekniska, sociala, ekonomiska eller miljömässiga aspekter.
Universitetet vill genom strategiska partnerskap med kommuner och regionen skapa goda förutsättningar att stimulera forskningsinsatser tillsammans med universitetets partners. Under hösten genomförs ett antal partnerskapsdagar som syftar till att tillhandahålla mötesplatser där nya kontakter med olika aktörer kan etableras. Enheten för forskningsstöd och samverkan arbetar även utanför dessa dagar med att upprätta nätverk mellan universitet och samhällsaktörer.
Dagens forskningspolitik lägger allt större vikt vid sådana samarbeten och många forskningsfinansiärer förväntar sig samhällsnyttan av forskningen, på kort eller lång sikt. För mig ska det dock inte vara huvudskälet till att engagera sig i denna typ av samarbeten. Jag tror att de utmaningar som speglas i de globala hållbarhetsmålen motiverar att forskningen är engagerad, vill lösa problem och bidra till en bättre värld. Det är så universiteten skapar relevans, med tillit till kunskap och bildning som viktiga nycklar inom hållbar samhällsutveckling.