Under perioden 2016–2019 har alla statliga lärosäten fått ett särskilt uppdrag av regeringen att ta fram en plan för hur lärosätet ska utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering för att kunna nå de jämställdhetspolitiska målen.
Baserat på regeringens uppdragsformulering och intern probleminventering ingår tre huvudområden i denna plan för jämställdhetsintegrering, se nedan. Område 1 rör i första hand akademiska karriärvägar, område 2 är främst inriktat på studieval och område 3 rör styrning och uppföljning. För varje område finns mål, aktiviteter, tidsperiod, ansvarig samt metod för uppföljning angivna i planen.
Område 1. Akademisk karriär och anställningsvillkor
Kvinnors möjlighet att göra en akademisk karriär är inte densamma som mäns. Mindre tid för forskning, en större andel administrativa, obetalda arbetsuppgifter, en högre grad av stress och högre sjukskrivningstal är några generella aspekter som påverkar kvinnor i högre grad och som därför behöver beaktas. Vidare bidrar skillnader i kvinnors och mäns anställningsvillkor och karriärvägar, löneskillnader och utformningen av meriteringssystem till att vidmakthålla akademins ojämställda strukturer och normer.
Det finns med andra ord ett antal utvecklingsbehov för att motverka ojämställda arbetsvillkor och förutsättningar för akademisk karriär vid Umeå universitet, men behoven skiljer sig åt mellan fakulteterna. De åtgärder som behöver vidtas måste därför baseras på probleminventering och analys på fakultetsnivå. I nuläget är arbetsförhållandena för gruppen forskarstuderande ett prioriterat område.
Område 2. Studieval och genomströmning
En utmaning som universitetet delar med andra lärosäten är att vissa utbildningar är tydligt kvinno- respektive mansdominerade. Männen är i majoritet inom teknik och naturvetenskap, medan kvinnor är i majoritet inom juridik och samhällsvetenskap, humaniora och teologi, medicin och odontologi samt vård och omsorg. Detta återskapar och förstärker könssegregationen på arbetsmarknaden.
Det finns därför behov av att bättre förstå mekanismerna bakom studieval och öka kunskapen om studentpopulationen på både grund-, avancerad och forskarutbildningsnivå. Här har universitetets arbete för breddat deltagande betydelse då inte endast kön utan även faktorer som klass, utländsk bakgrund och funktionalitet inverkar på studieval och genomströmning.
Område 3. Processer för styrning och uppföljning
Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av ärendeprocessen, från förslag till genomförande och uppföljning. Vid Umeå universitet finns behov av ökad kunskap om vad detta innebär samt utveckling av metodstöd för att säkerställa jämställdhetsperspektiv i dessa processer.
Mer information:
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2017–2019
Vid frågor, kontakta:
Heidi Hansson, vicerektor