Ett nationellt uppdrag för samisk forskning

Universitetets logga med de tre renarna kan ses som ett tydligt tecken för kopplingen till samiska frågor. Somliga pekar också ut campus som ett gammalt renbete även om detta har ifrågasatts med hänsyn till områdets ekologiska förutsättningar. Oberoende denna träta kan det konstateras att Umeå ligger i Sápmi och att forskning om samiska frågor alltid har haft en självklar roll vid Umeå universitet.

Idag tydliggörs denna roll vid sidan om de fina veporna på Humanisthusets fasad, inte minst genom det särskilda nationella utbildningsuppdraget för att främja de samiska språken. Humanistiska fakulteten har också sedan år 2000 valt att satsa på Várdduo - Centrum för samisk forskning. Forskning på samiska frågor pågår dock på alla fakulteter. Vid sidan om språk handlar den till exempel om kultur, historia, konst, hälsa, juridik, renskötsel, ekologi, naturresursnyttjande, turism och politik. Sammantaget gör detta Umeå universitet till Sveriges största miljö för samisk forskning. Denna forskning är också efterfrågad och universitetsforskare har medverkat och medverkar i olika statliga och kyrkliga kommissioner för att reda ut relationerna till det samiska samhället.

Samerna är Sveriges urfolk och relationerna mellan staten och samerna har varit minst sagt asymmetriska och länge präglade av koloniala övergrepp. Än idag visar markanvändningskonflikter i skuggan av den pågående samhällsomvandlingen att urfolksfrågor skaver i många resonemang och på så vis har jag till exempel valt att inte tala om en "grön" samhällsomvandling. Samtidigt gäller det också att påminna sig om att trots att samerna är en nationell minoritet (färre än 9 300 individer var röstberättigade vid senaste Sametingsvalet), så är det samiska samhället heterogent. I Sverige samlar det människor från landets alla hörn med individuella uppfattningar och politiska viljor. Att essentialisera det samiska samhället är på så vis inte på sin plats och även för forskningen innebär detta att en mångfald i ämnesperspektiv behövs för att studera samhällslivets olika aspekter.

Som i andra vetenskapliga fält där människor är engagerade kan detta medföra dispyter om vetenskapliga angreppsätt, tolkningar av resultat med mera. Detta kan dock ses som en central del av vetenskapliga framsteg i synnerhet i samband med eventuella paradigmskiften. För att värna om den vetenskapliga integriteten är det däremot viktigt att grunda argumenten i det vetenskapliga, noggranna och systematiska sökandet efter ny kunskap. Att detta inte alltid är enkelt har under senaste året uppmärksammats i tidskrifterna Universitetsläraren och Curie.

Samtidigt påverkar olika syn på hur forskning ska bedrivas på bästa sätt inom vissa områden inte det övergripande behovet av ny kunskap och eventuella landvinningar inom andra områden. Även visionen för Umeå universitet understryker universitetets vilja att ta ett framtidsansvar för "Norra Sverige, Sápmi och den arktiska regionen" och ett äskande för ytterligare medel inom detta område som ofta har svårt att synas i olika nationella forskningsprogram, är därför ett viktigt steg i denna riktning. Det kompletterar även andra satsningar såsom Arktiska centret (ARCUM), den arktiska forskarskolan samt det internationella samarbetet inom Arctic Five.

Umeå universitet vill nu att staten stärker denna forskning med 10 miljoner kronor per år. Resurser behövs för att Umeå universitet ska kunna svara upp mot den växande efterfrågan på ny kunskap som finns i Sverige och internationellt där det enda erkända europeiska urfolket utgör ett intressant fall för jämförande studier. Detta gäller inte minst hälsoområdet som har utpekats som särskilt angeläget och där offentlig sektor tydligt efterfrågar ny kunskap och kompetensuppbyggnad.

Förhoppningsvis hörsammar regeringen detta äskande. Umeå universitet anser att den unika ansamlingen av kompetenser innebär att detta också motiverar ett nationellt ansvar att vara ett kompetenscentrum för samiska frågor. Det skulle betyda mycket för den samiska forskningen i Sverige och vid Umeå universitet och därmed förhoppningsvis också för olika aktörer i det samiska och det övriga svenska samhället.