Idag råder skriande brist på sjuksköterskor inom svensk hälso- och sjukvård, samtidigt som demografi och vårdens utveckling indikerar ökade behov framåt. Det enskilt största hindret för att utbilda fler är underskottet på platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Inom kort lämnar jag mina förslag om åtgärder för fler VFU-platser av hög kvalitet.
Utöver mitt jobb som universitetsdirektör har jag sedan drygt ett år tillbaka axlat regeringsuppdraget som särskild utredare och nationell samordnare för fler platser för verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildningen.
Hans Wiklund, universitetsdirektör
Foto: Mattias Pettersson
Sjuksköterskor är en stor och otroligt viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården. Idag råder det som bekant brist på grundutbildade sjuksköterskor på arbetsmarknaden, och situationen ser inte ljusare ut framåt. Tvärtom. För att möta hälso- och sjukvårdens behov skulle utbildningen, enligt aktuella prognoser, behöva utökas med 20 procent fram till 2035. Bristen på sjuksköterskor bedöms i sin tur förvärra den rådande bristen på specialistsjuksköterskor och barnmorskor, yrkesgrupper med påbyggnadsutbildning på avancerad nivå efter sjuksköterskeexamen.
I uppdraget som nationell samordnare är en viktig uppgift att ha kontakt med alla aktörer som kan bidra till att det utbildas fler sjuksköterskor. Under året har jag därför haft ett stort antal möten över hela landet med oräkneliga lärosäten, sjukvårdshuvudmän (regioner och kommuner), privata vårdgivare, studentkårsrepresentanter, fackliga organisationer, professionsorganisationer, med flera. Alla uttrycker en tydlig vilja att dra sitt strå till stacken för att hitta lösningar. Det finns också många goda exempel på lokala utvecklingsinitiativ. Men aktörerna ser också strukturella och resursmässiga hinder för att viljan att bidra ska kunna omsättas i önskade resultat.
Många av hindren är resultat av att den högre utbildningen och hälso- och sjukvården har utvecklats. Nuvarande modell för samarbete mellan lärosäten och hälso- och sjukvård härstammar från 2002 när staten övertog huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningarna. Utbildning i större geografier och på distans, fler privata vårdgivare som kan vara verksamma i hela landet, och ökat fokus på den nära hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för utmanar det traditionella lokala samarbetet om vårdutbildning mellan lärosäte och region (landsting).
Fler VFU-platser behövs. Bristen på VFU-platser är det som mest frekvent lyfts fram som hinder för att bygga ut sjuksköterskeutbildningen. Problemet accelererade i januari 2023 när regeringen fullt ut införlivade kravet om minsta antal VFU-timmar från EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv, som formellt gällt ända sedan 2005, i högskoleförordningen. Den kartläggning vi har gjort i utredningen med hjälp av Universitetskanslersämbetet visar att de 25 lärosäten i Sverige som bedriver sjuksköterskeutbildning i genomsnitt behöver öka mängden VFU med drygt 30 procent. Även om variationen är stor mellan olika lärosäten, så innebär kravet tveklöst en stor utmaning som i praktiken resulterat i att planerna på att bygga ut sjuksköterskeutbildningen har fått läggas på is.
Åtgärder är nödvändiga för att skapa förutsättningar för fler VFU-platser av hög kvalitet. Det är en nationell angelägenhet för hälso- och sjukvården i Sverige liksom för Umeå universitet som har en nyckelroll för kompetensförsörjningen av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och många andra vårdprofessioner i norra sjukvårdsregionen. Inom kort överlämnar jag utredningens förslag till regeringen.