Konferensen samlade över 230 forskare, studenter och universitetsledningspersoner från 11 svenska och 9 japanska universitet som sedan 2017 deltar i MIRAI-samarbetet. Tack till alla er som bidrog till att göra veckan till en absolut succé. Vi är särskilt stolta över att den japanska ambassadören aktivt deltog i flera dagar under veckan. Hans närvaro och delaktighet är mycket värdefull. Därutöver deltog forskningsfinansiärer och företrädare för näringsliv och offentlig sektor i mötet.
Katrine Riklund, prorektor vid Umeå universitet.
Foto: Mattias Pettersson
Temat var "Creating Resilient and Sustainable Societies" och under veckan gavs 90 vetenskapliga presentationer, inom projektets forskningsområden: åldrande, hållbarhet, materialvetenskap, artificiell intelligens, innovation och entreprenörskap. Det arrangerades 17 vetenskapliga seminarium och workshops och man kunde förkovra sig med 60 posters och en postersession. Dessutom hölls ett antal transdisciplinära utmaningsbaserade arbetsmöten tvärs över projektets forskningsområden. Vi ska inte glömma de trevliga sociala arrangemang som gav möjlighet till inmundigande av god mat och informella diskussioner och jag lovar att det var många kreativa diskussioner som hölls.
Under veckan genomfördes också ett par workshops som syftade till att formera en övergripande inriktning för MIRAI under kommande period, dvs 2024—2026. Denna period kommer att fokusera på utmaningar knutna till FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG). Generalförsamlingen beslutade att följande utmaningar utgör basen för kommande period:
- Hälsa och en åldrande befolkning (del av SDG 3)
- Klimatanpassning, katastrof- och riskhantering samt förebyggande (del av SDG 13)
- Hållbara städer och samhällen – policyer, strategier, lokala myndigheter och stadsplanering (del av SDG 11)
- Material för energiomvandling och lagring; förnybar energi, solenergiomvandling, elektrifiering, hållbara processer och resursanvändning (del av SDG 7)
Dessa övergripande utmaningar ska fyllas med mer detaljerat innehåll. Den processen startade redan under veckan med en avslutande workshop under torsdagen. En breddning i deltagande, mer interaktion med externa intressenter och ett övergripande perspektiv relaterat till den rådande geopolitiska situationen kommer att vara del i det fortsatta arbetet. Självklart ska det arbete som hittills är gjort tas till vara och leda in till den tredje fasen av MIRAI.
MIRAI har ett särskilt fokus på forskare som är i början av sin karriär. Det är värdefullt för forskare att tidigt möta och bygga relationer med andra forskare som är intresserade av liknande forskningsfrågor, där man kan höra till olika vetenskapsområden. Genom sådana samarbeten kan vi angripa frågorna på nya sätt och finna nya lösningar. Det tvärvetenskapliga arbetssättet har utvecklats under hela MIRAI. Hela 87 % av de forskargrupper som sökt frömedel träffades under en av de forsknings- och innovationsveckor som MIRAI har anordnat. Det understryker vikten av dessa fysiska och digitala mötesplatser. Uthållighet är viktigt då det tar tid att etablera kontakt till att skapa och genomföra projekt, kanske söka ytterligare finansiering och publicera. En återkommande konferens inom samarbetet är därför ett viktigt inslag.
MIRAI skapar förutsättningar för samarbete och av de 51 nya forskningsprojekt som mellan 2020—2023 sökt och finansierats med frömedel, har de flesta projekt redan sökt eller kommer att söka externa bidrag. Många grupper har publicerat och flera förbereder gemensamma vetenskapliga publikationer. Nämnas kan att under den treårsperiod som nu avslutas har det dessutom hållits 51 digitala seminarier, 1 match-making-tillfälle mellan akademi och industri, 3 vecko-konferenser och 3 forskarutbildningskurser.
En mer omfattande utvärdering av MIRAI 2.0 kommer att vara färdigställd till den 31 mars 2024. Den baseras på rapporter från de samarbetsinitiativ som sökt och fått frömedel, samt en enkät som skickas ut till forskare som deltagit i samarbetsprojektet.
MIRAI-veckan avslutades med ett akademi-industri-event på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i Stockholm, under samma tema som dagarna i Umeå. Även denna dag hölls intressanta presentationer och diskussioner kring hur vi tillsammans kan jobba för att lösa delar av de globala utmaningar vi står mitt i. Den japanska ambassadören arrangerade det sista inslaget på MIRAI 2023, en lunch på residenset, och även där flödade de kreativa diskussionerna. Ett stort tack för denna uppskattning av MIRAI.
Vid Umeå universitet är vi stolta för förtroendet att koordinera MIRAI under 2024—2026 och vi tackar Göteborgs universitet för det utmärkta arbete de har gjort under den förra perioden. Tillsammans med Kyushu universitet kommer vi tillsammans med alla partneruniversitet att driva MIRAI vidare. Vi hoppas på ett stort intresse att delta i detta samarbete.
Det övergripande syftet med MIRAI (som betyder framtid) är att stärka samarbetet inom akademin och med näringslivet, liksom naturligtvis samarbetet mellan Sverige och Japan inom utbildning, forskning och innovation. Detta är det största samarbetet mellan Japan och Sverige i sitt slag och jag är övertygad om att MIRAI kommer att vara länge och generera ny kunskap till nytta in i framtiden.